Hoppa till huvudinnehåll

Vasa sjukvårdsdistrikt köpte amerikanskt patientdatasystem för miljontals euro: “Vi visste inte varifrån tåget kom, vi vet inte vart det är på väg och inte kostnaden för biljetten”

Viktor Kock hemma vid sitt köksbord i Perersöre.
Viktor Kock representerar hemkommunen Pedersöre i Vasa sjukvårdsdistrikt. Viktor Kock hemma vid sitt köksbord i Perersöre. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Vasa sjukvårdsdistrikt,patientdatasystem,Fullmäktige,Pedersöre,viktor kock

När Vasa sjukvårdsdistrikt gick in för att skaffa ett nytt patientdatasystem gick det undan. Enligt Viktor Kock i sjukvårdsdistriktets fullmäktige hann åtminstone han själv inte med i svängarna. Nu ser han miljonaffären som ännu ett exempel på en misslyckad offentlig upphandling. Men de ledande tjänstemännen och förtroendevalda ångrar ingenting.

Tidigare i år blev det klart att fyra sjukvårdsdistrikt - bland dem Vasa - har gjort en jätteaffär med amerikanska Cerner-koncernen om ett omfattande patientdatasystem. Spotlight har granskat processen och kommit fram till att det finns orosmoln kring frågor om datasekretessen samt den slutliga prislappen för affären. Och varför slöts avtalet med det amerikanska bolagets irländska dotterbolag?

Tiden var mogen för nytt system

Intervjun med Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktigeordförande Gösta Willman går mot sitt slut; han sammanfattar det han sagt med orden:

- Någon gång måste steget tas.

Det steget togs för ett par år sedan när Vasa sjukvårdsdistrikt beslutade att de skulle delta i konkurrensutsättningen för ett nytt patientdatasystem; alltså ett system som innehåller data om klienterna och patienterna och som används av personalen inom social- och hälsovården.

Valet föll på den amerikanska Cerner-koncernens system, Millenium, efter att man på slutrakan slagit ut ett annat amerikansk storbolag, Epic Systems. Det är i sin tur samma bolag som levererat systemet Apotti till HUS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.)

Gösta Willman i ett konferensrum.
Gösta Willman är ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktige. Gösta Willman i ett konferensrum. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Vasa sjukvårdsdistrikt,Fullmäktige,gösta willman

Uppgörelsen med Cerner är en jätteaffär för Österbotten, prislappen skrivs 110 miljoner euro utspridd på 10 år för sjukvårdsdistriktet. Hela affären går på 286 miljoner euro om man räknar alla deltagares andel. Beslutet innebar rent konkret att Österbotten hoppade på det projekt som startades och leds av Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt.

- De hade jobbat kanske mer än ett år redan med att förbereda den här upphandlingen. Det här är en så stor upphandling att den kan inte Vasa sköta ensam uppfattades det som, säger Gösta Willman.

Enligt Willman var tiden mogen för ett så kallat helintegrerat, stort system som kunde ersätta det lapptäcke av mindre system som finns nu.

- Som det är nu har vi olika på svenska och finska, vi har olika i Jakobstad, Vasa och Sydösterbotten och ska man skapa ett välfärdsområde för hela Österbotten som nu är på gång så är det här ett måste i dagens läge.

Gösta Willman är nöjd med affären. Han ångrar ingenting.

“Inte säker på att det var rätt beslut”

Fullmäktigeledamoten Viktor Kock som representerar hemkommunen Pedersöre i sjukvårdsdistriktets högsta beslutande organ har däremot kommit på andra tankar. Han hade gärna sett att också mindre inhemska aktörer haft en chans i upphandlingen - och målar upp en bild av ett tåg i rullning.

- Vi visste inte varifrån tåget kom, vi vet inte vart det är på väg och inte kostnaden för biljetten.

Och det finns en ganska enkel förklaring till att det inte gick som på räls, menar Viktor Kock.

- Man kan styra upphandlingen om man är med från början.

Så var alltså inte fallet här eftersom österbottningarna gick med i ett projekt som långt hade förberetts av Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt; senare anslöt sig också sjukvårdsdistrikten i Södra Savolax och Norra Karelen.

Med tanke på att affären är så stor kan det tyckas förvånande att den inte diskuterats mera i offentligheten och olika alternativ vädrats i samband med beslutsgången.

Men du sitter ju själv med i fullmäktige; kunde ni inte ha definierat upphandlingen på ett sånt sätt att ni skulle ha fått med inhemska aktörer?

- Absolut, men det måste ske i början av upphandlingen, svarar Kock,

Han påminner om att det alldeles i början av upphandlingsprocessen också fanns med några inhemska aktörer. Men de klarade sig inte i konkurrensen på grund av upphandlingsvillkoren.

- De skalades bort och största orsaken var den här stora helheten, dom krav vi ställde, eller egentligen kraven från Jyväskyläs håll.

Men också från Vasa sjukvårdsdistrikts ledning har man meddelat att man vill ha en stor, allt omfattande lösning.

- Så har det gjorts och jag är inte säker på att det var rätt beslut, kommenterar Viktor Kock.

En stor lösning betyder i praktiken att ett och samma system ska kunna hantera specialsjukvården, primärhälsovården, den sociala sidan och tandvården.

Kock har därtill andra farhågor kring miljonprojektet som har att göra med kostnaderna och kontraktets slutstation:

- Och dessutom har vi en station om 10 år när kontraktet tar slut, tåget fortsätter kanske eller så inte, men vi vet inte vad prislappen blir.

Apotti avskräcker inte

För projektets primus motor Marina Kinnunen finns det inga dylika tvivel. Kinnunen som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och därtill nyutnämnd chef för det kommande välfärdsområdet i Österbotten menar att beslutet var det rätta.

Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnunen vid ingången till Vasa centralsjukhus.
Marina Kinnunen är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt. Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnunen vid ingången till Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Kjell Lindroos Vasa sjukvårdsdistrikt,Direktör,marina kinnunen

- Vi kände till projektet i Jyväskylä, att de hade gjort ett bra arbete, att vi inte klarade av det här ensamma och på det här sättet sparade vi tid, sammanfattar Kinnunen beslutet att hoppa på det tåg som var i rullning.

Motsvarande projekt i södra Finland med Apotti har bland annat visat på svårigheterna att hålla sig till budgetramarna.

- Inte kan jag garantera och lova att det är precis den här summan, men vi ska hela tiden analysera riskerna. Och målsättningen är att det hålls, fastslår Marina Kinnunen.

Både Kinnunen och fullmäktiges ordförande Gösta Willman säger att över hälften av totalsumman på 110 miljoner euro ändå kommer att stanna i Finland. Det handlar bland annat om att en ansenlig summa går till utbildning av personalen och implementeringen av Cerners Millenium-system.

Spotlight har varit i kontakt med en erfaren läkare inom HUS som i detalj har berättat hur otympligt Apotti har varit för just läkarna och vårdpersonalen under de snart två år systemet har varit i bruk. Hen vill inte ställa upp på intervju av rädsla för hur arbetsgivaren skulle reagera på kritiken.

Vi har likaså tagit del av en intern rapport om vad de anställda anser om Apotti efter ett års användning på Pejas sjukhus i Vanda. Svaren om systemet är genomgående negativa; det gäller särskilt just läkarna.

Apottis vd Hannu Välimäki kommenterar i ett mejl till Spotlight att det kan vara problem i början, men att det blir bättre efterhand.

En närbild av Hannu Välimäki som står inomhus i en korridor.
Hannu Välimäki är vd för Apotti. En närbild av Hannu Välimäki som står inomhus i en korridor. Bild: Yle/ Matti Myller Apotti-projektet,hannu välimäki

Spotlight har också fått tillgång till färsk statistik av Valvira; tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

Hittills har HUS gjort sammanlagt 135 faroanmälningar till Valvira under den tid Apotti har varit i bruk sedan november 2018. Drygt 80 av dem har kommit under det här året.
Enligt Valvira är det här ett ganska stort antal anmälningar för ett enskilt system.

De problem som Apotti har haft avskräcker inte Marina Kinnunen:

- Med Apotti, så behöver man tid, det kan jag säga. Inte kommer allt gå som på Strömsö i vårt projekt heller. Vi kommer att ha våra utmaningar, det är jag helt säker på.

“En halv miljards katastrof”

It-entreprenören Mika Helenius var fram till nyligen också ordförande för Finska dataförbundet Tivia. Han berättar om sin reaktion när han hörde om Vasas deal med amerikanska Cerner:

- Jag tänkte att det var en halv miljards katastrof för Finland.

Helenius hör till dem som efter erfarenheterna med Apotti utgår ifrån att de summor som nu nämns i samband med projektet inte tillnärmelsevis kommer att hålla. Men hans bekymmer sträcker sig långt utöver det och är av mer principiell natur.

- Hälsovården borde betraktas som samhällelig infrastruktur och borde behållas i samhällets ägo precis som till exempel elnätet. Så strategiskt viktigt är det här.

It-experten Mika Helenius utanför Dals sjukhus i Helsingfors.
It-experten Mika Helenius varnar för följderna av stora utländska patientdatasystem. It-experten Mika Helenius utanför Dals sjukhus i Helsingfors. Bild: Yle/Kjell Lindroos patientdatasystem,it-expert

Helenius känner sig långt ifrån trygg med det faktum att finländsk patientdata i stora mängder nu kommer att hamna i amerikanska händer. Enbart Cerner-affären med fyra sjukvårdsdistrikt omfattar ungefär 700.000 finländare.

- Risken är nu överhängande att den här patientdatan via amerikanska händer kommer att hamna i USA, menar Helenius.

För Helenius räcker det inte att EU skärpt sina regler via dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) som reglerar behandlingen av personuppgifter.

- Det är något som juristerna har fått till, avfärdar Helenius och menar att regelverken inte lyckas hålla samma steg som den tekniska utvecklingen.

Patientdata stannar inom EU

Helenius är inte ensam om sina farhågor. Misstron mot USA och amerikanska bolag har blivit större. EU-domstolen fattade i juli ett beslut som innebär att vi i Europa skärper kraven på hur personuppgifter hanteras.

Men hur ska då våra uppgifter som matas in i komplicerade amerikanska patientdatasystem tryggas? Frågan går till Tuomo Iso-Aho, som är teknisk chef för Aster Bothnia; så kallas Cerner-projektet i Österbotten.

- Det här systemet regleras av över 100 lagar, svarar Iso-Aho. Dessutom genomförs här i Finland en stenhård auditering innan systemen körs igång.

Det är ännu några år till det. Aster Bothnia-projektet implementeras stegvis och tas i bruk mellan 2023-2025.

Är det då säkert att våra patientuppgifter inte hamnar utanför EU:s gränser?

- Ja, det är säkert, intygar tekniska chefen.

Däremot är det mycket möjligt att de hamnar utanför Finlands gränser; det är nämligen möjligt enligt lagstiftningen att hantera datan var som helst inom EU. Frågan om var servrarna placeras avgörs nästa år, enligt Iso-Aho.

- Jag hoppas det blir i Finland, men det är inte en nödvändig förutsättning.

Aster Bothnia projektets tekniska chef Tuomo Iso-Aho i Vasa.
Tuomo Iso-Aho är teknisk chef för Aster Bothnia-projektet. Aster Bothnia projektets tekniska chef Tuomo Iso-Aho i Vasa. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Vasa sjukvårdsdistrikt,patientdatasystem,Aster Bothnia

Då Cerner nyligen etablerade sig i Skåne och Västra Götaland hade den amerikanska leverantören svårt att förstå den stränga svenska patientdatalagen och föreslog att lägga driften i Amazons moln.

Kan alltså våra patientdatauppgifter placeras i Amazons moln, Tuomo Iso-Aho?

- Nej, det är uteslutet.

Gummistämpel

Vid sidan av stora omställningar för de anställda är det också stora pengar i omlopp. Frågan är hur och vem som ska bevaka den delen av projektet under de kommande åren.

- Vi har många som jobbar med det här projektet som har ansvar för sin del, men förstås av helheten har jag ansvar, kommenterar Marina Kinnunen.

Hon berättar att det också finns en ICT-styrgrupp med representanter från kommunerna. Det står på projektets hemsida att “Aster Bothnia-projektets avancemang rapporteras till ICT-styrgruppen” och att “styrgruppen fattar de stora besluten…”

- De här tjänstemännen som sitter i gruppen har största delen nu också ansvar för it i deras kommun, så nu kan de det och de måste vara med när det är ändring i den processen, säger Kinnunen.

Fullmäktigeledamoten Viktor Kock sitter med som Pedersöres representant i ICT-styrgruppen, men han upplever inte att han styr processen särskilt mycket. Han upplever sin roll mera som en gummistämpel.

- Jag tycker inte om det här uttrycket, men ja, i princip.

Du menar att ni inte har tillräcklig kunskap att styra ett sådant här stort projekt?

- Jag kan inte uttala mig för andra, men jag har definitivt inte den kunskapen.

Sjukvårdspersonal startar en monitor.
Sjukvårdspersonal startar en monitor. Bild: Jari Kovalainen / Yle sjukhus,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,sjukskötare,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,sjukvård,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,närvårdare,livsprocesser

Varför inte finska Cerner?

När miljonaffären offentliggjordes stod det klart att dealen gjordes med ett bolag som heter Cerner Ireland Limited, alltså Cerner-koncernens irländska dotterbolag.

Irland är känt för skattelättnader för bolag; kan det bero på det, direktör Marina Kinnunen?

- Jag tror inte det.

Med tanke på att det finns ett registrerat bolag i vårt land som heter Cerner Finland Oy väcks ändå frågan: varför gjordes inte affären med det lokala dotterbolaget?

Varje bolag bestämmer själv hur och med vilka bolag de deltar i upphandlingen.

Sjukvårdsdistriktets direktör säger sig inte känna till det här och lovar kontakta projektledningen i Jyväskylä. Svaret lyder att omsättningen i det finländska dotterbolaget - en knapp miljon euro - inte är tillräckligt stor för att delta i en dylik upphandling.

Enligt vad Spotlight erfar kunde dock ett större bolag inom Cerner- koncernen ställa upp som garant för det lokala bolaget.

Den här gången går frågorna vidare till KL-Kuntahankinnat, det offentliga bolag som i praktiken har skött upphandlingen för sjukvårdsdistriktens räkning. Svaret lyder: varje företag bestämmer själv hur och med vilka bolag de deltar i upphandlingen.

Cerner Ireland Limiteds senaste bokslut finns på nätet. Det visar sig att bolaget har betalat 7,2 procent i bolagsskatt. Helt lagligt.

Medveten strategi av bolaget?

Spotlight visar siffrorna åt de lokala beslutsfattarna.

- Jag tycker det är fruktansvärda siffror egentligen, men jag är inte speciellt förvånad, kommenterar Viktor Kock.

Han menar att den här aspekten av upphandlingen alltför lätt faller bort:

- Det är ju en i högsta grad ideologisk diskussion som borde vara på förtroendevalda, att man tar den här diskussionen hur man ska styra en upphandling; det gjorde vi inte från början och där sitter vi idag.

Fullmäktiges ordförande Gösta Willman säger:

- Det är möjligt att det är en medveten strategi från det amerikanska bolaget.

Tror du något finskt bolag i den här branschen kommer undan med lika låg bolagsskatt?

- Nä, det tror jag inte.

KL-Kuntahankinnat svarar att upphandlingslagen inte känner till begreppet aggressiv skatteplanering...

- Jag såg det i svaret, jo.

Det får vi bara finna oss i?

- Det är nog större pojkar än jag som måste ta itu med det.

Läs också