Hoppa till huvudinnehåll

Oljeskifferindustrins askberg förvandlas till kalk när Estlands största projekt inom cirkulär ekonomi planeras i Narva-Jõesuu

Askberget vid Eesti Energias oljeskifferkraftverk i Auvere i Ida-Virumaa i Estland.
Askberget vid Eesti Energias oljeskifferkraftverk i Auvere i Ida-Virumaa i Estland. Det är här bredvid den första fabriken som ska utvinna kalk ur aska kommer att byggas. Askberget vid Eesti Energias oljeskifferkraftverk i Auvere i Ida-Virumaa i Estland. Bild: Gustaf Antell Ida-Virumaa,Estland,Auvere,Narva-Jõesuu,Narva-Jõesuu stad

I nordöstra Estland finns tiotals konstgjorda askberg som är en biprodukt av den miljöförstörande förbränningen av oljeskiffer för energiproduktion. Nu vill ett svenskt företag göra kalk av askan.

Det handlar om ett projekt som har många kockar, trots att det fortfarande är i ett skede som knappt ens kan kallas pilotfasen.

Målet är att miljöföretaget Ragn-Sells, de kallar sig så, om några år ska öppna en fabrik som förvandlar aska till kalk i Ida-Virumaa.

- Eesti Energia har samlat hundratals miljoner ton aska i hög under decennier. Vi vill bygga en fabrik som, i början, kan återvinna en miljon ton i året, säger Ragn-Sells Eestis vd Rain Vääna.

Ragn-Sells Eestis vd Rain Vääna visar upp en tub med kalciumkarbonat utvunnen ur aska.
Ragn-Sells Eestis vd Rain Vääna visar upp en tub med kalciumkarbonat utvunnen ur aska. "Kalket är redan tillräckligt rent för att vi ska veta att det går att utveckla till en produkt som är möjlig att sälja". Ragn-Sells Eestis vd Rain Vääna visar upp en tub med kalciumkarbonat utvunnen ur aska. Bild: Gustaf Antell kalciumkarbonat,gustaf antells intervjuobjekt

Det här låter som en blygsam start.

- Jag tror att det är ett bra första steg för att lösa ett stort problem. Det blir potentiellt en stor investering som sträcker sig över flera decennier.

Statsägda Eesti Energia är alltså också inkopplat eftersom det är deras aska. Tartu universitet och Tallinns tekniska universitet, Taltech, står för forskningen.

- Idag har vi kommit så långt att vi i laboratoriet kan återvinna kalk ur aska, säger Vääna. Nu ska vi bevisa att det går att trappa upp volymen till industriell nivå, så att vi kan börja bygga en kalkfabrik.

Forskarna avgör om det blir framgång eller flopp

- Sedan våren har vi koncentrerat oss på att hitta ett sätt att använda den aska som oljeskifferförbränningen just nu skapar, säger Mai Uibu, som är ansvarig för projektet för Taltechs del.

Mer exakt har forskarnas uppgift varit att skapa en kemisk process som på ett effektivt sätt förvandlar aska till kalk, eller mer exakt kalciumkarbonat.

Det har lyckats, i liten skala, på Taltechs laboratorium. Forskarna vet alltså att det är möjligt, men kvaliteten på kalciumkarbonatet går ännu att utveckla.

Av färsk aska har forskarna nu lyckats skapa kalciumkarbonat av en renhetsgrad på 99,5 procent. Det är redan i sig tillräckligt bra för att användas som fyllnads- och täckningsmaterial inom vissa industrier.

- Jag är säker på att vi ännu kan öka renhetsgraden så att kalciumkarbonatet kan användas på ännu fler sätt, säger Uibu, samtidigt som vi lyckas återvinna hundra procent av askan.

Helst ska hela processen också i sig vara miljö- och klimatvänlig.

Mai Uibu i sitt laboratorium på Tallinns tekniska universitet.Forskaren Mai Uibu visar sin bärbara dator, den viktigaste delen i laboratoriet vid Tallinns tekniska universitet, där hon jobbar.
Mai Uibu visar sitt laboratorium - och den bärbara datorn Bild: Gustaf Antell

- Vi vet att världen rör sig i en riktning bort från fossila bränslen, säger Uibu. Oljeskiffrets andel av den estniska energiproduktionen följer en nedåtgående trend.

Idag får Estland ungefär trefjärdedelar av sin energi från oljeskiffret. Andelen har minskat snabbt under det senaste decenniet.

- Det är mycket möjligt att vi så småningom har ett underskott i färsk aska, säger Mai Uibu. Då blir det enda alternativet att vända sig till askbergen.

Därför har Ragn-Sells också tagit sedimentprov från bergen och också de analyseras på Taltechs laboratorium.

Kan lokalpolitikerna stoppa allt för att bevara sina sopor?

I princip kan allt falla på ett så trivialt fenomen som de estniska sophanteringsavgifterna. Kalkfabriken ska byggas i Auvere, bredvid Eesti Energias nyaste stora elkraftverk.

Auvere ligger i Narva-Jõesuu, en stad med drygt 2600 invånare. Staden har Estlands längsta strand och fylls av turister på somrarna, men förutom turismen händer här inte så mycket.

Nu koncentrerar vi oss förstås på att hitta användning för den aska som fortfarande skapas. Men världen rör sig i en riktning bort från fossila bränslen. Det gäller också Estland.― Mai Uibu

Eesti Energias elkraftverk har gett arbetsplatser och, vilket är viktigt, statsstöd för att ta hand om askan och andra sopor från kraftverket.

- Om vi förlorar de inkomsterna blir det svårt att motivera lokalpolitikerna att stödja ett projekt som innebär en förlust för oss, säger Narva-Jõesuus borgmästare Maksim Iljin. 

Iljin stöder i princip den potentiellt största satsningen på cirkulär ekonomi i Baltikum, men det får inte ske på stadens bekostnad.

Det här är ett utvecklingsprojekt som har vuxit och vi har gått från klarhet till klarhet― Anders Kihl, Ragn-Sells

- Det här leder till viktiga frågor som de inblandade företagen och i viss mån också regeringen måste svara på. Utan statens medverkan blir det svårt att gå vidare.

Man kan förstås vända på Iljins argument. Sophanteringsavgifterna betalas ut för att kommunen ska ta hand om sina sopor, men i praktiken går pengarna nu rakt in i stadens budget.

Anders Kihl är stolt över att få jobba för ett företag som lägger miljö- och klimatfrågor i förgrunden. "Det är ett familjeföretag", säger han som förklaring till varför företaget investerar så mycket på långsiktiga projekt.
Anders Kihl är stolt över att få jobba för ett företag som lägger miljö- och klimatfrågor i förgrunden. "Det är ett familjeföretag", säger han som förklaring till varför företaget investerar så mycket på långsiktiga projekt. Anders Kihl är stolt över att få jobba för ett företag som lägger miljö- och klimatfrågor i förgrunden. "Det är ett familjeföretag", säger han som förklaring till varför företaget investerar så mycket på långsiktiga projekt. Bild: Ragn-Sells Ragn-Sells,gustaf antells intervjuobjekt

Hittills har askan uttryckligen bara lagrats på hög och Narva-Jõesuu har inga planer på att själv hantera askan på något mer miljövänligt sätt.

- Vi har i praktiken kastat bort den här användbara råvaran, säger Harri Moora, programchef på Stockholm Environment Institutes kontor i Tallinn.

Moora intervjuades av estniska ERR och har bekräftat för Svenska Yle att han har blivit rätt citerad.

- Varför skulle vi inte använda askan?, frågar han retoriskt. Det lönar sig att satsa på återvinning eftersom vi i framtiden kommer att börja beskatta utvinning av nya råvaror hårdare.

Troligt är att Narva-Jõesuu, regeringen i Tallinn, Ragn-Sells och Eesti Energia kommer att förhandla fram en lösning.

Problemet är att det fortfarande finns alltför många osäkra moment för konkreta politiska beslut.

Askbergen försvinner inte på mindre än hundra år

Enligt Ragn-Sells finns det ungefär 600 miljoner ton aska i de estniska askbergen och varje år tillkommer ytterligare några ton från oljeskifferförbränningen.

Askberget vid Eesti Energias oljeskifferkraftverk i Auvere i Ida-Virumaa i Estland är landets till volymen största med sina uppskattningsvis över 250 miljoner ton aska.
Askberget vid Eesti Energias oljeskifferkraftverk i Auvere är Estlands till volymen största askberg. Det uppskattas innehålla över 250 miljoner ton aska. I Kohtla-Järve finns högre berg av halvkoks, en biprodukt av utvinningen av oljeskiffer. Askberget vid Eesti Energias oljeskifferkraftverk i Auvere i Ida-Virumaa i Estland är landets till volymen största med sina uppskattningsvis över 250 miljoner ton aska. Bild: Gustaf Antell Auvere,Narva-Jõesuu,Ida-Virumaa,Estland,oljeskiffer,Eesti Energia

Enligt Ragn-Sells har produktutvecklingen kommit så långt att den första fabriken kan öppnas redan år 2025.

Under de första åren av ifrågavarande projekt ska ungefär en miljon ton aska förvandlas till kalk. Först efter drygt tio år kommer fabrikens kapacitet att räcka till för att ta aska också ur askbergen.

Om inte lokalpolitikerna i Narva-Jõesuu sätter sig emot.

- Borgmästaren Maksim Iljin är en förnuftig person, men vi vet inte riktigt vad staden kommer att göra, säger Ragn-Sells Eestis vd Rain Vääna. Jag tror att det här är ett bra projekt för alla.

Kraftledningar täcker en bred skogskorridor i Auvere i Ida-Virumaa i Estland
Mellan den lilla byn Auvere och Eesti Energias elkraftverk går den korridor av kraftledningar. Ida-Virumaa står för majoriteten av Estlands energiproduktion och tack vare oljeskiffret har Estland hållit sig oberoende av rysk energipolitik. Klimatförändringen innebär att Estland tvingas tänka om i sin energipolitik. Kraftledningar täcker en bred skogskorridor i Auvere i Ida-Virumaa i Estland Bild: Gustaf Antell Auvere,Ida-Virumaa,Estland,Eesti Energia,energi

Läs också