Hoppa till huvudinnehåll

Tre historier om sexuella trakasserier på jobbet: “Han sa förlåt och gav mig en tjugolapp”

Det har gått tre år sedan #metoo, men de sexuella trakasserierna på arbetsplatserna fortsätter. Här är tre kvinnors historier.

Enligt en enkät från 2018 hade tolv procent av kvinnorna och två procent av männen upplevt sexuella trakasserier i sitt arbete under de senaste två åren.

En kartläggning som servicefacket PAM har gjort visar att 45 procent av kvinnorna inom servicebranschen har upplevt sexuella trakasserier från kunder.

Det är ändå få som anmäler de sexuella trakasserierna eftersom man är rädd för att inte bli tagen på allvar eller skäms över det som hänt.

Vi har pratat med tre kvinnor som alla upplevt sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Här är deras upplevelser.

Bartendern Hanna Karlson säger genast ifrån.

Hanna Karlson

Hanna Karlson har jobbat som bartender i ungefär åtta år och jobbar nu på en cocktailbar i Helsingfors.

Under sina år som bartender har hon ofta fått höra kommentarer om sitt utseende och annat opassande från kunderna. Hon har också blivit tafsad på flera gånger och till och med hotad till livet när hon avvisade en kund.

En kvinna står vid en bardisk.
Hanna Karlson tolererar inte sexuella trakasserier. En kvinna står vid en bardisk. Bild: Hanna Karlson barmästare,hanna karlson

När någon beter sig illa säger hon genast till och berättar också för sin chef.

– När jag säger till kunden att jag inte är intresserad eller att personen beter sig opassande, kan kunden ofta bli arg och då är det viktigt att jag berättat för chefen så han eller hon vet varför kunden till exempel kommer med klagomål, säger Hanna.

En gång blev Hanna ändå mållös. Hon hade serverat ett gäng män och glatt pratat med dem under kvällen.

De hade inte alls betett sig dåligt och när männen skulle betala för sina drinkar och gå iväg tog en av männen ett stadigt grepp om Hannas rumpa.

– Då sade han “förlåt”, gav mig en tjugolapp och flinade. Jag bara frös till is och stirrade in i väggen.

Hanna visste inte vad hon skulle säga så hon gick genast in till chefen och berättade vad som hänt.

– Hon blev rasande och frågade var mannen var, men då hade de redan gått. Hon sade att han genast ska kastas ut ifall han kommer dit igen.

Det här kan du göra om du blir utsatt

  • Prata med den som utsatt dig för de sexuella trakasserierna så snabbt som möjligt.
  • Jämlikhetskonsult Malin Gustavsson har en trestegsmetod om man blir utsatt:
    1. Namnge handlingen, till exempel "du använder ett sexualiserat språk".
    2. Kritisera handlingen, inte personen.
    3. Säg vad du vill ska hända härnäst. Till exempel "Jag känner mig inte trygg, kan du sluta använda den typer av vitser?"
    Huvudpoängen är inte att de ska göras i den här ordningen, utan att ta det naturligt i situationen. Det är skillnad på om du säger till en chef, kund, klient eller en kollega. Men det här är en metod att hålla i - hur man kan säga till.
  • Du som blir tillsagd (någon ifrågasätter ditt beteende) kan också tänka på tre saker: Protestera inte och ifrågasätt inte den andra personens upplevelse. Bekräfta personens upplevelse (exempelvis genom att säga "jag förstår nu att det sårade dig"). Stanna upp, be om ursäkt och fråga ifall det finns något du kan göra.
  • Om du inte vågar prata med personen själv kan du be om hjälp av en kollega, arbetarskyddsfullmäktigen eller förtroendemannen och tillsammans med dem be att personen ändrar sitt beteende. Du kan också få hjälp av företagshälsovården.
  • Om personen ändå fortsätter att trakassera dig kan du säga att du tar upp frågan med chefen. Om den störande är en nära chef ska du upplysa honom eller henne om att frågan förs vidare till vederbörandes chef för kännedom och handläggning.
  • Enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män och diskrimineringslagen och arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att ingripa i situationen. Ansvaret förs alltså över från dig till arbetsgivaren genast hen är medveten om trakasserierna.
  • Arbetsgivaren kan anmärka om saken åt trakasseraren och be hen att sluta. Ifall att trakasserierna inte upphör, kan arbetsgivaren ge hen en varning. Som en sista utväg kan arbetsgivaren säga upp arbetstagaren som förorsakar trakasserierna.
  • Om arbetsgivaren fortfarande inte tar itu med saken efter att du berättat om det osakliga bemötandet, eller ifall att trakasserierna inte tar slut eller arbetsgivaren är den som trakasserar, bör du kontakta fackförbundets anställningsrådgivning, jämställdhetsombudsmannen eller arbetarskyddsmydigheterna.
  • Av jämställdhetsombudsmannen får du instruktioner och råd om du misstänker att du blivit diskriminerad. Jämställdhetsombudsmannens råd är gratis. I fackförbundens medlemsavgifter ingår rätt till juridisk rådgivning.
  • Du kan också kontakta ett allmänt rättsbiträde, en juristbyrå eller en advokat. Juridiska tjänster är vanligen avgiftsbelagda. Kontrollera om du har en rättsskyddsförsäkring som täcker rättegångskostnader.
  • Som mindre bemedlad kan du vara berättigad till gratis eller delvis avgiftsbelagd rättshjälp av ett offentligt rättsbiträde.
  • Det är också alltid bra att diskutera saken med dina arbetskamrater. Det är bra om arbetstagarna tillsammans kräver att det görs en gemensam plan för trakasseri- och mobbningssituationer på arbetsplatsen.
  • Om du blir utsatt för gravt fysiskt våld från kundernas eller arbetskamraternas sida, eller om trakasserierna är återkommande och allvarliga (till exempel via e-post eller telefon), bör du kontakta polisen. Våldtäkt är alltid ett brott.
  • Arbetarskyddsmyndigheterna kontaktar också polisen för en brottsutredning ifall att de anser att arbetsgivaren har brutit mot lagen.
  • När det kommer till sexuella trakasserier kan du också får hjälp av brottsofferjouren. Du kan ringa dem när som helst, du måste inte ha gjort en brottsanmälan. Deras uppgift är att ge stöd och råd under hela rättsprocessen och allt är gratis.
  • Källor: Jämställdhetsombudsmannen, Arbetarskyddsförvaltningen, En trakasserifri arbetsplats, Arbetshälsoinstitutet.

Det här kan du göra om en kund trakasserar

  • Be hen att sluta. Du kan även säga åt kunden vad som är överenskommet på arbetsplatsen, att beteendet är icke önskvärt.
  • Berätta för din förman. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsmiljön är sund och trygg. Arbetsgivaren bör ge nödvändiga anvisningar för hur man hanterar sådana situationer.
  • Arbetsgivaren ska sträva efter att förebygga och reda ut trakasserisituationer också när den som trakasserar är en kund. I praktiken kan det här till exempel betyda att fallen behandlas i arbetsgemenskapen och att arbetstagarna får utbildning och handledning för sådana situationer.
  • Jämställdhetslagen ålägger arbetsgivaren att också verka preventivt för att förebygga diskriminering på grund av kön och andra typer av diskriminering, exempelvis sexuella trakasserier. Det här betyder att arbetsgivaren är förpliktad att försöka uppnå en situation där inga trakasserier förekommer.
  • Källa: PAM

Hanna har haft tur som har chefer som alltid hållit henne bakom ryggen och tagit henne på allvar.

Hon har litat på dem och alltid vågat berätta. Alla har det inte så och många utsätts också mycket oftare än henne för sexuella trakasserier.

– Kollegor som jobbar på nattklubbar har det värst. Där händer det hela tiden, både för män och kvinnor. Alla utsätts tyvärr för sexuella trakasserier, säger Hanna.

Hur vet du hur du ska handskas med de som utför sexuella trakasserier?

– Vi diskuterar det på jobbet. Vi är bara fyra i teamet och vi tar hand om varandra. Hör jag någon prata illa om min kollega blandar jag mig i och säger till. Vi håller ihop.

En bartender står vid en bar och häller upp två drinkar.
Hanna Karlson ser inte någon som helst orsak till att se ner på de som jobbar i bar. En bartender står vid en bar och häller upp två drinkar. Bild: Hanna Karlson barmästare,hanna karlson

Många inom servicebranschen verkar ha gett upp och ser de sexuella trakasserierna som en del av yrket. Det har Hanna också fått höra av andra i branschen. Själv håller hon inte med.

– Det hör inte till något yrke. Inte ens de små grejerna - att någon frågar ut dig, hör till. Du gör ditt jobb och det finns inget där som skulle tillåta någon att göra sådant här. Det är ju helt sjukt.

Om en kollega trakasserar finns det klara steg att ta, men hur gör man när det gäller kunder? Hur ska man få folk att bete sig?

Hanna tycker det kan vara svårt med tanke på att största delen av kunderna har druckit.

– Folk kan också bortförklara saker med att de är fulla, men det ska inte vara så. Det är ändå en människa som ska bete sig.

Hanna tror också det handlar om att de här personerna inte har respekt för kvinnor och inte heller för restaurangarbetare eller folk inom serviceindustrin.

– Man anser att det på något vis är ett sämre yrke och att man därför får bete sig hur man vill. Men om man tycker att det är så borde man ju istället bete sig bättre och vara snäll mot personen - om man då tycker att personen på något vis misslyckats i livet och därför jobbar inom servicebranschen.

Det enda man kan göra är att vara hård och säga till.

– Har man ordningsvakter ska man absolut kasta ut de här människorna, till och med för de små grejerna. Så att folk lär sig.

Hanna tycker också att man alltid ska berätta om vad som hänt för chefen. Lyssnar inte chefen kan man kontakta servicefacket PAM.

– Du kan också prata med andra i branschen. Man måste säga till. Folk måste lära sig att det inte är okej. Ju mer seriös man är angående det här desto mer börjar folk förstå att det inte är okej.

“Louise” blev trakasserad av chefen.

“Louise”

Louise har egentligen ett annat namn, men hon vill vara anonym.

– Jag kan berätta min historia, men jag vill vara anonym eftersom det tog bort så stora delar av mig. Det tog bort hela min yrkesroll. Jag kände mig tvungen att byta bana. Jag släppte allt som hade med karriär att göra efter det här, berättar hon.

Det här hände innan #metoo, men Louise minns allt väl.

En man sätter sin hand på en kvinnas axel.
För "Louise" började det med lätt beröring och slutade med hotelser. (Kvinnan på bilden är inte Louise.) En man sätter sin hand på en kvinnas axel. Bild: Andrey Popov sexuella trakasserier

Redan från början gav chefen Louise mycket uppmärksamhet. Louise hade bara hunnit jobba någon månad på företaget, som verkade inom mediebranschen, när hon fick nya arbetsuppgifter och mer ansvar.

– Jag kände mig smickrad för jag trodde det hade med min yrkeskompetens att göra.

Chefens beteende förändrades gradvis. Det började med att han flyttade på henne genom att ta tag runt hennes höfter när hon stod och gjorde kaffe. Efter det började mindre saker hända varje vecka.

– Han kunde röra vid min axel och luta sig över mig när han skulle kolla något på min dator. Då började jag förstå att det inte hade med min yrkeskompetens att göra.

Hon såg det ändå inte som sexuella trakasserier.

– Jag tänkte mera att han kanske fattat tycke för mig. Jag skämtade bort det, men kände mig väldigt obekväm.

Efter ett tag gick han ändå över gränsen, som Louise själv uttrycker det. Han började nämligen skicka meddelanden.

– Jag visste inte vad jag skulle svara eftersom han var min chef. Jag hade just fått fast anställning och löneförhöjning. Jag trivdes jättebra med mina kollegor och tyckte om jobbet. Jag kände att det var en arbetsplats som skulle föra mig framåt i livet.

Meddelandena hon fick blev allt mer vulgära och efter en tid började hon också svara på dem.

– Jag skrev att han skulle sluta och att jag kände mig obekväm. Jag började bita ifrån och var ganska bestämd.

Louise sparade alla meddelanden och mejl ifall hon skulle behöva dem senare, och det gjorde hon också, men mer om det senare.

Efter ungefär ett halvt år på företaget ordnades en firmafest. Där överrumplade chefen henne när hon befann sig bakom en bardisk och kysste henne.

– Jag reagerade så pass kraftigt att jag föll bakåt. Jag fattar inte att ingen märkte. Jag skämdes så otroligt. Jag ville bara bort därifrån. Jag var jätterädd för att någon skulle ha sett det. Sedan skickade han ångestfyllda meddelanden på natten.

En man lägger händerna på en kvinnas höfter.
Louise skämdes över det som hände på firmafesten. En man lägger händerna på en kvinnas höfter. Bild: Dmitri Maruta sexuella trakasserier

Några dagar senare gick Louise in på hans kontor och sade att det måste sluta och att hon inte accepterar hans beteende.

– Jag sa att jag antingen måste säga upp mig eller berätta för någon om situationen. Jag var livrädd för att få sparken. Jag var så rädd att jag skakade. Men då hade det gått så långt att jag inte längre kunde skämta bort det.

Louise undrade om hon på något vis uppmuntrat honom. Hon tog ofta på sig skulden för det som hände.

– Jag läste igenom alla konversationer efter spår på uppmuntran från min sida, men jag hittade inget som antydde det.

Hon tänkte också mycket på hur hon skulle bete sig på jobbet och hur hon skulle klä sig. Hon älskade mode och färgstarka plagg, men nu försökte hon istället bara smälta in. Inte synas.

– Jag undvek tighta jeans och hade aldrig kjol eller högklackat. Jag satte upp håret i hästsvans och gjorde allt för att inte ha någon sex appeal. Jag som älskar rött började gå klädd i svart och grått.

Till slut orkade hon inte mer och sade upp sig från sin tjänst. Då hade hon jobbat där i ett år.

– Han skrek åt mig på kontoret och sa “vem tror du att du är?”. Han sa att man inte säger upp en fast anställning och att man får dåligt rykte om man säger upp sig inom den här branschen. Att ingen kommer vilja anställa mig i framtiden. Det var ett fruktansvärt möte. Jag gick ut från kontoret och kom aldrig tillbaka igen. Jag blev så chockad av hans bemötande.

Louise hade lön innestående men chefen ville först inte betala den. Med hjälp av en advokat och lönegarantin fick hon ändå sin lön till slut.

Under tiden hon stred om lönen fick hon meddelanden och mejl med hotelser från chefen.

Ett år senare behövde Louise ett arbetsintyg och chefen var den enda som kunde skriva ut det. Han ville ändå inte ge Louise något intyg.

Då skickade hon en kopia på ett av de meddelanden han skickat åt henne, och skrev att det får räcka nu. Att hon behöver intyget för sin framtid.

– Sedan fick jag världens bästa arbetsintyg. Det var så bra att jag kunnat rama in det och sätta upp det på väggen.

En filmkamera.
Efter året med de sexuella trakasserierna gick Louise aldrig tillbaka till mediebranschen igen. En filmkamera. Bild: ponsulak kunsub Filmkamera

Efter allt som hände med chefen gick Louise aldrig tillbaka till mediebranschen igen. Tidigare hade hon varit inriktad på sin karriär, men den fick stiga åt sidan.

– Jag fick på något vis en blockering efter det här. Inom samma bransch skulle jag eventuellt ha tvingats möta honom igen, så jag bytte kurs helt enkelt.

Har du någonsin önskat att du skulle ha anmält honom?

– Ibland har jag känt att jag skulle ha velat göra en anmälan, men samtidigt har han en familj, precis så som jag nu också har. Jag har väl lite hoppats på att någon annan ska ta upp det. För jag har hört rykten om att det inte bara hänt mig. Men det är jättesvårt att anmäla, speciellt i en liten bransch.

Louise skulle heller inte orka med någon anmälan just nu.

– Jag trivs med mitt liv som det är nu och jag är inte bitter.

Chefen jobbar fortfarande och är stor inom branschen.

Iina tog de sexuella trakasserierna till rätten.

Iina

För ungefär tre år sedan jobbade Iina på ett företag hon i början trivdes riktigt bra på. Hon hade en kollega hon gillade och arbetet flöt på.

Efter några månader slutade kollegan och Iina blev kvar som enda kvinna på företaget. Då förändrades situationen.

Vice VD:n på företaget började dra osmakliga skämt och prata om kvinnor på ett sätt som Iina tyckte var obehagligt.

En ordförandeklubba som ligger på en hög med böcker.
Iinas fall fick vidare som arbetarskyddsbrott. En ordförandeklubba som ligger på en hög med böcker. Bild: Vitaliy Vodolazskyy rättegång,domstolar,Domslut,Ordförandeklubba

Ett tag senare rörde han vid henne första gången. Istället för att be henne flytta sig tog han tag i hennes höfter och flyttade henne åt sidan. Det här hände två gånger och Iina kände sig mycket illa till mods.

– Jag blev också förbryllad för jag visste inte hur jag borde reagera eftersom han ändå var i en förmansposition. Då när det hände sade jag ingenting till honom. Det var först när jag började prata med mina vänner och de sa att han inte kan bete sig sådär som jag förstod att det inte var okej.

Iina pratade också om saken med sin förman men han tyckte inte det var ett problem och att Iina skulle fortsätta jobba nära vice VD:n.

Under hela den här tiden mådde Iina väldigt dåligt.

– Det var hemskt. Ibland var jag tvungen att sjukskriva mig eftersom jag var väldigt nere. På söndagskvällarna grät jag för jag ville inte gå till jobbet.

Sedan hände en grej som fick Iina att gå till förtroendemannen. Vice VD:n var inne på hennes rum och rörde vid Iinas knä och frågade om hon hade strumpbyxor på sig.

Förtroendemannen tog upp saken med Vice VD:n, men han bortförklarade allt.

Hur reagerade han när han fick veta att du pratat med förmannen?

– Han sade inget till mig. Han bad aldrig om ursäkt eller kom med någon förklaring till varför han gjort så som han gjort.

Även om vice VD:n hade bett om ursäkt hade det antagligen inte förändrat på något.

– Kanske det skulle ha känts lite bättre, men gjort är gjort. Det påverkade mig ändå så mycket. Varje morgon var jag tvungen att fundera på vad jag kunde ha på mig så jag inte skulle visa för mycket hud eller liknande. Han pratade ofta om kvinnor och hur de var klädda. Den enda gången jag hade klänning rörde han vid mitt knä.

En man rör vid en kvinnas knä.
Iina undvek att använda klänning efter det som hände. En man rör vid en kvinnas knä. Bild: DMITRI MARUTA sexuella trakasserier

Lite senare blev Iina permitterad och så fort hon hittade ett nytt jobb sade hon upp sig. Hon ville verkligen inte tillbaka till företaget.

Hon polisanmälde också de sexuella trakasserierna, men de hann preskriberas innan de togs vidare till rätten. Fallet gick istället vidare som arbetarskyddsbrott.

– Det var en lång process, men jag fick bra hjälp från brottsofferjouren. Jag fick en egen stödperson som var med mig under rättegången. Jag gick också till en psykolog för att prata igenom allt eftersom det psykiskt var väldigt tungt.

Vice VD:n dömdes för arbetarskyddsbrott och det var en lättnad för Iina, men hon ville inte ta ut någon glädje i förskott eftersom det fanns möjlighet för honom att överklaga.

Det har han nu gjort. Rättegången ska alltså tas upp i hovrätten igen nästa år.

Iina har förstått att man i överklagandet påstått att Iinas förhör fick för mycket utrymme och att vice VD:n aldrig menat något sexuellt med det han gjort.

– Att jag missförstått och därför inte borde ha reagerat så som jag gjorde. Det är enligt min mening helt dumt, för ingen kan ju bestämma hur en annan människa ska känna sig eller uppfatta saker.

Händelsen har påverkat Iina både på ett positivt och negativt sätt.

– Jag ingriper snabbare om jag upplever att något är fel eller inte känns bra. Men fastän det har stärkt mig har det också påverkat mig på ett negativt sätt. Jag är mer vaksam mot män och när jag befinner mig på platser där det finns en risk att träffa honom är jag väldigt orolig. Nu har jag en ny arbetsplats och jag trivs jättebra. Men jag bär ändå på en rädsla för att något liknande ska hända där, även om det är mycket osannolikt.

Iinas råd till den som upplever sexuella trakasserier på arbetsplatsen är att prata om saken.

– Om det inte finns någon du kan prata med på jobbet kan du alltid ringa till brottsofferjouren. De kan ge råd för hur du ska gå vidare med saken. Det viktigaste är att du inte bär på allt helt själv.

Vill du veta mer om hur sexuella trakasserier kan se ut och vad man kan göra för att få slut på dem? Lyssna på podcasten Lägsta domstolen.