Hoppa till huvudinnehåll

Viljan att hjälpa andra är stor i Västnyland - men coronarestriktioner gör det svårare för hjälpen att nå fram

Två (vita) män står vid en stor hög med lådor och andra förpackningar tillsammans med några afrikanska kvinnor. I bakgrunden en massa barn som sitter och följer med. Platsen är i en skola i Tanzania i Afrika.
Ingåborna Yrjö Kumpula (till vänster) och Reidar Wilkman från föreningen Schoolkids Light som hjälper skolbarn i Tanzania. Några Ingåbor brukar varje vinter resa till Tanzania för att säkra sig om att all hjälp kommer fram till rätta adresser. Två (vita) män står vid en stor hög med lådor och andra förpackningar tillsammans med några afrikanska kvinnor. I bakgrunden en massa barn som sitter och följer med. Platsen är i en skola i Tanzania i Afrika. Bild: Privat Tanzania,biståndsarbete,frivilligt arbete,Ingå,Schoolkids Light

Emmaus Westervik i Ekenäs har äntligen lyckats lasta kläder, skor och husgeråd som ska till Polen. Biståndsgruppen Fyndas hjälpförsändelser till Baltikum har däremot stått stilla i en månad.

De här och flera andra organisationer och föreningar i Västnyland har på grund av coronapandemin stora utmaningar att få i väg hjälp till dem som behöver det mest.

Coronapandemin har försvårat hjälparbete i synnerhet utomlands i och med stängda gränser. På lokalt håll i Västnyland är frivilligarbetet ändå i full gång.

Hjälp till skolbarn i Tanzania

För snart tio år sedan grundade Ingåbon Reidar Wilkman föreningen Schoolkids Light. Föreningen stöder barns skolgång och hälsa i Tanzania i Afrika.

Hjälparbetet fick sin start flera år tidigare när Reidar Wilkman och hans fru Eivor Wilkman reste till Tanzania i samband med att Eivor fyllde jämna år.

Paret lärde känna en finländare som bor i Tanzania och via henne kom de i kontakt med en skola för synskadade barn.

- Vi åkte dit, såg behoven och började hjälpa. Vi finansierade en toalettbyggnad, berättar Reidar Wilkman.

En kvinna med kort grått hår klipper av ett rött band i samband med invigning av en byggnad. Några män står bredvid och följer med, Det är i Afrika, i Tanzania.
Högtidlig invigning av den latrinbyggnad som Reidar och Eivor Wilkman betalade. En kvinna med kort grått hår klipper av ett rött band i samband med invigning av en byggnad. Några män står bredvid och följer med, Det är i Afrika, i Tanzania. Bild: Privat Tanzania,biståndsarbete,frivilligt arbete,Ingå,Erkki Päivärinta

Latrinbyggnaden blev dyr och paret Wilkman insåg att de inte på egen hand har råd att fortsätta stöda skolan i Tanzania, som var i behov av mycket mer hjälp än toaletter.

- Så blev Schoolkids Light till, säger Reidar Wilkman, som är ordförande i den Ingåförening som i dagens läge stöder tolv skolor och tiotusen barn.

Inhiberade evenemang leder till mindre intäkter

Föreningen finansierar sin verksamhet genom medlemsavgifter, lotterier, gåvor och donationer. Den har som mest samlat ihop närmare 40 000 euro per år.

I år har de insamlade medlen mestadels kommit från föreningsmedlemmarnas egna fickor.

- I och med att vi inte har kunnat delta i Ingådagen för att sälja korv, lotter och liknande, som andra år gett oss mellan 1 000 och 1 500 euro, säger Reidar Wilkman.

Ingåföreningen Schoolkids Light brukar också sälja lotter på andra lokala evenemang, men de har alla inhiberats i år på grund av rådande coronaläge.

Tidigare bokslut visar att enbart lotterier har kunnat ge föreningen runt 7 000 per år.

- Vi kan inte heller ordna välgörenhetsmiddagar eller välgörenhetskonserter, säger Reidar Wilkman.

Reidar Wilkman berömmer alla frivilliga månatliga donationer som kommer in på föreningens konto.

Ingen biståndsresa till Tanzania i vinter

Föreningens styrelsemedlemmar betalar själva alla bankavgifter, resor och telefonräkningar. Alla insamlade medel går därmed oavkortat till skolbarnen i Afrika.

Däremot skickar föreningen inte sitt understöd till Tanzania i form av pengar, utan i form av varor och tjänster, som köps lokalt, på plats och ställe.

Det är därför Reidar och Eivor Wilkman, tillsammans med andra frivilliga föreningsmedlemmar, brukar resa till Tanzania varje vinter. Ingåborna vill kontrollera att tidigare igångsatta projekt har förverkligats och att övriga hjälpinsatser kommit eller kommer fram.

Den här resan blir inte av vintern 2021. Också det här bortfallet beror på coronapandemin.

Det betyder inte nödvändigtvis att den årliga leveransen av skolböcker, läsplattor, pennor, kritor, punktskriftsmaskiner, förstoringsglas, vita käppar, madrasser med mera uteblir.

En äldre man med rakat grått hår och grön jacka står ute på en gård. Lite skog i bakgrunden.
Föreningen Schoolkids Light har också låtit bygga bland annat växthus, solvärmepaneler och skolkök. För att säkerställa att de här byggprojekten har blivit färdiga är det viktigt att kunna åka till Tanzania och med egna ögon konstatera att allt är i ordning, förklarar Reidar Wilkman, ordförande för Ingåföreningen. En äldre man med rakat grått hår och grön jacka står ute på en gård. Lite skog i bakgrunden. Bild: Yle / Tiina Grönroos Ingå,frivilligt arbete,Tanzania,Reidar Wilkman

- Vi kan beställa varorna i alla fall och se till att varorna levereras. Vi kan hyra en bil och en chaufför, säger Reidar Wilkman, som annars brukar lasta hyrbilar fulla med skolsaker och tillsammans med lokala chaufförer åka ut till skolorna Tanzania.

Det Reidar Wilkman nu hoppas på är ett coronavaccin som skulle göra det möjligt för Ingåborna att resa till Tanzania i september 2021.

Artikeln fortsätter efter ljudet.

Givmilda och köpglada loppmarknadsbesökare

Solidaritetsrörelsen Emmaus och lokalgruppen Emmaus Westervik i Ekenäs har också känt av coronaläget. I våras stängde Emmaus sin loppmarknad i Ekenäs och därmed var det också slut på inkomsterna.

När regeringen lättade på restriktionerna i mitten av maj kunde också Emmaus öppna dörren till loppmarknaden igen.

- Vi har haft en otrolig sommar med mycket varor och folk som har handlat, säger verksamhetsledare Maarit Kinnunen vid Emmaus Westervik.

Också på Emmaus Westervik har de ett ständigt klädberg. Loppisarna har ett ansvar i överkonsumtionen de också, säger Maarit Kinnunen.
Den här bilden av Maarit Kinnunen togs i slutet av november 2019, en kort tid före vi överhuvudtaget hade hört om coronavirusutbrott och kommande pandemi. Då var samtalsämnet överkonsumtion och cirkulär ekonomi. Ett lika aktuellt ämne också nu. Också på Emmaus Westervik har de ett ständigt klädberg. Loppisarna har ett ansvar i överkonsumtionen de också, säger Maarit Kinnunen. Emmaus,konfektionsindustri,klädberg

I andra halvan av oktober kunde Emmaus Westervik, i samarbete med Emmaus Helsingfors, lasta en varutransport full med kläder, textilier, skor och husgeråd som sänds till Emmaus Rzeszov i Polen. Föreningen i Rzeszov jobbar huvudsakligen med hemlösa.

Från Ekenäs for det totalt 438 säckar och 232 lådor.

Också här har coronapandemin försvårat mottagargruppernas möjligheter att ta emot varutransporter.

Gränser har varit stängda och många Emmausgrupper har varit tvungna att hålla stängt eller åtminstone begränsa sina aktiviteter under det värsta coronaläget.

- Vi har också uppmärksammat de bostadslösas natt, säger verksamhetsledare Maarit Kinnunen,

Försäljningsintäkterna från loppmarknaden gick den dagen (17.10) till föreningen Vailla vakituista asuntoa.

Emmaus Westervik har också stött andra Emmausgrupper i nöd via den internationella fonden Emmaus International covid 19 Emergy Fund, för att nämna ytterligare ett exempel.

Artikeln fortsätter efter ljudet.

Hjälpbehovet i Baltikum är stort men restriktionerna är stränga

Också secondhandbutiken Fynda i Ekenäs har haft en bra sommar och höst. Fynda är Ekenäs svenska församlings biståndsverksamhet.

I Fyndas lokal finns också en verkstad där frivilliga sorterar och packar hjälpförsändelser. För tillfället går hjälpen i första hand till Lettland och Litauen.

- Coronarestriktionerna är väldigt stränga också i Baltikum, säger frivilligarbetare Gita Lindholm, och tillägger att hjälpbehovet också därför är extra stort.

Fynda har fått mycket donationer i form av kläder, husgeråd, hygienprodukter och andra varor. Eftersom behovet är stort, tar man gärna emot mera.

Under hela våren och sommaren har Fynda kunnat sända mellan två och tre fullastade lastbilar per månad till Lettland och Litauen, men sedan slutet av september har det varit stopp.

- I oktober har vi inte kunnat köra till Baltikum, men vi försöker nästa vecka igen, säger Gita Lindholm.

Den frakten går till Lettland. Också i Litauen skulle familjer behöva hjälp, men på grund av coronapandemin, och de stränga restriktionerna, är det för tillfället inte möjligt att köra dit.

Gita Lindholm hoppas att det också ska gå att återuppta transporterna till Litauen. Det som nu börjar vara aktuellt är vinterkläder, julmat och andra julförsändelser till både Lettland och Litauen.

Lokal julhjälp i Raseborg också i år

I år sköts Julhjälpen Raseborg av nya krafter. Julhjälpen hjälper barnfamiljer och äldre i Raseborg, som av olika orsaker inte har möjlighet att själva köpa julmat och julklappar.

En ny Facebooksida skapades i slutet av augusti och responsen var nästan omedelbar.

- Det tog inte många minuter så började det trilla in ansökningar, säger Solveig Holmberg, som var med på ett hörn när Julhjälpen Raseborg körde i gång för fem år sedan.

Den här säsongen, den sjätte, är det Solveig Holmberg som tillsammans med Janina Fagerström och Marina Hjort delar på huvudansvaret.

Två kvinnor i orangefärgade reflexvästar. De står inomhus vid ett bord med hygienartiklar och klädhögar. Den ena kvinnan har en vit hund i famnen.
Solveig Holmberg och Janina Fagerström har båda varit ensamförsörjande mammor och vet av erfarenhet att det är svårt att få decemberlönen att räcka till både julklappar och julmat. I Solveigs famn finns medhjälparen Dino. Två kvinnor i orangefärgade reflexvästar. De står inomhus vid ett bord med hygienartiklar och klädhögar. Den ena kvinnan har en vit hund i famnen. Bild: Yle / Tiina Grönroos hjälp,hjälporganisationer,Raseborg,jul,hygienprodukter,insamling,Janina Fagerström

De här tre frivillighjälparna har valt att gå ut med namn, men i övrigt är anonymitet och tystnadsplikt a och o i Julhjälpens verksamhet.

- Det är nog ganska full rulle på och mera blir det närmare jul, säger Janina Fagerström.

Eftersom de jobbar inom vården och har skiftarbete kommer mottagningsplatsen för varor och gåvor att hålla öppet på olika tider.

I Ekenäs är det i stationsbyggnaden vid järnvägsstationen, i Tenala tar en privatperson emot alla donationer och i Karis är det klubbhus Fontana som ställer upp.

All information finns på Facebook, där man också kan läsa vad som behövs och skriva vad man själv vill donera.

Många har också anmält sig som frivilliga att hjälpa till både med varor och med packandet.

- Det handlar om privatpersoner, det handlar om företag och föreningar. Det är faktiskt roligt, säger Solveig Holmberg.

Coronaläget märks också på det lokala planet och i folks ansökningar.

- I vissa ansökningar märks det att ena föräldern kan ha mist jobbet på grund av coronan. I år drog vi också en gräns att det bara är barnfamiljer och åldringar som kan ansöka om hjälp. Vi måste kunna hantera allt som kommer in, så därför drog vi tyvärr den här gränsen, säger Solveig Holmberg.

När människor kommer in med sina donationer hoppas frivillighjälparna att folk använder munskydd. Julhjälpen Raseborg har också laddat upp med extra munskydd och handsprit på borden.

En jultomte i tyg. Tomten är på en soffa och har iklätts ett munskydd.
Jultomten finns på en soffa inne i järnvägsstationsbyggnaden i Ekenäs. Han påminner alla om vikten av att använda munskydd. En jultomte i tyg. Tomten är på en soffa och har iklätts ett munskydd. Bild: Yle / Tiina Grönroos hjälp,hjälporganisationer,Raseborg,jul,tomtar,Jultomtar,Julhjälp Raseborg 2020

- De flesta som har hämtat varor hit har faktiskt haft munskydd, säger Janina Fagerström.

- Det är också bara en åt gången som får komma in hit, säger Solveig Holmberg, där vi står i en för tillfället folktom lokal i Ekenäs gamla stationsbyggnad.

Däremot börjar ett väldigt stort bord redan fyllas av yllesockor, vinterkläder, duschtvålar med mera.

Planer på hjälp året runt

I år tar Julhjälpen Raseborg emot ansökningar fram till den 15 november.

Efter det kör det mest intensiva arbetsskedet i gång så att alla julklappar, all julmat, hygienartiklar och julblommor ska vara utdelat före julafton.

Stickade yllesockor i lång rad.
Många har donerat hemstickade, sköna yllesockor till Julhjälpen Raseborg 2020. Stickade yllesockor i lång rad. Bild: Yle / Tiina Grönroos hjälp,hjälporganisationer,Raseborg,jul,strumpor,stickade yllesockor

Sedan kunde man ju tänka sig att frivillighjälpen skulle vara över för minst ett halvt år, men Solveig Holmberg och Janina Fagerström har redan fortsatta planer.

- Tänk vad roligt det skulle vara om vi skulle få hänga upp begagnade kläder här och folk kunde komma hit och se om det är något de behöver. Och det samma med mat.

- Det är klart att med julhjälpen så önskar barnen lite julklappar, men man märker nog att det största behovet är mat och hygienprodukter, säger Solveig Holmberg.

- Jo, och det är något som det finns behov av året om. Det här är något vi har funderat på. Om det sedan kan förverkligas är en annan sak, säger Janina Fagerström.

Läs också