Hoppa till huvudinnehåll

Statistik avslöjar: Helsingforspolisen använder allt oftare pepparsprej – och tar oftare fram skjutvapnet och hotar med det

Pepparspray
Helsingforspolisen har under 2020 använt sprej fler gånger än under ett enda år under 2010-talet. Bilden är från Elokapinas klimatdemonstration i Helsingfors den 3 oktober. Pepparspray Bild: Handout Pepparsprej

Att Helsingforspolisen använde pepparsprej mot klimataktivisterna i Elokapina ser ut att vara en del av en allmän utveckling. Statistik som Svenska Yle fått visar att pepparsprej används oftare. Helsingforspolisen tar också oftare fram och hotar med skjutvapen. Det förklaras med att polismotståndet ökar, men enligt brottsstatistiken håller den förklaringen inte.

- Hjälp! Neeeej! skriker klimataktivisterna i rörelsen Elokapina när poliserna tar fram pepparsprejen.

I videon som filmats av en Elokapina-aktivist ser man tre poliser som sprejar mot klimataktivisterna, som sitter på Kajsaniemigatan i Helsingfors, under en demonstration i början av oktober.

- Ni borde skämmas, sluta! skriker demonstranterna åt polisen.

Ni borde skämmas, sluta!

Helsingforspolisen har i ett utlåtande till Polisstyrelsen motiverat användningen av sprej med att demonstranterna stoppade trafiken och därför måste fås ur vägen. På onsdagen meddelade riksåklagaren att en förundersökning inleds och att flera poliser misstänks för brott mot tjänsteplikt.

Sprejen är starkare än världens starkaste chili

Statistik från Polisstyrelsen som Svenska Yle begärt ut visar att Helsingforspolisen under 2020 använt sig av sprej, gas eller kastare 64 gånger.

Enligt överkommissarie Jere Roimu vid Helsingforspolisen handlar det nästan uteslutande om pepparsprej. Gas eller så kallade "bomber" bestående av samma ämne som sprejen används nästan inte alls, enligt Roimu.

Under hela 2019 användes sprej 44 gånger. År 2018 var antalet 60, vilket är det högsta antalet under 2010-talet, men under 2020 har den siffran redan överskridits.

OC-sprej eller pepparsprej består av kapsaicin, vilket är samma ämne som finns i chili. Förkortningen OC kommer från Oleoresin Capsicum.

Sprejens SHU-värde (Scoville Heat Unit), som mäter den upplevda hettan, är enligt Polisstyrelsen 2 miljoner.

Det är mer än världens starkaste chili, Carolina Reaper, som har ett SHU-värde på omkring 1,5 miljoner. Trots det betecknar Polisstyrelsen kapsaicinhalten i sprejen som "jämförelsevis liten".

Överkommissarie Jere Roimu
Överkommissarie Jere Roimu. Överkommissarie Jere Roimu Bild: YLE/Rose-Marie Sundström jere roimu

"Användningen av elchockvapen har minskat med hälften"

Överkommissarie Jere Roimu reagerar på användningen av sprej med att konstatera att det inte går att plocka ut en enskild typ av maktmedel.

- Om vi tittar på statistiken och konstaterar att OC-sprej används mer kan vi också se på samma statistik att användningen av elchockvapen minskat med hälften, säger Roimu, som är biträdande chef för Helsingforspolisens utrycknings- och övervakningsenhet.

Elchockvapen användes 100 gånger under både 2018 och 2019, men antalet hittills under 2020 är 52.

- Valet av vilket maktmedel som används beror på var en situation utspelar sig och hur farligt motståndet är samt vilka resurser vi har.

Krävs inte att polisen attackeras för att använda pepparsprej

Roimu säger att genom att använda pepparsprej tvingar polisen en person att blunda.

- Därmed förlorar personen funktionsförmågan och kan inte fortsätta göra motstånd mot polisen. Men till exempel om personen har visir på sig är det ingen idé att använda sprej.

Krävs det att en person attackerar polisen för att ni ska använda pepparsprej?

- Nej, det handlar om en helhetsbild av situationen om vi använder maktmedel eller inte.

En förundersökning inleddes om polisens användning av pepparsprej mot klimataktivisterna i Elokapina. Betyder det här att användningen inte alltid är berättigad?

- Jag tar inte ställning till Elokapina-fallet. Jag var ledig då det skedde. Men det är bra att händelsen utreds och det är inte sällsynt att en förundersökning om polisens agerande inleds eller att agerandet granskas.

Grafen visar hur ofta Helsingforspolisen använt pepparsprej under ett år.
Fotnot: Statistiken för 2020 gäller till och med den 12 oktober. Det är oklart om användningen under Elokapinas demonstration finns med. Grafen visar hur ofta Helsingforspolisen använt pepparsprej under ett år.

Tillägg till statistiken: Under år 2010 användes sprej 40 gånger, 2011 54 gånger, 2012 27 gånger, 2013 35 gånger, 2014 49 gånger och 2015 38 gånger.

"Vi använder i första hand fysiska maktmedel och först efter det redskap"

Enligt Roimu finns det inga anvisningar för vilket maktmedel som ska användas i vilken situation.

- Polispatrullen väljer vilket maktmedel som används av dem som står till buds. Det lindrigaste som har effekt används, säger Roimu.

Är tröskeln att använda pepparsprej nu lägre än för till exempel fem år sedan?

- Det tror jag inte. Jag har ingen information om att tröskeln blivit lägre utan situationerna då tjänsteutövningen stöter på motstånd har ökat. Vi använder i första hand fysiska maktmedel och först efter det redskap, säger Roimu.

"När redskapen finns används de också vid behov"

Enligt statistiken från Polisstyrelsen har Helsingforspolisen oftare hotat med skjutvapen, tagit fram sitt skjutvapen och använt fysiska maktmedel år 2019 än år 2016. Statistiken visar på en ökning år för år.

Polisen hotade eller varnade med vapnet 39 gånger 2019 men bara 21 gånger 2016. Vapnet togs fram 158 gånger under 2019.

Enligt Roimu beror det här på att motståndet mot polisen har ökat.

- Polisen undviker in i det sista att använda skjutvapen. Statistiken visar att motståndet mot polisen varit av det slaget att patrullen tvingats göra sig redo att använda det kraftigaste maktmedlet. Det är oroande.

Statistiken visar att motståndet mot polisen varit av det slaget att patrullen tvingats göra sig redo att använda det kraftigaste maktmedlet

- Det berättar att motståndet mot polisen ökar och att situationerna är farliga. Det handlar om situationer då någon haft ett tillhygge eller varit beredd med vapen.

Tror du att tröskeln att använda maktmedel överlag har sjunkit?

- Jag tror inte tröskeln blivit lägre. Vi har satsat på arbetsredskapen. Nästan varje patrull har elchockvapen och varje polis har pepparsprej. När redskapen finns används de också vid behov. Men tröskeln är lika hög som tidigare.

Enligt Roimu satsar polisen också mycket på att prata med den som gör motstånd och att inte ta till maktmedel. Han påpekar att under största delen av uppdragen används inga maktmedel alls.

Grafen beskriver antalet gånger under ett år som Helsingforspolisen gjort sig beredd med skjutvapnet.
Fotnot: Statistiken för 2020 gäller till och med den 12 oktober. Grafen beskriver antalet gånger under ett år som Helsingforspolisen gjort sig beredd med skjutvapnet.

Antalet anmälningar om motstånd mot tjänsteman har inte ökat

Överkommissarie Jere Roimu har till intervjun tagit med sig ett papper med statistik över antalet fall av motstånd mot tjänsteman, våldsamt motstånd mot tjänsteman och hindrande av tjänsteman. Siffrorna belyser enligt honom varför polisen oftare använder maktmedel.

Det sammanlagda antalet fall av motstånd mot tjänsteman, våldsamt motstånd mot tjänsteman och hindrande av tjänsteman har ändå minskat från 2016 till 2019. 2016 var antalet 636, medan antalet 2019 var 613. Åren däremellan var antalet under 600.

Däremot har antalet anmälningar om våldsamt motstånd mot tjänsteman ökat från 2016 till 2019, men antalet ser ut att minska 2020.

Brottsstatistiken ser inte ut att ge stöd för din uppfattning. Motståndet ser ut att ha hållits på samma nivå under de senaste fem åren, medan polisens användning av maktmedel ökat. Hur kommenterar du det?

- Polisen använder maktmedel då vi stöter på motstånd. Polisen stöter allt mer på motstånd under olika uppdrag och då har vi tyvärr tvingats använda maktmedel för att bryta ner motståndet. Det syns i statistiken över använda maktmedel.

Tillägg 16.10 kl.10.33: Uppgifterna om hur många gånger Helsingforspolisen använde sprej mellan åren 2010 och 2015 lades till under den första grafen.

Grafen visar hur många gånger Helsingforspolisen använt något slag av maktmedel under ett år.
Fotnot: Statistiken för 2020 gäller till och med den 12 oktober. Grafen visar hur många gånger Helsingforspolisen använt något slag av maktmedel under ett år.

Läs också