Hoppa till huvudinnehåll

Coronapandemin försvårar flyktingmottagandet: "Jobbigt att inte kunna visa dem hur vi ser ut"

Kvinna i munskydd tittar in i kameran.
Josefine Häggblom är integrationskoordinator i Korsholm. Kvinna i munskydd tittar in i kameran. Bild: Yle/Markus Bergfors integration,Korsholm,Josefine Häggblom

Inställda flyg och reserestriktioner försvårar mottagandet och integrationen av flyktingar, samtidigt som coronapandemin försämrar levnadsvillkoren i flyktinglägren. Vi måste vara flexibla för integrationen kan inte stanna av, säger Josefine Häggblom, integrationskoordinator i Korsholm, där man tog emot 10 kvotflyktingar i september.

Flyktingar runt om i världen är en redan utsatt grupp som blivit än mer i riskzonen under coronapandemin, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

Förutom att det påverkar livet, hälsan och tillgången till mat i flyktinglägren, försvårar det också flyktingarnas chans till vidarebosättningar i andra länder.

- Coronapandemin har påverkat möjligheterna att resa, också för kvotflyktingarna. Antalet tillgängliga flyg har minskat avsevärt och också de nationella restriktionerna i flyktingarnas vistelseländer påverkar resemöjligheterna, säger Anna Jakobsson, överinspektör på asylenheten vid Migrationsverket.

Joukko Kreikkaan pyrkiviä turvapaikanhakijoita seisoo piikkilanka-aidan takana. Kuvan keskellä on parrakas mies, joka pitelee sylissään pikkulasta ja osoittaa sormellaan kuvaajan suuntaan.*
Syriska flyktingar på gränsen mellan Turkiet och Grekland. Joukko Kreikkaan pyrkiviä turvapaikanhakijoita seisoo piikkilanka-aidan takana. Kuvan keskellä on parrakas mies, joka pitelee sylissään pikkulasta ja osoittaa sormellaan kuvaajan suuntaan.* Bild: Dimitris Tosidis / EPA asylsökande,flyktingar,Grekland,Turkiet,gränser,Taggtråd,Syriska inbördeskriget

Flyktingkvoten i Finland i år är 850 personer, varav 714 redan har valts ut. Men hittills har bara 346 kvotflyktingar anlänt och enligt en osäker uppskattning från Migrationsverket, är det bara omkring 100 som ännu kommer i år.

Det är främst kongolesiska flyktingar i Zambia och Syriska flyktingar i Turkiet och Libanon som blivit valda.

Vanligen reser finländska myndigheter till flyktingarnas vistelseländer för att intervjua dem som UNHCR har föreslagit för vidarebosättning i Finland. Men det har inte gått i år och istället har de förlitat sig på videointervjuer och skriftligt material från UNHCR.

- Visst finns det utmaningar. Till exempel påverkar mycket hur vi lyckas med videointervjuerna, som hur internetuppkopplingen funkar i det andra landet. Än så länge har vi ändå varit nöjda, säger Jakobsson.

- Och det är väldigt viktigt att kunna fortsätta jobba med vidarebosättning, det vill säga uttagning av kvotflyktingar just i dessa svåra tider. Pandemin har slagit hårt mot flyktingarna, som redan är i en väldigt svår och sårbar situation.

Hälsokontroller innan de reser till Finland

Innan kvotflyktingarna kan resa till Finland genomgår de hälsokontroller, för att säkerställa att personen inte äventyrar sin egen eller medpassagerarnas hälsa och säkerhet under resan. Dessa görs alltid, oberoende av corona.

Därefter gäller frivillig karantän, på samma sätt som för andra inresande.

- Utgångspunkten är att samma instruktioner och rekommendationer gäller för nyanlända kvotflyktingar som för andra kommuninvånare och resenärer som anländer från utlandet, säger Jakobsson.

Maahanmuuttovirasto / Migri / Ratapihantie 11 / Pasila / Helsinki 13.04.2020
Maahanmuuttovirasto / Migri / Ratapihantie 11 / Pasila / Helsinki 13.04.2020 Bild: Jouni Immonen / Yle Migrationsverket

Fick vänta med myndighetsbesök under karantän

En av de 54 finländska kommuner som tar emot kvotflyktingar i år är Korsholm. Och i september anlände tio kongolesiska flyktingar.

Integrationskoordinatorn Josefine Häggblom berättar att de första 14 karantänsdagarna var utmanande.

- Det var en ny situation för oss också. När kvotflyktingar anländer hit, är nästan det första vi gör att besöka magistraten och polisen. Så att man kan sätta igång processerna för att de ska kunna integreras och bli en del av samhället. Men det fick vi vänta med den här gången.

Att hålla distans och ha skyddsutrustning försvårar också när man har ett människonära yrke, säger Häggblom.

- Det var jättejobbigt för oss att ta emot dem och inte kunna visa dem vem vi är och hur vi ser ut.

Men Häggblom säger att det ändå gick över förväntan och att flyktingarna förstod läget. Dessutom tror hon det kan finnas fördelar med att allt inte går så snabbt i början

- Fastän det är jobbigt att leva isolerat de första två veckorna kan det kanske vara skönt att också få landa i det, och att man inte direkt behöver rusa iväg och få massvis med information som kanske är svår att ta in. De fick faktiskt i lugn och ro bekanta sig med sitt nya hem.

Grannar oroades av skyddsutrustning

Däremot blev det lite oro hos omgivningen när de såg integrationsenhetens personal ta emot flyktingarna i full skyddsutrustning. Något Häggblom medger att de kunnat informera bättre om.

Men samtidigt säger hon att situationen blev den motsatta när kvotflyktingarnas karantän var över och Vasa plötsligt fick en kraftig ökning av coronafall i början av oktober.

- De hade ju upplevt att de måste isolera sig för att skydda andra, men efter karantänstiden blev det lite tvärtom. Vi måste säga åt dem att de också måste skydda sig själva från andra, berättar Häggblom.

Coronaepidemin är ännu inte över och mycket är ännu annorlunda, hur påverkar det här ert jobb och integrationen?

- Jag tänker att integrationen måste fortgå. Det är inget som kan stanna av. Vi har inte bara de nyanlända utan också människor som vi tagit emot ifjol. De är ju våra klienter under fyra års tid, så vi har ju många människor knutna till vår enhet och det dagliga livet stannar inte av trots pandemin.

Distansundervisning utmanande när man saknar gemensamt språk

Häggblom berättar bland annat att distansundervisningen på våren var utmanande för deras tidigare klienter.

- Det är väldigt utmanande med människor som du inte har ett gemensamt språk med. Sen har de inte heller alltid så stor datorvana och de har kanske inte all utrustning som behövs för att ta till sig allt på distans. Så det har krävt mycket resurser av oss och av deras skolor. Men de har varit duktiga och tillmötesgående.

Häggblom tycker ändå att läget just nu fungerar bra.

- Utifrån dagsläget har vi ändå en bra situation. Barnen kan integreras i skolan och i dagvården och föräldrarna får sina utbildningar på plats med närundervisning. Så nu fungerar integrationen som tidigare till största delen.

Även Anna Jakobsson på Migrationsverket ser ljust på framtiden och säger att de av årets kvotflyktingar som inte kan komma i år, kommer sedan så fort de kan.

- Det är tillfälliga hinder. Och vi hoppas att kvotflyktingarna kan komma så snabbt som möjligt till Finland, säger Jakobsson.

Läs också