Hoppa till huvudinnehåll

Stora barriärrevet har krympt med hälften – havsexpert: "Man kan bara kalla det för en ekologisk katastrof"

Hälften av korallerna i Stora barriärrevet utanför Australien har förlorats under de senaste 25 åren, enligt en ny studie. Forskarna säger att klimatförändringen är den största bakomliggande orsaken.

– Att korallreven har minskat runtom i världen är för den marina mångfaldens del en katastrof. Och vi kan bara förvänta oss att situationen blir värre i framtiden, säger Vanessa Ryan, havsexpert på världsnaturfonden WWF Finland.

I den nya studien har forskarna kartlagt förändringarna i Stora barriärrevets kolonistorlekar mellan åren 1995 och 2017.

Resultaten visar att antalet små, medelstora och stora koraller har minskat med 50 procent på de senaste 25 åren.

– Det är en utveckling som vi ser, inte bara på Stora barriärrevet men också på andra håll i världen. Det kommer att gå fort, inom de närmaste årtionden kommer korallreven att förstöras till stor grad. Man kan bara kalla det för en ekologisk katastrof, säger Ryan.

De koraller som drabbats hårdast på barriärrevet är stora honor som står för förökningen och bordskoraller som skapar ideala livsmiljöer för otaliga arter.

Om de här saknas blir korallreven mindre motståndskraftiga.

Klimatkrisen det största hotet

Klimatförändringen leder till att havstemperaturerna stiger.

– Det största hotet för tillfället är helt klart klimatförändringen. Koraller kan helt enkelt inte överleva om temperaturen blir för hög. De höga temperaturerna leder till korallblekning – koralldjuren stöter bort de symbiotiska algerna som de är beroende av, säger Ryan.

Masskorallblekningen år 2016–2017, som orsakades av rekord-varma havstemperaturer, är en orsak till det minskade antalet koraller.

I våras var det ytterligare en korallblekning som inte tagits i beaktande i studien. Man befarar därför att korallerna minskat ännu mer än vad resultaten visar.

Koldioxidutsläppen som leder till klimatförändringen leder även till ett surare hav, då mer koldioxid sugs upp av havet. Försurningen som hindrar att korallerna bildar hårda skal.

– Det allra viktigaste skulle vara att förhindra klimatförändringen, uppvärmningen av haven och den medförande försurningen av haven som gör det näst intill omöjligt för de tropiska korallreven att överleva i framtiden.

Utöver klimatförändringen hotar människan korallreven, bland annat genom destruktivt fiske och avrinning från jordbruk.

Porträtt på Vanessa Ryan.
Havsexpert Vanessa Ryan säger att korallreven upprätthåller en biologisk mångfald som man närmast kan jämföra med regnskogarna i Amazonas. Porträtt på Vanessa Ryan. Bild: WWF Finland Vanessa Ryan

“Allt som du gör på land, inverkar också på hur haven mår”

En av de saker man gjort för att skydda korallrev mot hotet från människan mänskliga är att grunda naturskyddsområden.

Forskare försöker även ta reda på vilka koraller som är de mest tåliga, så att korallrev som förstörts kan återuppbyggas.

I Finland har vi inte korallrev, de närmaste finns i Nordsjön. Men enligt Ryan kommer klimatförändringen också påverka Östersjöns ekosystem.

– Allt som du gör på land, inverkar också på hur haven mår. Då det gäller klimatförändringen kan alla finländare kan dra sitt strå till stacken, säger Ryan.

Utan korallreven skulle fiskbestånden i alla världshaven minska, miljontals människor skulle bli utan sin främsta proteinkälla och sin främsta inkomstkälla. Korallreven fungerar även som ett
slags vågbrytare som lindrar effekterna av stormar och minskar stranderosion - något som kommer att bli ännu viktigare i och med klimatförändringen.

– Det allra viktigaste skulle vara att påverka våra politiska beslutsfattare och på så sätt få klimatmålen att bli konkreta åtgärder.

Läs också