Hoppa till huvudinnehåll

Finland ska bli klimatneutralt 2035 - nu ska industrin få hjälp med att minska utsläppen

Kenneth Nordell, Minna Rehn och Gilla Granberg poserar i rad utomhus.
Industriföretagare kan räkna med att höra av från bland annat Kimitoöns sysselsättningscoach Minna Rehn, projektledare Kenneth Nordell och Kimitöns utvecklingschef Gilla Granberg. Kenneth Nordell, Minna Rehn och Gilla Granberg poserar i rad utomhus. Bild: Amanda Vikman/Yle person,minna rehn

Enligt regeringsprogrammet ska hela Finland vara klimatneutralt år 2035. För att det ska lyckas behöver även industrin göra klimatvänliga förändringar i rask takt.

Finlands industri står för 10 procent av landets växthusgasutsläpp och nu startar ett projekt som sträcker sig över hela Egentliga Finland, där meningen är att underlätta för industriföretag att blir mer energieffektiva.

Kenneth Nordell är projektledare för Kimitoön och Pargas. Två månader in i arbetet har han hunnit besöka närmare tio företag i Åboland.

- Vi har blivit väl mottagna och överraskade över hur allvarligt företagarna tar det här med kolneutralitet. En del företag har större investeringsprojekt på gång, vissa har gjort småsatsningar och andra funderar på att satsa, säger Nordell.

Tyhjiä käsihuuhdepulloja tuotantolinjalla.
Industrierna står för 10 procent av Finland koldioxidutsläpp idag. Tyhjiä käsihuuhdepulloja tuotantolinjalla. Bild: Petri Aaltonen / Yle handdesinfektionsmedel,Berner,fabrik,Heinävesi,Flaska,Produktionslinje,Löpandebandprincipen

Rent konkret har Nordell sett att företagarna är intresserade av att installera solceller, uppdatera till led-belysning och på olika sätt återvinna energi.

- Det finns också företag som skulle vilja utveckla möjligheten att ta tillvara avfallsströmmar, som man sedan kunde vidareförädla till råvaror för en annan industri, säger Nordell.

Många åbolänningar har sökt företagsstöd

Genom projektet ska man i första hand sammankoppla företagare med varandra så att så många som möjligt effektivt kan dela med sig av den kunskap som finns. För att påskynda och förenkla utvecklingen av företagen, ska man genom projektet även bidra med var och hur företagarna hittar rätt information om klimatvänliga lösningar för industrin.

Projektet pågår fram till maj 2022 och målet är att involvera minst 60 företag i Egentliga Finland.

- Inom den här korta projekttiden tror jag inte vi kommer att se några större minskningar i utsläppsnivåerna, men vi hoppas få företag mer aktiverade, hjälpa dem att våga satsa och lära sig av varandra, säger Kenneth Nordell.

Enligt honom verkar företagarna vara väl medvetna om att kolneutralitet och hållbar utveckling är viktiga hörnstenar för branschen, då det bland annat tryggar företagets konkurrenskraft.

Digitalt möte.
Projektet sträcker sig över hela Egentliga Finland och involverar Salo, Nystadsregionen, Åboland och Loimaa Digitalt möte. Bild: Amanda Vikman/Yle distansmöten,distansarbete

Förutom Kenneth Nordell sitter fem personer från Pargas och Kimitoöns kommun med i projektets regionala styrgrupp. Kimitoöns utvecklingschef Gunilla "Gilla" Granberg är glad över det gränsöverskridande projektet.

- Vi ser även väldigt positivt på att så många åboländska företag beviljats stödpengar. Totalt har de fått 1,3 miljoner euro på Kimitoön och 2,7 miljoner i Pargas. Pengarna kommer väl till pass då företagen ska utvecklas och förnya sig, säger Granberg.

Genom projektet vill man hjälpa entreprenörer som vill utveckla sitt företag i en mer hållbar riktning. Det kan bland annat göras med hjälp av de stödpengar som har delats ut, och som förmodligen ännu kommer att delas ut.

Optimism bland företagare i Åboland

Enligt företagsbarometerns undersökning som publicerades i september i år är Åboland den enda subregionen i Egentliga Finland där företagarna ser med tillförsikt på framtiden.

- Företagarna har haft ett tufft år på grund av coronaepidemin och många ser att orderstocken är kortare än normalt. Trots det finns det fortfarande en stark framtidstro på att de ska klara sig igenom krisen och komma tillbaka mycket starkare än tidigare, säger Nordell.

Förutom att erbjuda handledning och utveckla nätverkandet mellan företagen kommer det att arrangeras workshops och studiebesök på olika platser.

Cementfabrik i Pargas.
Vid Finnsementti i Pargas jobbar man aktivt med att minska sina utsläpp och bli mer miljövänliga. Men som storindustri verkar de inom programmet för utsläppsrättigheter. Cementfabrik i Pargas. Bild: Carmela Johansson/Yle fabrik,Pargas,finnsementti i pargas

Pargas cementfabrik hör till en av de tio största koldioxidutsläpparna i Finland, men de kommer ändå inte att ingå i projektet.

- Storindustrin är med i programmet för utsläppsrättigheter och lever sitt eget liv inom sina ramar. Bortser man från dem kommer faktiskt de största utsläppen i Åboland från privatbilismen, övrig tungtrafik och jordbruket i dag, säger Nordell.

Projektets totala budget är 349 996 euro, varav 279 997 euro beviljats av landsbygdsfonden via NTM-centralen. Åbolands andel är 114 000 euro, varav Kimitoöns kommun och Pargas stad bidragit med sammanlagt 23 000 euro.

Journalistiken och klimatet - såhär resonerar vi på Svenska Yle

I Yles etiska regler konstateras att vi "tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv" samt att vi vågar "fråga och ifrågasätta."

Det konstateras också att vi ska "främja en pluralistisk samhällsdebatt" och att våra program "mångsidigt ska spegla olika åsikter".

Detta är grundläggande värderingar i all vår journalistik.

Men det betyder inte att alla åsikter per definition är likvärdiga ifall det finns en etablerad, vetenskapligt belagd konsensus kring en fråga. Klimatfrågan är en sådan fråga, men det finns också andra, till exempel en del hälsofrågor.

Att framställa olika sidor i en debatt som skenbart likvärdiga kan nämligen skapa ett slags "falsk balans" i vår rapportering, som inte överensstämmer med verkligheten.

I så fall uppfyller inte journalistiken ett annat centralt villkor, nämligen att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det som sker.

Läs också