Hoppa till huvudinnehåll

Munskydd försvårar vardagen för personer med hörselnedsättning: "Det känns otryggt att gå ut"

Kvinna i munskydd och man som bara syns bakifrån sitter på café
Munskydden dämpar ljud och gör det svårt att läsa en persons läppar och ansiktsuttryck. Kvinna i munskydd och man som bara syns bakifrån sitter på café dejt,COVID-19,Munskydd

Rekommendationen att använda munskydd kan få oanade följder.
Munskydden dämpar ljud och gör det svårt att läsa en persons läppar då den talar, något som särskilt drabbar personer med nedsatt hörsel.

Siw Östman är döv på ena örat och har nedsatt hörsel på det andra. Vanligtvis använder hon sig av läppavläsning och ansiktsuttryck för att förstå och höra vad människor säger.

Men nu har munskydden försvårat hennes vardag.

– Då jag är ute bland folk som använder munskydd hör jag ingenting. Jag är beroende av att ha någon med mig som försöker tolka eller skriva ner det som sägs till mig. Annars förstår jag inte vad de säger.

Användningen av munskydd har redan orsakat konkreta, praktiska problem för Östman.

– Exempelvis så var jag på besök på ett vårdhem. Min mamma flyttade in dit och vi skulle få information av vårdarna om hur de går till på hemmet. Den personen som pratade hade inte svenska som modersmål och pratade med munskydd på. Jag uppfattade ingenting av det hon sa.

Siw Östman
Siw Östman säger att hon är beroende av läppavläsning och att hon inte hör något då människor har munskydd på. Siw Östman Bild: Siw Östman porträtt

Drabbar många personer i Finland

Uppskattningsvis 15 procent av Finlands befolkning har någon form av hörselnedsättning. Vid 80 års ålder har närmare 50 procent det, eftersom åldersrelaterad hörselnedsättning då är vanligt.

Munskydden försvårar kommunikationen för personer som har nedsatt hörsel och kan leda till att de går miste om viktig information exempelvis i samband med myndighetskontakter.

Nora Strömman är verksamhetsledare på Svenska hörselförbundet och säger att det därför skulle vara viktigt med skriftligt material i exempelvis vården för att säkerställa att alla uppfatta informationen.

– Skriftlig information behövs alltid. Exempelvis vid möten eller andra sammankomsterna är skrivtolkning, alltså tolkning från tal och text, ett viktigt hjälpmedel.

– Särskilt nu under coronapandemin är det viktigt att alla får rätt information och därför förespråkar vi att alla presskonferenser som myndigheterna ordnar också textas.

Enligt Strömman är risken att de som har nedsatt hörsel drar sig undan alla sociala sammanhang om kommunikationen förblir dålig.

– Risken är att det uppstår social isolering. Nedsatt hörsel leder ofta till att man lätt drar sig undan och undviker diskussioner och sociala sammanhang. Sannolikheten för det här blir ännu större i och med munskydden.

Svenska hörselförbundets verksamhetsledare Nora Strömman
Svenska hörselförbundets verksamhetsledare Nora Strömman säger att vikten av att få information skriftligt ökat under coronaepidemin. Svenska hörselförbundets verksamhetsledare Nora Strömman Bild: Nora Strömman porträtt (konstverk)

En dold funktionsnedsättning

Östman är en av dem som nu är nervös då hon ska gå ut för att träffa någon eller uträtta ett ärende. Hon säger att hon nuförtiden gärna har med sig en person som stöd.

– Det känns otryggt att gå ut, jag är rädd att jag ska missa något och att jag inte ska förstå vad folk säger, särskilt då det handlar om viktiga saker.

Östman säger att det finns olika sätt att underlätta kommunikationen då de som pratar har munskydd på sig.

– Att man väcker uppmärksamhet hos den man pratar med, att man vänder ansiktet mot varandra. Att man gör den man pratar med uppmärksam på att nu ska jag försöka säga något till dig.

– För den som ser mig vet ju inte att jag inte hör, det är en dold funktionsnedsättning.

Läs också