Hoppa till huvudinnehåll

När naturen är det sista du ser innan du somnar och det första du ser när du vaknar

Österbottningar hakar på fenomenet #enutenattimånaden.

Efter en överlevnadskurs beslöt Karlebybon Harriet Tuurinmaa sig för att börja sova ute en natt varje månad.

En tid senare när hon slåss mot blötsnö, vind och vått tändstål kommer tanken till henne varför en bokförare som hon ens började med det här.

Men fenomenet #enutenattimånaden har fått grepp om både henne och andra österbottningar.

Larsmobon Tomas Knuts och Jakobstadsbon Dieter Berghmans har sovit ute då och då i många år redan.

– Man ser stjärnorna, ser norrskenet, vaknar med solen. Jag känner mig levande, säger Dieter Berghmans om varför han spenderat otaliga nätter utomhus.

Nu i oktober beslöt Dieter och Tomas sig för att göra det till en grej och sova ute en natt varje månad.

Ibland blir det övernattning i vanligt tält, men ganska ofta blir det biltaktältet. Berghmans bil har ett utvikbart tält i en box på taket.

– Det är som ett femstjärnigt hotell, och tar bara någon minut att sätta upp.

Började med en överlevnadskurs

Karlebybon Harriet Tuurinmaa har hunnit sova ute en natt varje månad redan i ett års tid. Det hela började på en överlevnadskurs 2019.

– Det var kallt och regnigt. Då vi ändå överlevde tänke vi att det här fortsätter vi med.

– Jag har sovit i alla möjliga tält, hängmattor, bivacker, vindskydd och kåtor i år.

Mest har det blivit övernattningar i Karlebyregionen. Det gäller att hitta tid i vardagen för övernattningarna.

– Man har familj och det är full rulle. Så jag åker på kvällen och kommer tillbaka nästa förmiddag.

Kärleken till naturen och vackra landskap är en stor orsak till att de vill ut om och om igen.

– Vi tar med god mat och drar ut i naturens frid. Det är avkoppling från vardagen och fridfullt att stirra in i elden, säger Tuurinmaa.

Är det fint väder så är hängmattan en favorit för då ser man naturen både då man somnar och vaknar.

Tuurinmaa övernattar tillsammans med vännen Annika Kauppinen. Mörka kvällar hinner de umgås och äta gott intill elden.

Njuter av tystnad och naturens ljud

För Knuts är tiden utomhus en njutning inte minst för att han "slutar tänka". Dagar då man inte kan vandra vidare för att dimman i fjällen är så tjock är inte alls bortkastad tid, tvärtom.

– Det är en njutning att få ligga i tältet och höra porlande fjällbäckar och regnet som smattrar mot tälttaket.

– Jag tror jag är en bättre make och familjefar då jag fått vara ute och dricka kaffe och frysa en stund, säger Knuts.

Ibland sitter Knuts och Berghmans bara tysta framför elden när de är ute. Men visst pratar de också mycket, kanske mest om idéer och visioner för framtiden och turismen i regionen.

– Närregionen levererar. Vi har en fantastisk natur och folk skulle kunna betala för att sitta framför elden och lyssna på ingenting. Så vi fantiserar och drömmer om sådant, säger Knuts.

Samma goda känsla som man kan få på en resa utomlands kan man också få i ett tält i Larsmo fiskehamn, enligt Knuts.

Ett visst moment av spänning finns också med på nätterna. I höst har Tuurinmaa övernattat i Salamajärvi nationalpark i Perho.

– Där vet vi att vargflockarna är nära. Då man är ute på tumanhand är det lite spännande. Ibland är det bara så mörkt.

En liten kåta är annat än stadens trygghet med ljus och väggar runtomkring en.

Får inte vara för primitivt

Även om det handlar om att sova ute får det inte vara för primitivt.

– Vi är lite bekväma av oss. Vi vill inte ha det så extremt.

Men ändå åkte Tuurinmaa och Kauppinen på en vinteröverlevnadskurs. Det blev värsta vädret, nära noll grader och slask.

– Jag var genomblöt och i något skede kom tanken att vad får en kontorsarbetare att åka på kurs så här.

Gröt och knäckebröd serverades på morgonen, och så ett kvällsmål klockan 18. Däremellan var det fysiska aktiviteter hela dagen.

– Vi skidade och byggde övernattningsställen. Det fanns knappt någon snö men vi skyfflade ihop tung, våt snö till en snögrotta.

Det blåste och regnade och var så vått att tändstålets gnistor knappt fick fyr på något alls.

– Mot eftermiddagen då man var genomvåt och hungrig tänkte jag att man måste vara lite vrickad. Sedan skulle vi vakbada utan någon bastu att först värma sig i.

Men då kursen var över och de hade klarat det kom en känsla av tillfredsställelse.

– För ett par år sedan tänkte jag att aldrig i livet jag sover ute på vintern. Men en där känslan när du klarar det. Och det dessutom är trevligt. Jag tror det har att göra med att man utmanar sig själv och provar sådant som inte finns inom ens bekvämlighetszon.

Bilder: Dieter Berghmans, Harriet Tuurinmaa, Yle/Ida-Maria Björkqvist