Hoppa till huvudinnehåll

Var sjätte arbetstagare i EU har svårt att klara sig på sin lön - så här vill man komma åt problemet

Lokalvårdare demonstrerar för högre löner i Berlin i mitten av oktober.
Lokalvårdare demonstrerar för högre löner i Berlin i mitten av oktober. Lokalvårdare demonstrerar för högre löner i Berlin i mitten av oktober. Bild: ullstein bild - snapshot-photography/ All Over Press löner,Tyskland

EU-kommissionen lade i dag fram ett förslag för att reglera de lägsta lönerna i medlemsländerna. Förslaget väcker oro i länder som Sverige och Danmark som värnar om sina kollektivavtalsmodeller.

Bryssel

I alla EU-länder tryggar den lagstadgade minimilönen inte en dräglig levnadsstandard. EU-kommissionen vill åtgärda problemet genom ett direktiv som syftar till att höja de lägsta lönerna.

- Nästan tio procent av arbetstagarna i EU lever i fattigdom. Detta måste ändra. Människor som har ett jobb ska inte behöva kämpa för sitt uppehälle, säger kommissionären för sysselsättningsfrågor Nicolas Schmit.

Bakgrunden till förslaget är det faktum att klyftorna ökat på arbetsmarknaden sedan finanskrisen.

- Minimilönerna måste komma ikapp de övriga lönerna som ökat under de senaste årtiondena medan minimilönerna släpat efter, säger Schmit.

Kommissionären Nicolas Schmit
Nicolas Schmit är kommissionär för sysselsättningsfrågor. Kommissionären Nicolas Schmit Bild: OLIVIER HOSLET Nicolas Schmit

Förutom att trygga de anställdas sociala rättigheter handlar initiativet också om att skapa fler incitament för att ta emot jobb och att öka produktiviteten, menar Schmit.

- Det är inte acceptabelt att låga löner blir det främsta redskapet för konkurrens.

Redskap för att se över lönesättningen

EU har inte rätt att bland sig i lönesättningen i enskilda länder, och därmed förpliktar direktivet inte medlemsländerna att införa en viss minimilön.

Däremot vill man från EU:s sida ge medlemsländerna redskap att sätta lönerna på en skälig nivå. Utgångspunkten är att alla ska tryggas en lön som det går att klara sig med.

- Vi stöder deras (arbetsmarknadsparternas) frihet att förhandla om löner. Där det inte är möjligt förser vi medlemsländerna med ett ramverk för att sätta minimilöner, säger Dombrovskis.

- Vi måste försäkra oss om att återhämtningen är inkluderande och att de som har låga löner också gynnas.

Skepsis i de nordiska länderna

De nordiska länderna hör till fåtalet EU-länder där lagstadgade minimilöner inte existerar.

Utöver de tre nordiska länderna saknar också Österrike, Italien och Cypern lagstadgad minimilön i dagens läge.

Oron över kommissionens planer är stor i synnerhet i Danmark och Sverige som värnar som sin kollektivavtalsmodell.

Kommissionen försäkrar att man kommer att respektera de befintliga kollektivavtalsmodellerna.

- Vi vill inte bland oss i systemet, försäkrar kommissionens verkställande viceordförande Valdis Dombrovskis.

Finlands inställning är avvaktande

I Finland har regeringen haft en mer avvaktande inställning till planerna på att reglera minimilönerna på EU-nivå.

FinUnions som representerar fackorganisationerna FFC och STTK i Bryssel betonar att initiativet bör fokusera på att höja minimilönerna i länder med låga lönenivåer.

Samtidigt bör de länder som följer nationella kollektivavtal kunna göra det även i fortsättningen, betonar FinUnions.

Näringslivet EK betonar i sin tur att lönesättningen inte hör till EU:s befogenheter enligt grundfördraget.

- Om man bryter mot den här principen öppnar man en Pandoras ask, säger chefen för EK:s Brysselkontor Petri Vuorio.

EK kritiserar förslaget

Vuorio litar inte på kommissionens försäkringar om att den nordiska avtalsmodellen kommer att bevaras.

Han ser en risk för att förslaget kan ändra i Europaparlamentet eller att den nordiska modellen kan komma att prövas i EU-domstolen.

Finlands regering slår fast sin åsikt om förslaget efter att ha hört riksdagen och arbetsmarknadsparterna. Vuorio hoppas att Finland sällar sig till den kritiska inställning som Sverige och Danmark tagit i frågan.

- Nu väntar vi på regeringens slutliga position.

Var sjätte EU-medborgare har en låg lön

Var sjätte arbetstagare inom EU har en låg lön, visar statistik från EU-kommissionen. Timlöner som är två tredjedelar av den nationella medianinkomsten eller lägre räknas som låga löner inom EU.

Andelen lågavlönade har ökat en aning mellan åren 2006 och 2014 visar statistiken. I vissa länder har ökningen varit betydande.

Samtidigt har andelen arbetande fattiga ökat från åtta till närmare tio procent mellan åren 2005 och 2018.

Statistik från Eurostat visar på stora variationer i minimilöner länder emellan. De lägsta minimilönerna är endast några hundra euro.

Hoppa över Twitterpostning

Nivån på minimilöner varierar kraftigt

I dagens läge varierar de lägsta lönerna kraftigt i tjugotalet EU-länder där minimilönen regleras i lag.

Lägst är minimilönen i Bulgarien, Lettland, Rumänien och Ungern. I dessa länder är minimilönen 500 euro eller lägre.

De högsta minimilönerna hittar man i Luxemburg, Irland och Nederländerna där de som förtjänar minst är berättigade till 1 500 euro per månad eller mer.

Eftersom levnadskostnaderna varierar kraftigt på olika håll i Europa är den nominella nivån på minimilönen inte i sig avgörande med tanke på att undvika fattigdom.

Tidigare försök att ingripa i minimilönerna från EU:s sida har stupat på motstånd från medlemsländerna.

En stor del länder är kritiska till förslaget om minimilöner och det är osäkert om förslaget kommer att godkännas av medlemsländerna.

Läs också