Hoppa till huvudinnehåll

Nordiska toppchefen Paula Lehtomäki: "Bekymrande att en viss typ av nationalism har förstärkts under kristiden"

Porträtt på Paula Lehtomäki.
Paula Lehtomäki vill att vi också i framtiden ska tro på att vi är starkare tillsammans. Porträtt på Paula Lehtomäki. Paula Lehtomäki

Paula Lehtomäki tillträdde som Nordiska ministerrådets generalsekreterare ett år innan det nordiska samarbetet och gränsregionerna utsattes för en verklig prövning i och med coronakrisen. Nu måste vi fundera på vad vi kan göra bättre vid nästa kris, säger hon.

– När det uppstår en krissituation är det helt naturligt att man vänder sig lite inåt. Men det skulle ha varit bra om man på lite starkare sätt kunde ha tagit hänsyn till den nordiska dimensionen och särskilt konsekvenserna för gränsregioner som vi har runt om i Norden, säger Paula Lehtomäki om halvåret som gått.

Lehtomäki blev generaldirektör för Nordiska ministerrådet i mars 2019, bara ett år innan den Nordiska samhörigheten skulle utsättas för en sann prövning i och med coronakrisen.

Vi har ju varit eniga om att vi är starkare tillsammans, låt oss tro på det också framöver

Från Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har hon följt med gränsdebatten de senaste månaderna och också själv drabbats av att inte kunna åka hem till Finland med familjen lika fritt som förr.

Lehtomäki påminner att skillnader inom politiken i Norden har synats också vid tidigare kriser, som till exempel migrationskrisen 2015. Men skillnaderna har nu fått konkreta följder för nordbor som normalt rör sig fritt mellan länderna.

Nordiska rådet och ministerrådet och framför allt gränshinderrådet har haft fullt upp med att följa upp och försöka åtgärda de nya gränsproblem som uppstått. Det har gällt allt från konkreta problem vid gränskontroller till mer byråkratiska oklarheter kring vad distansarbetet innebär för beskattningsland och socialförsäkring.

Vid Finlands ambassad i Stockholm har passansökningarna ökat i år när Sverigefinländare plötsligt insett att de trots allt kan behöva ha kvar sina dubbla medborgarskap för att få resa fritt, något de inte behövt hittills.

Coronaläget har inneburit bakslag för den fria rörligheten, som varit ett starkt varumärke för Norden. Ändå var det så sent som i fjol somras de nordiska samarbetsministrarna enades om att Norden ska bli den mest hållbara och integrerade regionen i världen till år 2030.

Livet överraskar alltid på något sätt, just precis för det här var vi kanske inte förberedda

– Den nordiska fria rörligheten är inte bara en historisk sak utan också viktig i vårt framtidsarbete. Och nu när vi försöker utveckla integrationen inom Norden ser vi att den uppgiften inte har blivit enklare under de senaste månaderna.

Hur väl förberedd var Norden för att det kan finnas situationer där gränssamarbetet hotas på det här sättet?

– På sätt och vis var vi förberedda. Ministerrådet har existerat i snart 50 år och nordiska rådet ännu längre, så samarbetet mellan de nordiska länderna är väletablerat och vi har många plattformar för diskussion. Men livet överraskar alltid på något sätt, just precis för det här var vi kanske inte förberedda. Och så kan vi nu efteråt se att utvecklingen började ta olika riktningar i olika nordiska länder, och sedan blev det ganska snabbt ganska svårt att harmonisera åtgärderna.

Kritik mot gränsstängningar från Sveriges håll

Debatten har visat en klart negativ inställning till Sverige hos grannländerna, gällande Sveriges sätt att hantera krisen. Från svenskt håll har det hela tiden hörts kritiska röster, också på ministernivå, om att grannländerna stänger gränser.

Den nordiska samarbetsministern i Sverige Anna Hallberg har föreslagit att de nordiska länderna ökar samarbetet kring gränsbesluten under pandemin för att beakta gränsregionerna bättre.

Paula Lehtomäki betonar att både myndigheter och ministrar varit i kontakt med varandra i ännu högre grad under krisen vad de är i normala tider, och hon betonar att hon inte uppfattar att de nordiska relationerna försämrats. Men hon är orolig för vissa toner som hörts i debatten det senaste halvåret, och också för hur den senaste tidens gränsproblem kan påverka viljan att flytta till eller arbeta i ett annat nordiskt land i framtiden.

Vi är alla ganska små länder och behöver varandra

– Även om vi vet att det kommer bättre dagar utan reserestriktioner kan vi redan nu se att det påverkar invånarna också på längre sikt. Det höjer tröskeln för också nordbor att flytta till andra nordiska länder, eftersom man blir lite försiktig.

Hon oroar sig också för inställningen till samhörighet och samarbete internationellt sett, i större grad än det nordiska.

– I den diskussionen vi sett i media till exempel har det varit rätt tydligt att en viss typ av nationalism har förstärkts under kristiden. Det är bekymrande, eftersom vi alla är ganska små länder och vi behöver varandra.

Samarbetet kring kriser ska stärkas

Det nordiska gränshinderrådet stärker nu sitt arbete med att skapa gemensamma nordiska mekanismer för krissituationer. Det här var ett centralt tema redan på Nordiska rådets höstsession förra året när en ny nordisk strategi för samhällssäkerhet godkändes.

När det nu är dags för årets session kommer de nordiska ländernas hantering av pandemin att vara ett centralt tema.

– Den politiska diskussionen har man haft flera gånger och den fortsätter. Det är inte en enkel diskussion, men jag ser de nordiska länderna och självstyrelseområdena som en familj. Och i familjen är det viktigt att man runt köksbordet tar upp också svåra saker.

Borde inte Norden ha klarat av att gå in i den här krisen starkare tillsammans än vad det blev nu?

– Som sagt så tänker jag att det som hände är förståeligt. När det uppstår något så stort helt plötsligt är det helt naturligt att vända lite inåt för att kunna lösa de här tusentals aktuella problemen. Men från samarbetets synvinkel är det förstås inte optimalt att se att det skapat ganska tydliga och praktiska konsekvenser, särskilt för gränsregionerna men också för den nordiska integrationen.

I familjen är det viktigt att man runt köksbordet tar upp också svåra saker

Lehtomäki understryker att de nordiska länderna har mycket att vinna på samarbete kring klimatmål, ekonomi, utbildning och mycket mer. Men nu behöver man sätta sig ner och fundera på vad målsättningen ska vara för nästa kris, och vad som borde göras annorlunda då.

– En viktig lärdom till nästa gång vi fattar beslut är att i bakhuvudet ha en tanke om vad det innebär för våra grannar och för invånarna i gränsregionerna, att den dimensionen skulle finnas med.

– Vi har ju varit eniga om att vi är starkare tillsammans, låt oss tro på det också framöver. I stora världen och i väldigt många framtidsutmaningar som alla nordiska länder har framför sig har vi så mycket gemensamt, vi har många egenskaper och utmaningar som är samma. Det finns god potential att hitta gemensamma lösningar.

Läs också