Hoppa till huvudinnehåll

Högeroppositionen vann parlamentsvalet i Litauen - kristdemokraternas Ingrida Šimonytė blir ny premiärminister

Den 45-åriga förre finansministern  Ingrida Šimonytė ser ut att bli Litauens nya statsminister.
Den 45-åriga förre finansministern Ingrida Šimonytė ser ut att bli Litauens nya statsminister. Den 45-åriga förre finansministern Ingrida Šimonytė ser ut att bli Litauens nya statsminister. Ingrida Šimonytė

En mittenhöger allians ser ut att ha vunnit gårdagens parlamentsval i Litauen. Det styrande vänsterpartiet Bonde och Miljöpartiet går mot valförlust medan Ingrida Šimonytės Kristdemokratiska Fosterlandsparti är den stora valsegraren tillsammans med två liberala partier, som också leds av kvinnor.

Det ledande oppositionspartiet, det konservativa Kristdemokratiska Fosterlandsförbundet ser ut att få 50 platser mot 32 för Bonde- och miljöpartiet när största delen av rösterna i den andra valomgången har räknats. Det litauiska parlamentet har 141 mandat.

Premiärminister Saulius Skvernelis regering fick hård kritik av oppositionen bland annat för hanteringen av coronapandemin samt stigande arbetslöshet, trots att Litauens ekonomi har klarat sig oväntat bra under pandemin i internationell jämförelse.

Kristdemokratiska Fosterlandsförbundet ledare, den förre finansministern Ingrida Šimonytė väntas bli ny premiärminister i samarbete med två liberala partier - Liberala rörelsen samt Frihetspartiet - som fick tolv respektive tio platser i parlamentet.

Bägge liberala partier leds också av kvinnor.

Šimonytės kampanj där hon anklagade regeringen för ökad smittspridning, hög arbetslöshet och stigande statsskuld tros ha varit de främsta orsakerna till att Bonde- och miljöpartiet led ett svidande nederlag.

Litauens premiärminister Saulius Skvernelis.
Statsminister Saulis Skvernelis fick kritik för hanteringen av coronapandemin. Litauens premiärminister Saulius Skvernelis. Bild: Toms Kalnins Saulius Skvernelis,Litauen,Baltikum

Valet genomfördes med hjälp av stränga coronaregler, eftersom smittspridningen når nya rekord i Litauen. Šimonytė försäkrade under valrörelsen att hon kommer att höra på experter i högre grad än vad regeringen har gjort.

- Vi måste få ändringar i krishanteringen eftersom det saknas transparens och klarhet om vem som ger råd åt regeringen och vem som har det sista ordet.

- Vi hör av läkare och vetenskapsmän att man inte har lyssnat på dem, sa Šimonytė som själv har erfarenhet av krishantering på grund av den globala ekonomiska krisen under hennes tid som finansminister.

- Jag tror att hon skulle hantera situationen bättre än de nuvarande makthavarna, på grund av hennes kritiska tänkande, hon är tuff men hon eftersträvar också dialog, sa 33 åriga Simona Dirse som röstade på kristdemokraterna i Vilnius.

Kristdemokratiska Fosterlandsförbundets ledare Ingrida Šimonytė och Gabrielius Landsbergis väntar på besked om valsegern.
Kristdemokratiska Fosterlandsförbundets ledare Ingrida Šimonytė och Gabrielius Landsbergis väntar på besked om valsegern. Kristdemokratiska Fosterlandsförbundets ledare Ingrida Šimonytė och Gabrielius Landsbergis väntar på besked om valsegern. Bild: imago images/Scanpix/ All Over Press Ingrida Šimonytė

Sociala klyftor

Den nya regeringen som antas tillträda i december får draghjälp av ekonomin som trots allt har klarat sig bättre än väntat under pandemin. Enligt Internationella Valutafondens prognoser kommer Litauens ekonomi att krympa i år med endast 1,8 procent, vilket är den lägsta siffran i euroländerna.

Valet återspeglar också klyftan mellan stad och landsbygd. Den 45-åriga Šimonytė som säger sig älska rock och ishockey är populär särskilt bland unga i städerna, medan Skvernelis får sitt största stöd bland låginkomsttagare på landsbygden.

Skvernelis försäkrade under kampanjen att han vill vill fortsätta att motarbeta social ojämlikhet och vidgade inkomstklyftor medan Simonyte talade om en ekonomisk strukturförändring som även skulle höja lönerna.

I utrikespolitiken råder inte större meningsskiljaktigheter. Alla större partier stöder EU och Nato samt den demokratiska rörelsen i grannlandet Belarus.

President Gitanas Nauseda som leder utrikes- och försvarspolitiken sitter kvar på sin post fram till år 2024.

Källor: Yle, AFP

Läs också