Hoppa till huvudinnehåll

Cissi Wallin: Jag har gjort en sorts anti-karriär

Den svenska skribenten Cissi Wallin.
Cissi Wallin ägnar sig i dag främst åt opinionsbildning som berör feminism, både på sociala medier och som krönikör i Expressen. Den svenska skribenten Cissi Wallin. Bild: Jezzica Sunmo Cissi Wallin

I höstas gav medieprofilen och skribenten Cissi Wallin ut självbiografin Allt som var mitt. Wallin kickstartade metoo i Sverige när hon berättade om sin egen upplevelse av övergrepp för tre år sedan. I boken berättar hon om vägen dit, men också om hur övergreppet på gott och ont format hennes liv.

Den 16 oktober 2017 publicerar svenska skribenten Cissi Wallin ett inlägg på Instagram i samband med metoo. I inlägget namnger Wallin den man som hon sex år tidigare anmält för våldtäkt – en händelse som enligt Wallin ägt rum år 2006 när hon var 21 år gammal.

Wallins anmälan lades ner i brist på bevis. Men hennes inlägg blir startskottet för den svenska metoo-rörelsen.

I sin nyligen släppta självbiografi Allt som var mitt går Wallin tillbaka till övergreppet som på många sätt kom att definiera hennes liv. Hon skildrar vem Cissi Wallin var både innan och efter händelsen.

Samtidigt får man följa Wallin i nutid, med fokus på rättegången förra hösten där hon blev dömd för förtal av mannen.

– Att bli dömd var minst sagt en märklig upplevelse, säger Cissi Wallin när vi träffas på ett café i Stockholm.

– I boken skriver jag att det slår mig flera gånger under rättegången att “gud jag är en av få kvinnor som får möta min förövare i rätten, vilken upprättelse”, tills jag inser att det är jag som är åtalad och inte han.

Jag är inte så fluffig och gullig och mjuk som kvinna, utan jag krigar ganska mycket för min sak

Känslosamt minnesarbete

Tanken om en självbiografi växte långsamt fram hos Wallin, men hon började först skriva efter att ha blivit uppmuntrad av en förläggare och ett bokförlag.

– Jag hade berättelsen i mig, men behövde en knuff.

Under ungefär fyra månader skärmade Wallin av sig från omvärlden och skrev intensivt. Det var en känslosam process.

Samtidigt strävade hon efter att vara klarsynt. Att gå tillbaka över tio år i tiden krävde en del detektivarbete i minnet.

– Jag fick kontakta gamla bekanta som jag inte haft kontakt med på många år och bara: “Hej hur lever du ditt liv? Jo kan jag bara få ställa lite korta frågor: kommer du ihåg hur vi pratade om det här då? Kommer du ihåg vad jag sa, vad du sa, osv?”, och försöka lägga ett pussel, säger Wallin.

– Det var svårt och jobbigt och omtumlande, men också intressant.

Du skriver på ett par ställen i boken att du är subjektiv. Hur viktigt är det att påpeka det och hur påverkar det boken som en historieskildring?

– Boken är ju skriven i jag-form och jag tror det är väldigt tydligt att det är en självbiografi. Det är nog otroligt få som har uppfattat den på något annat sätt, som att det skulle vara en objektiv granskning av mig själv eller min berättelse.

– Jag tycker det är så himla bajsnödigt av typ journalister på Twitter att hålla på och skriva “åsikterna är mina egna” för vem fan trodde något annat? Trodde någon att det var Yles åsikter du skriver? Det vore jättekonstigt ifall de åsiktskontrollerade dig. Och det är ju samma när jag skrivit den här boken. Bokförlaget ville att jag skulle skriva “det här är min subjektiva berättelse“, som en sorts disclaimer. Men jag svarade att nej, det tänker jag inte göra. Det förstår väl folk ändå.

Pärmen till Cissi Wallins självbiografi "Allt som var mitt".
Cissi Wallin gav ut självbiografin "Allt som var mitt" på egen hand. Pärmen till Cissi Wallins självbiografi "Allt som var mitt". Bild: Cissi Wallin Cissi Wallin

”Har gjort anti-karriär”

Allt som var mitt tangerar flera gånger den hypotetiska frågan om vem och var Wallin hade varit om hon aldrig hade träffat mannen som hon anklagar för våldtäkt.

– Jag tänker att kvinnor som råkar ut för övergrepp eller våld i en nära relation får ärr för en väldigt lång tid framåt. Det kan vara att man “bara” träffar på en man som kontrollerar en, han kanske inte slår eller våldtar, men man blir nedbruten. De kvinnorna – vi – vi blir ju någon annan.

I boken lyfter Wallin fram olika tillfällen där hon förlorat journalistiska uppdrag som följd av att hon pratat om sitt övergrepp eller lyft trakasserier på arbetsplatsen, något som hon menar att har påverkat hennes karriär mycket.

– Jag har ju gjort en sorts anti-karriär.

Wallin hänvisar dels till uppdrag som hon förlorat innan metoo, dels till de uppdrag som i rask takt togs ifrån henne när hon blev anmäld för förtal år 2018.

– Det var väldigt surrealistiskt eftersom många hänvisade till en sorts policy som inte fanns. De uppfann den policyn då. “Vi kan inte ha personer som är under utredning för brott”. Och då tog jag fram exempel: ”Jo men ni har haft den här och den här och den här personen som varit utredd för narkotikabrott, hustrumisshandel...” Ja det är sant, men vi ser det från fall till fall, svarade de då.

Höll kontakten med förövaren

I samband med metoo framkom berättelser där offer av övergrepp betett sig på olika sätt efteråt. Det uppstod även diskussioner om varför en del fortsätter ha kontakt med sin förövare efteråt.

Wallin hade viss kontakt med mannen efter händelsen år 2006, något hon skriver om i boken. Hon påpekar också att det tog två år för henne att inse fullt ut att hon varit med om ett övergrepp.

– Jag ville visa upp en nyanserad och ärlig bild av hur det ganska ofta går till.

– Det vanligaste är att du blir våldtagen av en man som du har någon sorts relation till. Bekant, släkting, kollega, pojkvän. Och då är det ju svårt att avkräva att man aldrig mer ska ha kontakt med den personen. Man är ofta manipulerad.

Wallin säger att en anledning till den fortsatta kontakten kan vara att man är rädd att förövaren ska sprida ut falsk information om en eller lägga ut pornografiska bilder på nätet.

– Många överlevare av övergrepp som jag pratat med beskriver att man är tillmötesgående mot förövaren för man vill kontrollera hans eventuella handlingar. Att om jag är foglig, tillmötesgående, schysst, trevlig mot honom och kanske till och med lite flörtig, så kommer han inte skada mig mer.

I Åsa Linderborgs metoo-kritiska bok "Året med 13 månader" finns ett citat som lyder: “Rotar man lite i de olika högarna av metoo-historier hittar man ofta just det: kvinnor som känner sig utnyttjade för att första sexet inte ledde vidare till något mer eller större”. Linderborg är inte ensam om att ha den här åsikten - varifrån kommer det här tror du?

– Före jag svarar på det så vill jag säga att vad fantastiskt att det finns så många synska människor - vilka superkrafter! Att kunna veta att i metoo-högen finns massor av kvinnor som var kåta men som ångrade sig efteråt, eller bara var lite sura. Intressant att man kan ta sig in i andra människors huvuden och veta vad de tänkt och inte tänkt i en händelse, om det var övergrepp eller inte, svarar Wallin ironiskt.

– Men det kommer ju från en patriarkal syn på kvinnors sexualitet. Vi sägs ju – det har min förövare sagt i intervjuer också – ha den sexuella makten. Det är ganska många som tycker det, framför allt män. Den här gamla myten om att det är kvinnor som bestämmer. Men nej, hade det varit så, så hade världen inte sett ut som den gör.

Jag tänker att oavsett vad man har gjort så förtjänar man inte att aldrig mer kunna försörja sig - inte ens min förövare. Jag har ingen önskan om att han ska sitta och svälta ihjäl i skogen ensam.

Opinionsbildning på egen plattform

Wallin ägnar sig i dag främst åt opinionsbildning som berör feminism, både på Instagram och som krönikör i Expressen.

På Instagram har hon byggt upp sin egen plattform där hon numera når mellan fyra och sex miljoner klick varje vecka.

– Det är mer än många tidningar och medier gör.

Hon anser att flera saker gått framåt sedan metoo, till exempel att det inte längre är okej att skuldbelägga offer. Däremot är de interna stridigheter som pågår mellan feminister i Sverige inte särskilt konstruktiva.

– Det är väldigt mycket bråk om vilka ord man ska använda, vad är problematiskt. Det är väldigt mycket "trigger warning". Man ska polisa varandra: “Är du inte vegan? Nej då kan du inte vara feminist”.

– Så det är extremt mycket energi som läggs på det och att plocka isär enskilda feminister, i synnerhet de som har lite makt, kontra den gemensamma kraften för att krossa patriarkatet.

På Instagram efterlyser du ofta en mer konstruktiv feministisk debatt…

– Jag skulle säga upplopp, men nej det efterlyser jag inte. Jag skojar bara.

...Du räds inte att ta dig an provokativa ämnen. Men det som ofta händer är att dina inlägg leder till en polariserad debatt, med flera som upplever att de utmålas som fiender om de inte håller med dig. Varför blir det så?

– Jag har några teorier. Dels att jag är kvinna. Man kan inte skylla allt på det, men i det här fallet delvis. En man kan uttrycka sig ganska direkt, och börjar inte en kolumn med att be om ursäkt för sin åsikt. Jag gör inte heller det - jag har aldrig gjort så när jag skriver. Man har ett visst begränsat antal tecken - då går jag direkt på.

– Jag bemöter ganska torrt och rakt och ibland kan jag vara lite raljant om jag tycker att någon ställer en dum jävla fråga. Då vrids det ju till att man “tystar någon”, bara för att man inte bara smeker dom medhårs totalt.

Den svenska skribenten Cissi Wallin.
Cissi Wallin skriver i sin bok "Allt som var mitt" om sitt liv före och efter det sexuella övergreppet hon utsattes för. Den svenska skribenten Cissi Wallin. Bild: Jezzica Sunmo Cissi Wallin

Kan inte kontrollerar hur andra tolkar

Wallin anser att polariseringen också uppstår när andra tolkar in egna slutsatser i det hon skriver och sedan behandlar den egna tolkningen som en universell sanning.

– Jag kan inte kontrollera hur folk tolkar mig – omedvetet eller medvetet – galet. Och det ansvaret tillskrivs ju mig, på ett sätt som jag väldigt sällan ser att man tillskriver män som har en stor plattform och utrymme att uttrycka sig på.

Wallin har vid flera tillfällen hamnat i blåsväder på senare tid, både som följd av att några av hennes samarbeten slutat i infekterade gräl och som följd av hennes provokativa åsikter.

Skilja mellan åsikt och trakasseri

Wallin kategoriserar sig själv som en radikalfeminist och utgår från att kvinnor är förtryckta på grund av sin biologiska verklighet.

Hon försvarade också nyligen författaren J. K. Rowling då Rowling anklagades för transfobi och blev föremål för “cancel culture”, det vill säga skulle bojkottas.

– Det finns vissa saker som hon (J. K. Rowling) står upp för som jag håller med om, men det betyder inte att man tycker att transpersoner förtjänar hot eller hat eller att må dåligt, säger Wallin.

Hon tycker att man måste skilja på att någon uttrycker en impopulär åsikt och att någon trakasserar, begår hets mot folkgrupp eller gör något annat brottsligt.

”Tycker min förövare ska kunna försörja sig”

Wallin har själv kunnat medverka i drev själv och uppmanat till bojkott, till exempel av rapartisten Mr Cool för två år sedan.

Men hon ställer sig ändå kritiskt till hur "cancel culture" ser ut i dag.

– Jag tänker att oavsett vad man har gjort så förtjänar man inte att aldrig mer kunna försörja sig - inte ens min förövare. Jag har ingen önskan om att han ska sitta och svälta ihjäl i skogen ensam. Däremot kan man prata om makt och att personer som anklagas för vidriga saker, alltså övergrepp, sexism, rasism, även då transfobi, men då får det ju vara den sorts transfobi som säger att transpersoner är mindre värda eller att de borde utsättas för våld – då har ju de personerna förbrukat rätten att synas i alla möjliga sammanhang, alltså i kreddiga sammanhang.

– Du kanske inte kan våldta kvinnor på fritiden och sen skriva om feminism på jobbet i Nordens största tidning. Att tycka så tycker jag inte är cancel culture, utan något sorts sunt förnuft. Men att kräva att vem det än är, J. K. Rowling eller någon artist, att de aldrig mer ska kunna få jobba eller försörja sina barn, där är vi inne på cancel culture.

Du har haft samarbeten och vänskaper som gått i kras, och människor som kallar dig mobbare. Varför tror du att det blivit så?

– Jag är ju en väldigt kompromisslös person, säger Wallin.

– Jag är inte så fluffig och gullig och mjuk som kvinna, utan jag krigar ganska mycket för min sak. Jag drivs ganska mycket framåt hela tiden. Jag har en framåtrörelse och den är väldigt ideologiskt driven, vad folk än säger.

Wallin tillägger att det ibland också handlat om att man inte passar att jobba ihop eller att man gått åt olika håll.

– Jag har kunnat hoppa in i situationer där man från början redan borde ha känt att det här kommer inte funka, kanske på grund av mig, men också på grund av andra.

Riskerar fängelse

Wallin dömdes till villkorligt fängelse för förtal i rätten i fjol. Detta eftersom hon skrivit ut sin anklagade förövares namn i sociala medier trots att han aldrig blivit åtalad eller dömd för något brott.

Det innebär att hon i teorin riskerar fängelse som följd av att boken publicerats.

Förlaget som initialt kontaktade Wallin bestämde sig också för att inte ge ut boken till slut eftersom de då bedömde risken för fängelse som för stor, ett beslut som Wallin ifrågasatt.

– Förlagets agerande var ju väldigt märkligt för det var inte så att de blev tagna på sängen av det hotet som föreligger.

Wallin valde att ge ut boken på egen hand istället, men hon har egna spekulationer kring varför förlaget drog sig ur.

– Boken är farlig för män, i synnerhet vissa män. De har makt och de drar i sina trådar och så blir det hot om stämningar. Så det finns ingen logik i det, mer än att någon har blivit panikslagen och dragit i alla tyglar och sen kommit med någon halvhjärtad ursäkt.

Själv verkar Wallin inte alltför nervös över risken att behöva sitta i fängelse ett tag, utan det är ett straff hon är beredd att ta.

– Det blir några månader på en öppen anstalt – det är inte så att de stänger in mig i en säkerhetsbunker liksom – för att stå upp för yttrandefriheten.

Läs också