Hoppa till huvudinnehåll

Förslag: Sverige ska lägga 79 miljarder kronor på att rusta upp försvaret de närmaste åren

Ruotsin puolustusministeri Peter Hultqvist Lapin lennostossa Rovaniemellä
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist besökte det finska flygvapnets operationsövning Ruska 20 i början av oktober. Ruotsin puolustusministeri Peter Hultqvist Lapin lennostossa Rovaniemellä Bild: Vesa Vaarama / Yle Peter Hultqvist,Lapplands flygflottilj,Rovaniemi,Jas Gripen,JAS 39C Gripen,Sveriges försvarsminister,Air combat exercise

Svenska försvarsministern Peter Hultqvist presenterade i dag regeringens förslag i propositionen Totalförsvaret 2021–2025.

Regeringens förslag till ökade anslag till försvaret innebär satsningar inom både det militära och det civila försvaret. Propositionen gäller perioden 2021–2025, då anslagen till det militära ska öka med 27,5 miljarder kronor i jämförelse med 2020, enligt förslaget.

Totalt ska 79 miljarder kronor tillföras det militära försvaret under de åren. När försvarsminister Peter Hultqvist på torsdagen presenterar och redogör för summorna påpekar han att anslagen till det militära försvaret kommer att ha ökat med 85 procent mellan 2014 och 2025.

– Det här är den största procentuella höjningen av försvarsförmågan sedan tidigt 50-tal, säger Hultqvist.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Sverige ska klara av en säkerhetspolitisk kris i tre månader

Förslagen innebär bland annat en utökad krigsorganisation och återinrättandet av fem regementen och en flygflottilj. Med finns också förstärkningar av cyberförsvaret och en fördubbling av grundutbildningsvolymerna.

När inrikesminister Mikael Damberg presenterade satsningarna inom det civila försvaret i går låg fokus på att Sverige ska kunna hantera en säkerhetspolitisk kris, till och med ett krig, i tre månader.

Försvarspropositionen har varit svår för januaripartierna

Sverige har under 2000-talet avvecklat planeringen för höjd beredskap. Riksdagens försvarsbeslut 2015 ändrade på det, och nu har Sverige länge väntat på en överenskommelse kring försvarssatsningarna för de närmaste åren.

Den planerade försvarssatsningen var ett hett politiskt ämne förra vintern och oenigheten kring den skulle säkert har fått större uppmärksamheten om det inte varit för coronakrisen.

I vintras blev det klart att brist på pengar gjorde att bara hälften av försvarsberedningens upprustningsförslag skulle kunna genomföras. Det här enligt en konsekvensanalys från Försvarsmakten.

I maj blev det klart att det krisade ordentligt kring uppgörelsen, då fyra borgerliga partier hoppade av försvarsberedningen.

I slutet av sommaren, inför budgetuppgörelsen, klarnade det att försvaret får 13 miljarder kronor extra. Det här efter att regeringen, Centern och Liberalerna kommit överens, men flera hoppas ändå på ett bredare politiskt stöd inför höstens försvarsbeslut i riksdagen.

Läs också