Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Det sitter mellan öronen

Petra Stenman.
Petra Stenman. Petra Stenman. Bild: Antti Eintola / Yle Petra Stenman

Ett uttryck som jag som idrottare hörde många gånger, och ännu fler gånger hört som tränare, i en alltför nedvärderande ton. Ett annat välbekant uttryck är ”huvudet klarade inte av det”.

Vad vet vi egentligen vad som försiggår i våra toppidrottares huvud, hos de här supermänniskorna som skall prestera just när det gäller?

Faktum är att en idrottare är en helt vanlig människa, precis som alla andra. I oss alla finns oändlig potential- även mentalt, men också det ”mellan öronen” behöver träning och rehabilitering.

Cirka 40 procent av alla idrottare upplever psykisk ohälsa under sin karriär” skriver Yle Sporten 2019. Och enligt Yle Urheilus undersökning från 2020 svarade 75 av 111 olympier att de lidit av mentala problem under sin karriär. Idrottarna beskriver symptom på ångest, utbrändhet, sömnsvårigheter och depression.

Även att avsluta sin idrottskarriär är en stor kris i en idrottares liv. Samtidigt så är de mentala problemen minst lika många som hos den övriga befolkningen. Det är normalt att livet går i vågor, även mentalt.

Dröjer länge att få vård

Det som gör mental ohälsa svårt för idrottaren, liksom för alla andra, är att det många gånger tar för länge att få vård. Det kan ta upp till ett halvt år innan man kommer in i vårdsystemet. Man måste träffa läkare, hitta en terapeut och bekanta sig med terapeuten och få grönt ljus via FPA. Dessutom är det svårt att hitta terapeuter som är insatta i en toppidrottares vardag och dess speciella natur.

I idrottens natur ingår att man utmanar sina gränser och ser hur mycket man tål. Det är tufft och det finns inga genvägar. En av förutsättningarna för att lyckas inom idrotten är att orka stå ut med vardagens hårda träningsmängd och krav. För att utvecklas behöver man utmana sig själv och rör man sig för mycket inom trygghetszonen så sker ingen utveckling.

Vi kan skydda våra idrottare och ungdomar genom att se dem, att möta dem och att jobba för att stärka en identitet som bygger på mer än idrottsresultat. Där är vi alla delaktiga och har en viktig uppgift. Vi kan hjälpa till att fälla myten om den superfriska presteraren.

Viktigt att stödet finns nära till hands

Alla människor, så även idrottare, möter många gånger i sitt liv situationer där kraven överskrider krafterna. Människan har en naturlig styrka att klara kriser och utmaningar. Det viktiga är att stödet finns nära till hands i de situationer när det blir svårt.

Därför uppmanar jag även tränarna att jobba på sin egen mentala hälsa. Genom idrottsakademierna och idrottsförbunden har det öppnats möjligheter även för detta. Som tränare är jag tacksam att få använda en psykolog som handledare i mitt tränarvärv. Det ger mig många nya verktyg och hjälper mig finnas till och att orka i mitt arbete att stöda och hjälpa andra.

Inom SFI kan vi erbjuda mentala tränartjänster. Våra mentala tränare sänker tröskeln för att prata om olika problem och även om mental ohälsa. Mentaltränaren känner vägarna till vården och kan ge råd vart man kan söka sig om problemen blir för stora.

När skall vi börja inse att mental träning är lika viktigt som fysisk träning. Ett blåmärke utanpå syns men blåmärken inombords ser ingen om man inte pratar om dem.

Petra Stenman, sportchef
Svenska Finlands Idrottsförbund

Läs också