Hoppa till huvudinnehåll

Plastinsamling hemma allt populärare i Östnyland - många husbolag skaffar plastinsamling frivilligt

Plastsortering hemma.
Många har en kasse eller låda hemma där plasten får vänta på att bäras ut till insamlingskärlet. Arkivbild. Plastsortering hemma. avfallssortering,plastavfall

Att återvinna plast blir bara populärare, särskilt i Borgå.

För två år sedan, i oktober 2018, blev det möjligt för fastigheter i Lovisa, Borgå och Sibbo att skaffa egen plastinsamling.

I april 2019 hade 200 östnyländska fastigheter gått in för att samla plast, och i dag har nästan 500 husbolag och småhus i Östnyland egen plastinsamling på gården.

Av de här fastigheterna finns 317 i Borgå. Det berättar Tuija Klaus som är servicechef på avfallsbolaget Rosk'n Roll.

Sedan april i år har det varit obligatoriskt att samla in plast i husbolag med minst 20 bostäder.

- Sedan dess har plastinsamlingen i Östnyland ökat med ungefär 20 procent, säger Klaus.

Att plastinsamlingen är obligatorisk för en större andel av husbolagen spelar förstås in, men många vill börja samla in plast helt frivilligt.

- Folk är mycket intresserade av plastinsamlingen, säger Klaus.

Billigt och bra

Det har disponent Johan Nyholm också märkt. Han är ordförande för Borgå disponentförening samt vd för Borgå OP-Disponentcentral.

I många av husbolagen han har hand om begärde invånarna om att få egen plastinsamling redan innan det blev obligatoriskt.

- Det är egentligen ganska sällan det går så. Oftast tänker folk att "oj nej är det något nytt igen, nu måste vi skaffa något nytt kärl igen". Men plasten har varit så pass mycket framme i medierna och annars också. Alla vet att det på riktigt är ett stort problem ur miljösynvinkel, säger Nyholm.

Kostnaderna är den mest avgörande faktorn då plastinsamling blivit allt populärare i husbolagen, tror Nyholm.

Bild på man i park.
Disponent Johan Nyholm har märkt att plaståtervinning är populärt. Arkivbild. Bild på man i park. Bild: Yle/Mikael Kokkola porträttfotografering,disponent johan nyholm

En stor del av skräpet vi producerar är just plastavfall, vilket betyder att andelen blandavfall genast blir mycket mindre då plastinsamlingskärlet dyker upp på gården.

- Om man sedan tidigare har två blandavfallskärl så kan man byta ut det ena till ett plastkärl, och så klarar man sig med samma tömningsrytm ändå, säger Nyholm.

Att skaffa plastinsamling blir alltså inte nödvändigtvis dyrare för husbolaget.

- Ofta talar man om miljöaspekterna i festtalen. Men när man fattar beslut i husbolagen så ser man ofta på saken ur den ekonomiska aspekten, säger Nyholm.

Fungerar

I Gunnevi Henkolas husbolag i Borgå har det funnits plastinsamling i ungefär ett år eller lite längre. Önskemålet togs upp på bolagsstämman och invånarna bestämde sig för att förverkliga det.

- Min uppfattning är att det gått bra, och vad jag nu pratat med de andra invånarna så skulle jag säga att folk är nöjda. Ganska snabbt tycker jag vi kom i gång, säger Henkola.

Hemma på balkongen har Henkola skilda kassar där hon sorterar sitt avfall.

- Jag tycker det har gått jättefint.

Jäteastioita talonyhtiön katoksessa
Om husbolaget har haft två blandavfallskärl så går det ofta att byta ut det ena mot ett plastinsamlingskärl. Arkivbild. Jäteastioita talonyhtiön katoksessa Bild: Pyry Sarkiola / Yle plastinsamling,plaståtervinning,sopkärl,avfallshantering,plastavfall,pappersinsamling,återvinning

Att veta vad som hör hemma i plastinsamlingen har inte känts svårt.

- Det kan hända att man missar sådant man skulle ha kunnat sortera, men inte åt andra hållet. Dessutom fick vi ett bra informationsblad man kan kolla, säger Henkola.

Hon tycker plastinsamlingen är en bra grej.

- Vi har varit på landet mycket och här finns inte plastinsamling. Man märker hur mycket plastförpackningar det finns och hur illa det känns att sätta dem i blandavfallet, säger Henkola.

Fungerat bra

Yle Östnyland träffade disponent Johan Nyholm också i samband med Svenska Yles plastsatsning i fjol.

Då mötte vi honom utanför sopskjulet i ett husbolag i Borgå, och han hjälpte oss kasta en gps-sändare i plastinsamlingen.

Tanken var att vi skulle kunna följa dess resa till plaståtervinningsanläggningen i Riihimäki.

Husbolaget hade bytt ut det ena av sina två blandavfallskärl till ett plastinsamlingskärl. Enligt Nyholm har det fungerat bra, och för det mesta sorterar folk rätt.

- Visst fungerar väl allt helt okej. Men då efter vårt förra möte var jag i kontakt med det lokala avfallsbolaget, berättar Nyholm.

Han ville försäkra sig om att plastavfallet faktiskt åkte dit det skulle, för vår gps-sändare verkade vara helt på villovägar.

Enligt servicechef Marko Printz på Rosk’n Roll verkar det ha berott på ett gps-fel, och till slut kom sändaren fram till ett lager i Vanda.

Någonstans på vägen till målet i Riihimäki slutade sändaren fungera, så hur det riktigt gick vet vi inte.

Sortering

Särskilt i början kan det vara lite knepigt att hålla koll på vad man får sätta i plastbyttan och vad som hör hemma i blandavfallet. På Rosk'n Roll har man ändå inte märkt av några stora problem med sorteringen.

- Folk brukar ringa och fråga om de är osäkra. Förstås finns det några husbolag där folk sätter blandavfall eller bioavfall i plastinsamlingskärlet men det är inget stort problem. Vi tycker att folk har lärt sig att sortera plast fint, säger Klaus.

Det som folk oftast frågar om är vilka typer av plast man får sätta i plastinsamlingen. Tumregeln är att plastförpackningar hör hemma i plastinsamlingen medan plastprodukter inte gör det.

Det går alltså bra att mata insamlingskärlet med skinkpaket och brödpåsar, men kasta din gamla tandborste i blandavfallet.

Två blågula plastlastbilar i en sandlåda. Det är mörkt ute men sandlådan lyses upp av gårdens lampor.
Plastleksaker hör inte hemma i plastinsamlingen utan i blandavfallet. Arkivbild. Två blågula plastlastbilar i en sandlåda. Det är mörkt ute men sandlådan lyses upp av gårdens lampor. Bild: Yle/Mira Bäck Lovisa,kommunala daghem,daghem,leksaker,Plastleksaker,Sandlåda,Leksandlåda,leksaksbilar,Kuggom daghem

Om plastförpackningen har innehållit någon sås eller något annat som fastnat i den så ska man skölja ur förpackningen med kallt vatten.

Det underlättar processandet av plasten, men mest är det för att eventuella matrester inte ska dra till sig råttor och annat otyg.

Plastförpackningen behöver inte bli helt ren, men om den är riktigt smutsig så kan det ändå löna sig att hellre kasta den i blandavfallet än att börja diska den med varmt vatten, vilket är onödigt energikrävande.

Om en lite väl smutsig förpackning landar i plastavfallet så är det ändå inget stort problem.

- Den tas inte bort. Plasten tvättas också i behandlingsanläggningen, säger Klaus.

En grej som är viktig att komma ihåg är att ta isär förpackningar som består av flera olika sorters plast.

- Ofta är asken hårdplast och så finns det en plastfilm utanpå. Man måste dra bort filmen och sätta dem i plastinsamlingen separat, säger Klaus.

När plasten väl når behandlingsanläggningen avläses den av en optisk sensor. Beroende på hurdan plast förpackningarna består av så vidarebehandlas de på olika sätt.

Plastfilmen och den hårdare plastasken ska alltså åka vidare åt olika håll på det löpande bandet.

Läs också