Hoppa till huvudinnehåll

Undervisningen i svenska och finska skulle bli bättre och studentsvenskan återinföras – regeringsprogrammets löften och hot har skjutits på framtiden

Li Andersson med ett mikrofonset på huvudet.
Undervisningsminister Li Andersson. Li Andersson med ett mikrofonset på huvudet. Bild: Arash Matin / Yle Li Andersson,Vänsterförbundet

Få tog allvarligt på regeringsprogrammets mål att göra det andra inhemska språket obligatoriskt i studentexamen igen. Men löftet om att snabbt utarbeta ett program för att stärka språkundervisningen fick bland annat språklärare att hoppas på fler undervisningstimmar. Hittills har ingenting hänt.

När regeringen Rinne tillträdde i juni 2019 uppfattades regeringsprogrammet av många som en språkpolitisk seger.

En av skrivningarna gällde språkundervisningen:

“Det ska så snabbt som möjligt utarbetas ett program som främjar lärandet i det andra inhemska språket. Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.”

Målet kändes enligt många bedömare som överraskande, men togs uppenbarligen på allvar inom Svenska Folkpartiet.

– Vem skulle ha trott att vi har ett regeringsprogram där det står att regeringen har som målsättning att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentskrivningarna? Inte många. Men nu står det! Jag litar på att vår nya undervisningsminister kommer att se till att denna målsättning går framåt, sade partiordförande Anna-Maja Henriksson på SFP:s partidag i juni 2019.

Den nya undervisningsministern Li Andersson (V.) förklarade ändå genast, till exempel här i Hufvudstadsbladet, att det inte just nu är läge att ändra på studentexamen som genomgått många reformer på kort tid. Hon betonade hellre den andra skrivningen om att utveckla undervisningen i det andra inhemska språket.

Svensklärare hoppas på fler timmar i högstadiet

Svensklärarna i Finland rf och nätverket Svenska nu – som lobbat för skrivningen i regeringsprogrammet – var snabba att presentera konkreta förslag.

Bland annat efterlyser organisationerna fler veckotimmar för svenskundervisningen i årskurserna 7-9 som blev av med två årsveckotimmar i samband med reformen av B1-svenskan. Dessutom har man många förslag på hur man kunde öka elevernas motivation för att lära sig svenska.

I oktober 2019 deltog Andersson i ett seminarium i riksdagens medborgarforum där hon enligt arrangörerna lovade tillsätta en utredning i början av år 2020 och bjöd in nätverket Svenska nu att delta i beredningen. Ännu har inga intressegrupper hörts.

– Nu lever vi redan i oktober. I regeringsprogrammet står att det ska göras så fort som möjligt. Jag hoppas verkligen att man nu skulle komma vidare med den här frågan, säger Svenska nu:s projektchef Mikael Hiltunen.

Ännu finns inga politiska direktiv

Undervisningsminister Li Andersson vill inte kommentera arbetet med programmet utan hänvisar till den ansvariga tjänstemannen.

En ansvarig tjänsteman utses på kvällen samma dag som Svenska Yle ber om en intervju.

– Nu är vår avsikt att skapa en ram för arbetet under slutet av det här året så att vi kan komma igång i början av nästa år, säger Mika Tammilehto som är överdirektör vid avdelningen för gymnasie- och yrkesutbildning.

Han ska leda arbetet med programmet.

Enligt Tammilehto är coronapandemin orsaken till att arbetet skjutits upp. Han vågar ännu inte säga på vilket sätt de organisationer som bjudits in att delta ska höras. En möjlighet är att ministern utser en arbetsgrupp, men det är tillsvidare oklart. Ännu finns inte heller några konkreta mål för arbetet.

– Ännu har vi inte fått någon vägkost från politiskt håll. Nu gör vi tjänstemän ett grundarbete och sedan ska vi diskutera med ministern om hur vi går vidare, säger Tammilehto.

Svenska nu:s verksamhetsledare Mikael Hiltunen förstår att coronaepidemin tärt på ministeriets resurser.

– Men lagberedningen måste fortsätta trots att vi har en epidemi. Regeringen har ju nog fört andra reformer framåt också. Nu har vi ett gyllene tillfälle att göra någonting positivt åt svenskundervisningen efter ökenvandringen under Juha Sipiläs regering, säger Hiltunen.

Politiskt obekväm fråga

Frågan om den obligatoriska undervisningen i svenska är en nyckelfråga för Finlands tvåspråkighet, men att utöka undervisningen kan vara politiskt ytterst knepigt.

Enligt universitetsforskaren Staffan Himmelroos vid Helsingfors Universitet finns det ett tydligt samband mellan kunskaper i svenska och åsikter om det svenska i Finland. De som är bättre på svenska är mer positivt inställda till svenskan.

– Ur ett svenskspråkigt perspektiv kan det te sig som en paradox eller åtminstone en väldigt knepig fråga. Å enda sidan är de finskspråkiga relativt negativt inställda till obligatorisk undervisning i svenska. Å andra sidan är det kunskaperna i svenska som styr deras åsikter i en rad frågor om det svenska i Finland, säger Himmelroos.

Himmelroos är en av redaktörerna för den färska boken Ur majoritetens perspektiv - Opinionen om det svenska i Finland. Han påpekar att språkfrågan närmast upplevs som viktig bland SFP:s och Sannfinländarnas väljare. För andra partier kan det vara enklast att ligga lågt.

– Frågor som gäller svenskan är inte särskilt viktiga för finskspråkiga väljare. När vi undersöker hur mycket vikt man lägger vid olika politikområden kommer språkpolitik längst ner på listan.

– Väljare bryr sig helt enkelt inte så mycket och därmed kan man tänka sig att politikerna inte vill politisera den här frågan, säger Himmelroos.

Ännu öppet om obligatoriskt studentprov

Även om undervisningsminister Li Andersson offentligt har bromsat frågan om obligatoriska studentprov i det andra inhemska språket ska den nu utredas.

Överdirektör Mika Tammilehto utsågs bland tjänstemännen att leda beredningen uttryckligen för att hans avdelning berörs mest av studentexamen.

– Troligen kopplas frågorna ihop eftersom de nämns i samma sammanhang i regeringsprogrammet. Men ännu har vi inte fört några diskussioner om vilka politiska linjedragningar som finns, säger Tammilehto.

Svenska nu:s projektchef Mikael Hiltunen skulle hellre se sporrande åtgärder än tvång.

– Man borde uppmuntra studenterna med tilläggspoäng i universitetsstudierna om man skriver svenskan i studenten. Hellre morot än piska, säger Hiltunen.

Läs också