Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan: I karantän med en covid-19 patient

Distansskola.
Den här bilden föreställer inte Alva, utan skolgång på distans. Distansskola. Bild: Riina Kasurinen/Yle distansundervisning,skolgångsbiträden

Det här är Alvas berättelse om hur frustrerande det var att tvingas leva i karantän efter att hennes syskon testat positivt för corona. Skolgången per distans var jobbig och tiden blev lång. Till slut gjorde hon storstädning och målade om hela sitt rum. Familjen vill vara anonym, därför är Alva inte 17 åringens riktiga namn.

För två veckor sedan fick Alvas syskon ett positivt svar på sitt coronatest. För den 17- åriga Pedersörebon och hela hennes familj betydde detta att de måste isolera sig från omvärlden och även hålla sig isolerade i sitt eget hem.

Nu är det distansstudier som gäller för Alva under hennes tre veckor långa karantän. Studier på distans resulterar i enformiga dagar framför datorn.

gymnasoeböcker och en dator som illustrerar studier på distans
Enligt Alva var det betydligt svårare att studera på distans än i skolan. gymnasoeböcker och en dator som illustrerar studier på distans Bild: Tilda Cederberg för Yle Nyhetsskolan distansstudier

Det hela började med att det insjuknade syskonet hade kommit hem till Pedersöre från Vasa på fredagskvällen och kände sig då frisk. Efter att ha fått feber på lördag ordinerade Malmska sjukhuset i Jakobstad ett coronatest, eftersom syskonet vistats i Vasa där sjukdomen nu sprids. Det positiva svaret kom redan på söndag och familjen instruerades att isolera sig i tre veckor.

Folk kan ha medlidande för att jag behöver sitta i karantän. Annars har jag inte fått några starka reaktioner när jag berättat om situationen― Alva

Själv har Alva mest varit oroad över hur det ska bli med hennes skola. Hon har inte varit rädd för att bo i samma hus som en coronasmittad.

Utmanande hemmastudier

Familjen vidtog åtgärder för att minimera risken för att någon i familjen ska smittas. Syskonet höll sig hela tiden inne på sitt rum med undantag för besök i köket och på toaletten.

Vid dessa undantag användes ansiktsmask. Familjen hade även möjlighet att reservera en egen toalett för det insjuknade syskonet, som tillfrisknade småningom. Efter två symtomfria dagar fick syskonet återgå till sitt vanliga liv.

Men det fick inte resten av familjen, som var tvungen att sitta kvar i karantän på grund av inkubationstiden. De fick ändå börja röra sig fritt i huset, vilket underlättade vardagen.

Skolan gav Alva uppgifter att göra hemma. Distansuppgifterna gick ofta ut på att läsa ur boken och svara på några frågor. Alva tycker att det svåraste med att sitta i karantän har varit skolan.

Att få kontakt med lärare över Wilma för att ställa frågor har varit en utmaning och Alva anser att hon skulle ha behövt grundligare beskrivningar till uppgifterna.

Lärarna borde ha gett bättre förklaringar antingen i skrift eller per video när vi börjar med något helt nytt ämne. Ibland räcker inte boken. Jag vill hellre vara med på videosamtal under lektioner, än sitta helt ensam med uppgifter― Alva

Enligt Alva har undervisningens kvalitet varierat i de olika ämnena, därför är hon glad över att kunna återvända till skolan småningom.

Storstädning, heminredning och chattar

En annan aspekt som har varit utmanande för Alva är att hon snabbt blev rastlös och uttråkad. För att fördriva tiden storstädade hon hela huset och målade om i sitt rum. Hon talade också med sina kompisar varje dag och tyckte att det var ganska okej att umgås med dem via Google Meet. Ändå saknade hon kompisarna.

Det jag ser fram emot är att få träffa mina kompisar igen när karantänen är slut
― Alva

Nu har Alva också tagit ett coronatest för att utesluta att hon är en symtomfri smittbärare. Om testet blir negativt får hon avsluta sin tid i karantän. Att den här tiden snart är slut är en lättnad för Alva. Hon är också tacksam för att ingen i hennes familj hör till en riskgrupp.

Artikeln har skrivits för Yle Nyhetsskolan av Tilda Cederberg som går i Vasa övningsskolas gymnasium.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Presidentvalskampanj, corona och koma

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

    Det här är en artikel om skilsmässa ur barnens synvinkel

    Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

    Att utsättas för nätmobbning kan leda till depression.

    Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir bara värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

    Droger påverkar negativt på ungas vardag

    Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.