Hoppa till huvudinnehåll

Danmark fortsätter göra enorma vindkraftssatsningar

"Finland har också goda vindresurser, särskilt Åland"

Den gröna omställningen som elektrifierar både trafik och industri kommer att höja elkonsumtionen ordentligt. Det är goda tider för vindkraftsföretagen och Danmark vill visa vägen med världens största havsvindparker och en helt ny sorts energiöar.

I enlighet med EU:s klimatmål har också Danmarks regering satt upp mål för den gröna omställningen. Det danska klimatavtalet från i somras innebär framförallt satsningar på vindkraft till havs, för en sammanlagd eleffekt på hela 6 gigawatt fram till 2030. För att jämföra: kärnreaktorn Olkiluoto 3, som Finland väntat på ett tag, ska ha en eleffekt på 1,6 GW.

Danmarks vindkraftssatsningar är alltså stora, och ska tillfredsställa det ökade elbehovet som elektrifieringen av trafik och industri kommer att innebära, både för Danmark och för Danmarks grannländer som vindkraften kan exporteras till. Det är goda tider för vindkraftsproducenterna.

Energiöar ökar på havsvindens potential

Det är danska företag som bygger de största havsvindkraftverken i världen nu. I fjol öppnade Vattenfall Danmarks största havsvindpark utanför Jylland, Horns Rev 3. Världens största havsvindpark, Hornsea 1 i Storbritannien, har byggts av danska Ørsted.

Också själva vindmöllorna växer. När Ørsted öppnade den första havsvindparken på 90-talet hade möllorna där en effekt på 0,45 MW och rotorblad på 35 meter i diameter. Ørsteds möllor i dag har en eleffekt på 8 MW, och rotorblad på 164 meter i diameter. Den nya generationens möllor kommer att ha ännu större eleffekt.

Grafik som visar hur mycket större vindmöllor är i dag: på 90-talet hade rotorbladen en diameter på 35 meter, i dag är den över 160 meter.
Grafik som visar hur mycket större vindmöllor är i dag: på 90-talet hade rotorbladen en diameter på 35 meter, i dag är den över 160 meter. Bild: Henri Salonen vindkraft

Vindkraftsparken Thor som är ett av målen i den danska regeringens klimatavtal ska ha en effekt på över 1GW, vilket är stort i sig. Men den verkliga ökningen kommer från en helt ny typ av vindkraftssatsning: energiöar, närmare sagt en energiö i Nordsjön på 3 GW och en i Östersjön på 2GW.

– Med stark politisk uppbackning beslöt regeringen att det ska byggas två energiöar till 2030, vilket är ambitiöst men realistiskt, säger Ditte Mikkelsen som är projektchef för energiöarna, vid danska Energistyrelsen.

Det är ambitiöst men realistiskt

En energiö kan byggas ut antingen vid en existerande ö eller på en artificiell sådan som byggs av sand eller på plattformer. Skillnaden till en vanlig havsvindpark är att vindkraften då kan placeras klart längre ut till havs, eftersom ön får den infrastruktur som behövs och också en koppling för elöverföring inte bara till Danmark, utan också för export till grannländer.

Så det handlar också om att exportera och sälja mer vind?

– Ja, det här är inte något som Danmark kommer att kunna konsumera själv år 2030.

Förutom det politiska beslutet energiöar på 5GW har projektet dessutom en vision för öar för sammanlagt 10GW. Går det bra banar de danska energiöarna vägen för betydligt fler liknande i både Nordsjön och Östersjön.

På EU-nivå innebär klimatmålen en ordentlig utbyggnad av såväl havsvindparker som energiöar, och Danmark är först ute. Havsvindkraften ska stå för 30 procent av framtidens elkonsumtion, vilket innebär att havsvindkraften behöver byggas ut med uppskattningsvis 240–450 GW till 2050.

De största havsvindparkerna i världen finns i Danmark, och nu ska havsvindkraften byggas ut ännu mer

Så hur blev då just Danmark så bra på vindkraft? Enligt Ulrik Stridbæk, chef för energi och ekonomi på Danmarks största vindkraftsföretag Ørsted, handlar det inte bara om vindresurserna.

– Vindkraft kräver ju att det blåser vind, att man har de resurserna. Och det stämmer att Danmark har bra resurser, men det har Finland också.

Stridbæk säger att det är den politiska styrningen mot vindkraft som varit avgörande för vindkraftsinvesterarna i Danmark. Han nämner Danmark men också Storbritannien och Tyskland som exempel på länder där politiken och investerarna har hittat en symbios där det sätts upp mål och stöd som gör att industrin kunnat följa med, och på det sättet fått ner kostnaderna för vindkraft.

Nu har vi nått så långt att vindkraften är konkurrenskraftig, det är helt enkelt billigt att göra el med vind

– Nu har vi nått så långt med vindkraften att den är konkurrenskraftig, det är helt enkelt billigt att göra el med vind. Men det som har varit helt avgörande är att man har en politisk ambition om att få bort fossil energi från energisystemet.

Målet är att Danmark om några år får största delen av sin energi från vindkraft, trots att energibehovet växer.

– Det som är det helt avgörande för att komma i mål med att få bort den fossila energin ska man också ha ut den ur industrin, ur transporten, ur bilarna, ur värmeförsörjningen, och det kräver mycket el. I Europa räknar man med att elkonsumtionen kommer mer än fördubblas de nästa 30 åren. Det kommer också hända i Danmark, och i Finland.

Det finns förstås miljöbekymmer med även vindkraften, som till exempel att rotorbladen är svåra att återvinna. Men det är en energiform som växer kraftigt.

Det var bland annat vindkraftsboomen som gjorde att Sverige kunde exportera rekordmycket el i fjol. Lägg till att Sverige nu ökar tempot i elektrifieringsarbetet inom både industri och transport och att flera av industrins stora satsningar, som till exempel SSAB:s kolfria stål i Luleå, kommer att kräva enorma mängder el.

Finlands starkaste havsvindkraftspotential ligger kring Åland

Också i Finland ökar vindkraften och beräknas vara lika viktig för elförsörjningen som kärnkraft om tio år. Åland har redan i dag satsat på vindkraft och ser potential för att göra det ytterligare: en vision från landskapsregeringen innebär hela 500 nya vindmöllor omkring Åland.

Vindkraft och energiöar ute till havs har förstås sina utmaningar. De ska placeras så de undviker naturskyddsområden och existerande infrastruktur och varken stör fågelmigration eller fartygsleder. En annan utmaning är ägarförhållandena: om staten lägger upp målen, vem ska äga strukturerna och i vilken mån ska privata investerare tas med?

"Power to X": i framtiden görs det bränsle av vindkraft

En utmaning med vindkraft är hur energin ska lagras. Här kommer idén om "power to x" in, P2X, där energi omvandlas till bränsle. 

Att till exempel framställa vätgas från vatten genom elektrolys har länge varit möjligt i mindre skala, och skulle vara ett miljövänligt sätt att framställa bränsle.

En P2X-anläggning på en energiö skulle göra vindkraftsparken till en bränsleanläggning, vilket skulle lösa problemet med lagring och därmed öka vindkraftens potential ytterligare.

Tekniken anses lovande men det är oklart om den kan användas redan år 2030 på de energiöar som planeras nu.

Och så gäller det att ta ställning till vilken framtida teknologi man kan och bör planera för, det vill säga vad som finns tillgängligt år 2030.

– Det är ett väldigt intressant projekt, men också både svårt och komplext. Det är en intressant blandning av ingenjörskap men också marknadsreglering, säger Ditte Mikkelsen om energiöarna.

EU:s klimatmål innebär att 30 procent av framtidens el kommer från havsvindkraft

Hon upprepar att det handlar om ambitiösa mål, men att de politiska besluten ändå är baserade på realistiska mål.

Hur mycket handlar Danmarks vindkraftssatsningar om goda förutsättningar, och hur mycket om politiska beslut?

– Det är en kombination av båda. Vindäventyret i Danmark inleddes med privata aktörer på markanden som byggde ut landsvindkraft och snart också havsvindkraft. I början, som med så gott som all ny teknik, behövs politiska ambitioner och subventioner för att stöda både industrin och forskningen, men i dag är subventionerna mycket mindre än för tio år sedan.

Varken Ditte Mikkelsen eller Ulrik Stridbæk ser några orsaker att inte Finland kunde göra liknande satsningar på havsvindkraft.

– Finland har vatten omkring halva landet. Starkast potential finns det kring Åland, säger Stridbæk.

– Konceptet kan definitivt exporteras, säger Mikkelsen om energiöarna. Hoppas Danmark kan vara en inspiration för andra länder att hitta nya lösningar.

Bilder: Malin Palm