Hoppa till huvudinnehåll

Trump eller Biden - det amerikanska presidentvalet får stor effekt för klimatet

Joe Biden och Donald Trump
Presidentvalet i USA får stor effekt för klimatet Joe Biden och Donald Trump Bild: AFP / Lehtikuva Presidentvalet i USA 2020,presidenter,USA,valkampanjer,Joe Biden,Donald Trump

I takt med att coronaviruset har spridit sig runt om i världen har klimatförändringen hamnat i skymundan, också i valrörelsen i USA. Landets klimatpolitik har knappt fått någon uppmärksamhet alls, trots att valresultatet kommer att få stor betydelse för klimatet.

I september besökte president Donald Trump Kalifornien och diskuterade med lokala myndigheter om de förödande skogsbränder som har ödelagt stora områden i delstaten.

En rekordbrytande värmebölja och torka förvärrade bränderna.

I augusti uppmättes ett nytt globalt värmerekord i Death Valley, 54,4 grader, den högsta uppmätta temperaturen i modern tid.

Puu palaa öisessä metsässä. Koko maasto on tulenpunainen.
Kalifornien har drabbats hårt av skogsbränder i år Puu palaa öisessä metsässä. Koko maasto on tulenpunainen. Bild: Neal Waters / EPA Kaliforniens terrängbränder,markbränder,Kalifornien

Majoriteten av klimatforskarna är överens om att människan med sina utsläpp av växthusgaser har påverkat klimatet och fått genomsnittstemperaturen att stiga.

- Det kommer att bli svalare, vänta så får ni se, sa Trump i diskussionerna med Wade Crowfoot, chef för Kaliforniens naturresursmyndighet.

- Jag önskar att vetenskapen var av samma åsikt, sa Crowfoot.

- Jag tror inte vetenskapen vet, svarade Trump.

Arbetet mot klimatförändringen har gått rejält tillbaka under Trumps tid i Vita Huset

Det här utbytet i Kalifornien illustrerar väl president Trumps inställning till klimatförändringen.

Under sin tid i Vita Huset har Trump upprepade gånger ifrågasatt klimatförändringen och kallat växthuseffekten en bluff påhittad av kineserna.

USA är det land som släpper ut näst mest växthusgaser i världen efter Kina. USA står för kring 15 procent av de globala utsläppen.

Rykande skorstenar vid ett kraftverk i USA.
USA släpper ut näst mest växthusgaser i världen efter Kina Rykande skorstenar vid ett kraftverk i USA. Bild: Mostphotos klimatförändring,Utsläpp,rökgaser

Men under Trumps fyra år som president har arbetet i USA för minskade utsläpp och mot klimatförändringen gått rejält tillbaka.

Trump har på olika sätt gynnat fossilindustrin i USA. Bland annat har han föreslagit lättnader för olje- och gasindustrin när det gäller utsläppen av växthusgasen metan.

Trumpadministrationen har lättat på utsläppsrestriktioner för den amerikanska bil- och lastbilsindustrin.

Cadillacbilar i USA
Trumpadministrationen har lättat på utsläppsrestriktionerna för den amerikanska bilindustrin Cadillacbilar i USA Bild: EPA/Peter Foley general motors

Vidare har den skrotat Clean Powers Act, en lag som skulle begränsa koldioxidutsläppen från den amerikanska elproduktionsindustrin.

Trump har också gett grönt ljus för oljeborrning i ett enormt naturreservat i Alaska, samt sett till att USA lämnar Parisavtalet, vilket var ett av hans vallöften.

Vad är Parisavtalet?

-Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som slöts den 12 december 2015.
-Avtalet togs fram under FN:s klimatkonferens i Paris, därav namnet.
-Avtalet består av bestämmelser som rör bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning och omfördelning av ekonomiska medel för att hjälpa dem som drabbas av klimatförändringen.
-I avtalet åtar sig varje land att bidra till att den globala uppvärmningen ska hålla sig långt under 2 °C till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer.
-Vidare ska länderna anstränga sig för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 °C.
-Världens länder ska se över sina löften om utsläppsminskningar vart femte år och helst också ge nya löften om att ytterligare minska utsläpp av växthusgaser.
-Från och med i år (2020) ska de rika länderna bidra med 100 miljarder dollar årligen för att minska skadorna orsakade av det varmare klimatet i fattigare länder.
- I och med att Syrien ratificerade avtalet i november 2017 har alla länder i världen skrivit under eller ratificerat avtalet.
Källa:Wikipedia

Trump hade för avsikt att öppna upp för oljeborrning utanför Floridas, Georgias och South Carolinas kuster. Men han stötte på så stort motstånd från fastighetsägare, turismsektorn och miljöorganisationer att han i september förlängde förbudet mot oljeborrning i området.

Då sa Trump att han är en stor miljövän.

En stor del av väljarna anser att klimatförändringen spelar roll

Enligt en opinionsundersökning gjord av Pew Research Center anser 42 procent av de registrerade väljarna i USA att klimatförändringen spelar en stor roll när de bestämmer sig för vem de röstar på.

26 procent anser att klimatförändringen spelar en ganska stor roll.

Demonstrant med Trump-flagga utanför tv-huset i Miami där Trump svarade på frågor som en del i kampanjen.
Bara elva procent av Trumps anhängare anser att klimatförändringen är mycket viktig för hur de röstar Demonstrant med Trump-flagga utanför tv-huset i Miami där Trump svarade på frågor som en del i kampanjen. USA,Presidentvalet i USA 2020,Donald Trump,flagga

Bland demokraten Joe Bidens anhängare anser nästan 70 procent att klimatförändringen är mycket viktig för hur de röstar, medan bara elva procent av Trumps anhängare säger det samma.

Trots att arbetet mot klimatförändringen har stött på patrull i USA är Outi Honkatukia vid miljöministeriet fortfarande inte så oroad.

Honkatukia är Finlands chefsförhandlare i klimatsammanhang och är med och förhandlar på FN:s klimatmöten.

- Än så länge är skadorna inte så stora, men om vi får fyra år till med Trump och det fortsätter som under de senaste fyra åren då kommer situationen att bli jättedålig. Det kommer att bli mycket värre, säger Honkatukia.

Outi Honkatukia, ilmastoasioiden päätutkija ympäristöministeriö
Outi Honkatukia, Finlands chefsförhandlare Outi Honkatukia, ilmastoasioiden päätutkija ympäristöministeriö Bild: Antti Lähteenmäki\YLE miljöministeriet

USA lämnar Parisavtalet dagen efter presidentvalet

Dagen efter presidentvalet, den fjärde november, lämnar USA officiellt Parisavtalet.

Utan USA kommer det att vara svårt att nå Parisavtalets utsläppsmål, enligt vissa analyser kan det vara omöjligt.

De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka och största delen av länderna i Parisavtalet ligger efter i sina utsläppsminskningar.

Jäävuoren sulamisvesi valuu mereen Ilulissatissa
De globala utsläppen borde minska med över sju procent per år under det här årtiondet Jäävuoren sulamisvesi valuu mereen Ilulissatissa Bild: Juha Kivioja / Yle Grönland,klimatförändring,arktiska regionen,Ilulissat,Sermeq Kujalleq (glaciär i Grönland, Kujalleq, lat 60,10, long -43,34),isberg

För att vi ska ha något hopp om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader så borde de globala utsläppen minska med över sju procent per år under det här årtiondet, enligt FN.

EU kommer på tredje plats efter Kina och USA när det gäller utsläppen av växthusgaser.

Och enligt Outi Honkatukia kan klimatförhandlingarna bli problematiska utan USA:s ledarskap.

- EU är en ledare när det gäller klimatpolitik men unionen har inte lika stor vikt som USA.

Rädsla för att fler länder lämnar Parisavtalet

Farhågor finns att Parisavtalet i värsta fall börjar falla sönder utan USA.

Saudiarabien, vars ekonomi är beroende av olja, har upprepade gånger anklagats för att försöka motarbeta Parisavtalet. Landet kan se USA:s utträde ur avtalet som en signal att också lämna det.

Och då är frågan vad Brasiliens klimatskeptiske president Jair Bolsonaro skulle göra.

Brasilian presidentti Jair Bolsonaro.
Brasiliens president Jair Bolsonaro Brasilian presidentti Jair Bolsonaro. Bild: Joedson Alves / EPA Brasilien,Jair Bolsonaro

Om stora aktörer lämnar Parisavtalet blir det till slut tandlöst.

Men USA:s utträde kan å andra sidan också leda till att landet isoleras politiskt.

Kina meddelade överraskande i september att landet skärper sina klimatmål och ska vara klimatneutralt år 2060.

Det här kan resultera i att klimatarbetet överlag får ett uppsving och att EU och Kina försöker samarbeta i klimatpolitiken som aldrig förr.

Det här kan betyda att USA isoleras politiskt medan andra stormakter skriver om reglerna för en global låg koldioxidekonomi. Det vill säga en ekonomi som baserar sig på låg energiförbrukning och låga utsläpp.

USA:s klimatpolitik ändras radikalt om Joe Biden vinner presidentvalet

Om demokraten Joe Biden vinner presidentvalet kommer USA:s klimatpolitik att ändras radikalt jämfört med Trump.

- Biden har redan sagt att USA kommer att återvända till Parisavtalet och att det kommer att göras stora satsningar på förnybar energi, säger Outi Honkatukia vid miljöministeriet.

En man står och säljer blåa skjortor med texten "Joe Biden president 2020".
Joe Biden har stora planer för arbetet mot klimatförändringen En man står och säljer blåa skjortor med texten "Joe Biden president 2020". Bild: DAVID MAXWELL Joe Biden,valkampanjer,Demokratiska partiet i USA,Presidentvalet i USA 2020

Enligt Bidens planer ska USA senast år 2035 sluta använda fossila bränslen för att producera el och senast år 2050 ska landet vara klimatneutralt.

Biden vill också satsa närmare 2 000 miljarder dollar under tio år på förnybar energi, klimatforskning och innovationer.

Reposaaren tuulipuiston tuulivoimaloita.
Biden vill bland annat satsa på förnybar energi Reposaaren tuulipuiston tuulivoimaloita. Bild: Henrietta Hassinen / Yle vindkraftverk,vindkraft,vindparker,vindkraftsområden,förnybara energikällor,energi,elektricitet,elproduktion,Räfsö,Björneborg,klimatförändring,klimatpolitik,klimatpåverkan

Vidare ska klimatanpassning genomsyra alla investeringar i bland annat infrastruktur och elnät.

Biden vill också att alla nya bilar och lätta transportfordon ska bli eldrivna.

Och när USA går med i Parisavtalet igen ska man satsa på att få alla länder att höja sina klimatåtaganden.

Klimat ska enligt Biden genomsyra USA:s utrikes- och handelspolitik samt nationell säkerhet.

Biden har i skarpa ordalag kritiserat president Trumps klimatpolitik och kallat honom för klimatmordbrännare.

Joe Biden har också lovat att inte dela ut några nya tillstånd för borrning av gas och olja på federal mark. Han vill ändå inte förbjuda utvinning som redan pågår.

Oljeborrning i North Dakota
Joe Biden har lovat att inte dela ut några nya tillstånd för borrning av gas och olja på federal mark Oljeborrning i North Dakota Bild: Yle / Christian Vuojärvi oljeborrning

Enkelt att gå med i Parisavtalet igen, det som kommer efter det är svårare

Om Joe Biden vinner presidentvalet kan USA gå med i Parisavtalet igen redan i februari nästa år.

- Biden behöver bara underteckna ett presidentdekret om att USA går med i Parisavtalet igen, säger Outi Honkatukia. Det behövs ingen formell process, inget beslut i kongressen eller senaten.

Att gå med i Parisavtalet igen är alltså enkelt.

Det som kommer efter det blir svårare. USA kommer att vara tvunget att övertyga omvärlden om att landet efter fyra års frånvaro från klimatdiplomatin är en kraft att räkna med igen.

Klimatmötet i Madrid
USA har haft en fyra år lång paus från klimatdiplomatin. Här FN:s klimattoppmöte i Madrid år 2019 Klimatmötet i Madrid Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

För att göra det här och kunna övertyga andra länder, speciellt stora nedsmutsare, att skärpa sina klimatmål måste USA så snabbt som möjligt ta fram en trovärdig plan för hur landet ska minska sina utsläpp.

Trots att Joe Bidens planer för att bekämpa klimatförändringen beskrivs som de mest ambitiösa en presidentkandidat någonsin har haft har Biden inte sagt ett ord om några utsläppsminskningar fram till år 2030.

Biden puhuu osoittaen sormillaan ylöspäin. Hänellä on tummansininen puku. Taustalla näkyy Bidenin kannattajia.
Biden har mycket att bevisa när det gäller klimatpolitiken om han blir president Biden puhuu osoittaen sormillaan ylöspäin. Hänellä on tummansininen puku. Taustalla näkyy Bidenin kannattajia. Bild: Image Press / BACKGRID / All Over Press Joe Biden,USA,Presidentvalet i USA 2020,Demokratiska partiet i USA

På FN:s klimattoppmöte i Glasgow i november nästa år bör USA, precis som alla andra länder i Parisavtalet, presentera uppdaterade och helst skärpta mål för hur och hur mycket ländernas utsläpp ska minska fram till år 2030.

Enligt klimatanalytiker kunde USA med tillräckliga åtgärder minska utsläppen med 45-50 procent.

Om Joe Biden menar allvar med sina klimatplaner är det här det minsta han kan komma med.

Källor: Climate Home News, sciencedirect.com, climateactiontracker.org, Los Angeles Times, The Guardian, National Geographic, Time, Harpers Bazaar, joebiden.com, insideclimatenews.org, pewresearch.org, MIT Technology review, CNN, Politico, ecowatch.com

Läs också