Hoppa till huvudinnehåll

Coronasituationen i skolvärlden: Så tycker studerande

En kvinna sitter i en soffa med sin dator och många papper. Bilden är tagen uppifrån.
En del studerande uppger att de koncentrerar sig bättre hemma när ingen stör. En kvinna sitter i en soffa med sin dator och många papper. Bilden är tagen uppifrån. Bild: Mostphotos / Hugo Felix studerande

Efter att coronafallen ökat i Vasa har många gymnasier i regionen gått in för distansstudier. Distansstudierna har sina för- och nackdelar, men frågar man studerandena, tycker många att nackdelarna med distansstudier är fler än fördelarna.

Det var i mitten av september som fallen började öka drastiskt i Vasa, nu är mängden fall per dag nästan 100 fler jämfört med de värsta dagarna i april.

För den här artikeln har Elin Ekman i Vasa övningsskolas gymnasium intervjuat några gymnasiestuderande. Elin har också pratat med Närpes Gymnasiums studierådgivare Silvia Ekman, om hur hon upplever att läget har påverkat de studerande.

Vad distansstudierna under hösten beträffar, tycker de flesta att det har varit lättare att anpassa sig eftersom man nu vet hur det går till. Några fördelar som nämns är sovmorgon, mindre press och att man hinner göra sina uppgifter i lugn och ro.

Några av nackdelarna är att man inte har samma rutiner som när man närvarar fysiskt i skolan och det här gör det svårare att skilja mellan fritid och skola. Man är tvungen att fixa sin mat själv och det tar tid av skolarbetet. Det är också svårare att be om hjälp när man har skolsvårigheter. Det här är några saker som flera studerande har erfarit.

Det som alla tillfrågade saknar mest är gemenskapen och att få träffa sina vänner varje dag. Vad måendet och orken beträffar, är det också flera som uppger att det var värre under våren när allt var nytt.

Det kändes ledsamt när man inte kunde umgås med kompisar, träffa mormor och farmor eller gå till kyrkan
― En studerande som intervjuats

En annan säger att det på sätt och vis var bra att få jobba hemma då man fick mera tid att fokusera på sitt eget välmående när man inte var omgiven av så mycket människor hela tiden.

Motivationen hittar var och en på sitt eget sätt. En del tycker att det är svårare att sätta sig ner och få sina uppgifter gjorda medan andra tycker att det är lättare att koncentrera sig när man får vara hemma.

Under våren var systemet nytt för både lärare och studerande och en av de intervjuade uppger att det inte kändes nödvändigt att göra läxorna längre eftersom lärarna ändå inte skulle märka något.

Prestationerna tycker majoriteten att har hållits på samma nivå som tidigare men detta håller inte studierådgivaren Silvia Ekman i Närpes gymnasium riktigt med om.

Enligt Silvia Ekman sjönk prestationerna under våren särskilt för de studerande som var svaga från tidigare. Också måendet försämrades enligt Ekman och man har märkt av en trötthet som inte funnits tidigare bland studerande på skolan.

kvinna med kort hår ser in i kameran,
Enligt studierådgivaren Silvia Ekman hade en del studerande faktiskt bättre motivation under distansstudierna. kvinna med kort hår ser in i kameran, Bild: Silvia Ekman Yle Nyhetsskolan

Några fördelar som Ekman räknar upp gällande både lärare och studerande är att man slipper skolvägen, stressar mindre för att hinna till skolan på morgonen och har färre störningsmoment under skoldagen. Det finns inte heller några pratande klasskamrater som stör under lektionerna i skolan.

Motivationen gick ner för många under distansstudierna i våras, men det fanns också de som trivdes bättre på distans.― Silvia Ekman

Till nackdelarna hör att det blir svårt för många att skilja mellan jobb/skola och vardag och att det är svårare för läraren att upptäcka om någon har problem med något och som kanske behöver stöd.

Lågstadieelev som oroar sig för distansstudierna

En lågstadieelev på femman, som svarade på några frågor gillar att få gå i skola och uppger att man faktiskt vidtagit flera åtgärder för att hålla coronaviruset borta.

Åtgärder som vidtagits är till exempel inga samlingar mellan klasserna och mycket handtvättande, vilket femteklassisten upplevde som besvärligt för det blir så mycket köande.

anonym som tvättar händerna
Handtvätt är viktigt, men det blir mycket köande när en hel skola ska tvätta händerna samtidigt. anonym som tvättar händerna Bild: Yle webbdoktorn

Jämfört med hur skolan kändes för ett år sedan tycker femteklassisten att läget nu har blivit ännu jobbigare:

Förr behövde man inte gå omkring och tänka på corona hela tiden. Nu tänker jag att jag måste hålla avstånd till alla och tvätta händerna ofta så att vi inte måste gå på distans igen― Femteklassisten

Den enda fördelen som femteklassisten kunde komma på vad distansskola beträffar är att man slipper skolskjutsen.

Sammanfattningsvis håller de flesta med om att närstudier är att föredra framom distans och att det är lättare att hålla humöret uppe då man får vara tillsammans med sin klass och sina vänner. Dessutom anser majoriteten att det helt enkelt är lättare att göra skolarbete i skolan än hemma.

Artikeln har skrivits för Yles Nyhetsskola av Elin Ekman från Vasa övningsskolas gymnasium.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Presidentvalskampanj, corona och koma

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

    Det här är en artikel om skilsmässa ur barnens synvinkel

    Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

    Att utsättas för nätmobbning kan leda till depression.

    Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir bara värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

    Droger påverkar negativt på ungas vardag

    Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.