Hoppa till huvudinnehåll

Tove är den mest sedda finlandssvenska filmen i modern tid: "Nästa steg är Oscarsnominering"

Närbild på Tove (Alma Pöysti) som har en cigarett i munnen samtidigt som hon målar en tavla.
Alma Pöysti spelar titelrollen i Zaida Bergroths film Tove. Närbild på Tove (Alma Pöysti) som har en cigarett i munnen samtidigt som hon målar en tavla. Bild: Sami Kuokkanen / Helsinki-filmi Tove Jansson,Alma Pöysti,Tove

Zaida Bergroths film Tove med Alma Pöysti i titelrollen har nu setts av över 100 000 biobesökare. Det gör samtidigt filmen till den mest sedda finlandssvenska filmen på biograferna i Finland, säger producenten Andrea Reuter. Hon glädjer sig också åt att det finlandssvenska får internationell synlighet via filmen.

– Det har gått otroligt bra. Vi har fått ett fantastiskt mottagande, fina recensioner och folk hör fortfarande dagligen av sig på sociala medier och berömmer filmen, säger Andrea Reuter som är producent för Tove.

Zaida Bergroths film Tove hade premiär den 2 oktober på 120 biografer runtom i Finland. Redan under öppningsveckoslutet såg drygt 18 600 biobesökare (förhandsvisningarna medräknat) filmen Tove, som därmed toppade listan över mest sedda filmer i Finland. Nu, knappt fyra veckor efter premiären har den setts av över 100 000 biobesökare.

– Tove har ända sedan premiären varit den mest sedda filmen bland dem som riktar sig till vuxna. Att vi nu har sprängt gränsen på 100 000 personer är fantastiskt i dessa coronatider med tanke på att biograferna bara har 50 procents kapacitet.

Filmen har sålts till över 30 länder

Hittills har Åke Lindmans film Framom främsta linjen från år 2004 varit den mest sedda finlandssvenska filmen på bio i Finland, enligt Reuter. Men nu har Tove klättrat förbi den.

Framom främsta linjen hade ungefär 97 000 biobesökare i Finland, men nu har vi fått mer åskådare än den. Det betyder att Tove är den mest sedda finlandssvenska filmen på biograferna i Finland. Siffrorna som kommer från Nordisk Film går tillbaka till 1990-talet, så vi har inte statistik för filmer innan dess.

Hur känns det?

– Det känns helt fantastiskt. Jag gick in i det här projektet med jättehöga ambitioner. Nu är det några steg kvar ännu. Nästa steg är den svenska biolanseringen och att filmen ska bli Oscarsnominerad.

Andrea Reuter, bilden är tagen i Bio Mauritz i Filmhuset i Stockholm.
Andrea Reuter är producent för filmen Tove. Andrea Reuter, bilden är tagen i Bio Mauritz i Filmhuset i Stockholm. Bild: Sanna Lindberg. Andrea Reuter

Enligt Andrea Reuter har filmen Tove sålt bra också utomlands trots coronapandemin.

– Biograferna är stängda på många håll i världen och det råder därför en väldig försiktighet på marknaden när det gäller att köpa in filmer till biografer, säger Reuter och fortsätter:

Tove har sålts till över 30 länder, tidigare bland annat till Japan och Baltiska länderna, men nu också Sydkorea och Ryssland, de är dom stora territorierna.

"Det svenska inget problem"

För två år sedan blossade en häftig debatt upp när det stod klart att Antti J. Jokinens film om Helene Schjerfbeck skulle göras på finska trots att Schjerfbeck själv inte talade finska.

Debatten handlade bland annat om att man osynliggör den svenskspråkiga minoriteten i Finland. Antti Jokinen själv räknade med en större succé i och med att filmen gjordes på finska. Ett annat exempel på en film där en finlandssvensk presenterades som helt finskspråkig är Timo Koivusalos film om Jean Sibelius från 2003.

Andrea Reuter är glad över att kritikerna inte har tagit upp språkfrågan som något problematiskt när det gäller filmen Tove.

– Det som har varit ganska spännande och roligt är att ingen har tagit upp svenskan som något svårt eller konstigt. Det är väldigt många fler finskspråkiga än svenskspråkiga som har sett filmen, men det verkar inte vara ett hinder eller utmaning för någon.

Andrea Reuter glädjer sig också åt att finlandssvenskheten får internationell synlighet. Till exempel den internationellt välansedda branschtidningen Variety recenserade nyligen Tove i hyllande ordalag och lyfte också fram den finlandssvenska aspekten.

– Redan i ingressen nämner kritikern att Tove Jansson var finlandssvensk. Den här vägen får också det finlandsvenska synlighet ute i världen. Det gör mig extra glad.

Statistiken jämförbar med filmer efter 1990-talet

Påståendet om att Tove är den mest sedda finlandssvenska filmen är en sanning med modifikation. Ralf Långbackas film Herr Puntila och hans dräng Matti från 1979 hade över 202 000 tittare på bio i Finland. Filmen var ett finländskt-svenskt samarbete och för produktionen stod rikssvenska produktionsbolag.

– Det är förstås svårt att jämföra siffrorna med dagens tittarsiffror eftersom tiderna var helt andra och tittarsiffrorna överlag var högre då, säger Dag Andersson, verksamhetsledare för Finlandssvenskt Filmcentrum, som kontaktade Svenska Yle angående siffrorna för Långbackas film efter att artikeln hade publicerats.

Filmen Tove är med andra ord den mest sedda filmen i modern tid.
Också Katarina Nyman, distributionschef på Nordisk Film påpekar att tittarsiffrorna bara är jämförbara med statistik från modern tid.

– Innan filmerna började lagras på vhs-kassetter och dvd, och innan tv:n blev vanlig, visades filmerna ofta längre på biograferna, och samlade därför betydligt högre tittarsiffror. I början av 90-talet hade redan hälften av hushållen i Finland vhs, vilket hade en radikal inverkan på biobesöken.

Artikeln uppdaterades den 29 oktober kl 10.30 med stycket efter mellanrubriken "Statistiken jämförbar med filmer efter 1990-talet". I rubriken "Tove är den mest sedda finlandssvenska filmen i modern tid: "Nästa steg är Oscarsnominering" byttes ordet "någonsin" ut mot "i modern tid". I ingressen ströks också ordet "någonsin" i Andrea Reuters citat.

Läs också