Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Starkare allianser med hjälp av diplomati - Joe Bidens kursändring från Mellanöstern till Asien

Joe Biden betraktas som en "patriotisk realist" som vill driva en utrikespolitik som gagnar medelklassen i USA snarare än multinationella bolag.
Joe Biden betraktas som en "patriotisk realist" som vill driva en utrikespolitik som gagnar medelklassen i USA snarare än multinationella bolag. Joe Biden betraktas som en "patriotisk realist" som vill driva en utrikespolitik som gagnar medelklassen i USA snarare än multinationella bolag. Joe Biden,USA

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden beskriver sig själv som en erfaren utrikespolitisk traditionalist som vill återbygga allianser som Donald Trump har rivit ner. USA:s utrikespolitik skall enligt Biden bygga på multilateralism som gynnar medelklassen med USA "som den främsta bland likvärdiga nationer."

Joe Biden har under hela sin presidentvalskampanj betonat vikten av att USA måste få sitt eget hus i ordning innan det kan utgöra ett exempel som resten av världen kan följa.

Han talar varmt om behovet av att all utrikespolitik gagnar medelklassen hemma, vilket många utomlands ser som en signal om att han kommer att värna om handelsavtal som gagnar USA, precis som hans närmaste föregångare Obama och Trump också har gjort.

Skillnaden ligger i nyanser och metoder.

- Min främsta prioritet är en utrikespolitik för medelklassen som gör det möjligt för amerikaner att skörda framgångar i den globala ekonomin, underströk Biden i ett linjetal tidigare i år.

Två begrepp som Biden ständigt talar om är demokrati kontra auktoritärt styre

Denna politik för medelklassen är något som ständigt dyker upp i allt som han har yttrat om sin utrikespolitik. Det innebär enligt Biden en utrikespolitik som gagnar "mannen på gatan" snarare än multinationella bolag.

Hans utrikespolitiska grå eminens och en av hans långvarigaste medarbetare, Anthony Blinken, säger att Biden utgår ifrån att USA inte kan gå i spetsen eller utgöra ett exempel för andra om det inte har kontroll över sina egna problem, om det så gäller ekonomi, rasrelationer eller demokrati.

Bidens utrikespolitik kan enligt Blinken beskrivas med tre ord: Ledarskap, samarbete och demokrati.

- Världen organiserar inte sig själv, tomrummet fylls i annat fall av onda aktörer eller kaos, säger Blinken som var vicepresidentens säkerhetsrådgivare.

Demokraternas vänsterfalang ledd av Bernie Sanders, trycker på Joe Biden för att han ska inta en hårdare linje mot autokratiska ledare om han blir vald till president.
Demokraternas vänsterfalang ledd av Bernie Sanders, trycker på Joe Biden för att han ska inta en hårdare linje mot autokratiska ledare om han blir vald till president. Demokraternas vänsterfalang ledd av Bernie Sanders, trycker på Joe Biden för att han ska inta en hårdare linje mot autokratiska ledare om han blir vald till president. Joe Biden,Bernie Sanders,USA

Joe Biden handels- och klimatpolitik kommer därför att påverkas både av "realister" och av framstegsvänliga krafter inom hans eget parti. Det såg man också i primärvalsdebatterna med Bernie Sanders och Elizabeth Warren där demokratiska ledare diskuterade tidigare tabubelagda frågor så som relationerna mellan Israel och palestinierna samt beslutsamma, långtgående lösningar för att motarbeta klimatförändringen.

Två begrepp som Biden ständigt talar om är demokrati kontra auktoritärt styre. Det är lätt att förstå med tanke på att han föddes år 1942 och växte upp under kalla krigets skugga då USA enligt hans synsätt ledde världen i en heroisk kamp för frihet mot fascism och diktatur.

- Demokratins och liberalismens triumf över fascism och auktoritärt styre skapade den fria världen. Denna kamp definierar inte enbart vårt förflutna utan också vår framtid, skrev Biden i januari i en artikel i tidskriften Foreign Affairs som bar rubriken "Varför USA måste leda igen."

Det är inte längre Sovjetunionen som utgör den främsta motståndaren för USA utan det är framför allt Kina som är den auktoritära fienden nr 1. Det är därför som Biden väntas lägga mer tonvikt på Asien om han blir vald till president den 3 november.

Relationerna mellan USA och Israel var ansträngda under president Barack Obamas styre. Joe Biden var då ofta tvungen att medla mellan Obama och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu som konsekvent har stött republikanerna i USA.
Relationerna mellan USA och Israel var ansträngda under president Barack Obamas styre. Joe Biden var då ofta tvungen att medla mellan Obama och premiärminister Benjamin Netanyahu som konsekvent har stött republikanerna i USA. Relationerna mellan USA och Israel var ansträngda under president Barack Obamas styre. Joe Biden var då ofta tvungen att medla mellan Obama och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu som konsekvent har stött republikanerna i USA. Bild: EPA/DEBBIE HILL Joe Biden,Benjamin Netanyahu,USA,Israel

Mer realism i Mellanöstern

Mellanöstern och "kriget mot terrorn" har länge spelat en överdrivet stor roll i amerikansk utrikespolitik, vare sig det gäller Irak eller Iran, oljerika kungadömen kring Persiska viken eller relationerna mellan Israel och palestinier. Det här kommer sannolikt att ändras med Biden vid rodret, det har han klart signalerat.

Biden har i egenskap av ordförande för senatens utrikesutskott och som Obamas vicepresident, tiotals år av personliga erfarenheter med ledare i Mellanöstern. Obama gav honom ansvaret för relationerna med Irak och Biden förde i många år skytteldiplomati i regionen där han tillbringade hundratals timmar i samtal med lokala ledare.

Dessa mångåriga personliga kontakter med världens ledare något som Biden aldrig blir trött att påminna om.

Under Biden får Mellanöstern så småningom den roll som regionen i själva verket borde ha, då amerikanerna börjar ge upp önsketänkandet om sina möjligheter att påverka den inre dynamiken i regionen. Det här var något som också Barack Obama tampades med.

Obama ville också gå in för en ny linje i Mellanöstern och han lyckades delvis med det vad gäller relationerna med Iran, i och med det internationella kärnavtalet, som Trump dessvärre rev sönder genast då han tog över.

Obamas goda intentioner i regionen gick ändå om intet på grund av inbördeskrigen i Syrien, Libyen och Jemen samt terrorgruppen IS framväxt.

Iran, Israel och Saudiarabien

Biden har lovat att återupprätta avtalet med Iran och att göra slut på USA:s medverkan i kriget i Jemen, som har lett till den värsta humanitära katastrofen i världen, enligt FN.

Biden har likaså lovat att kämpa för en tvåstatslösning mellan Israel och palestinier, något som idag ter sig som en omöjlighet. Biden har klart mer sympati för palestiniernas öde än vad Trump har, men om det slutligen spelar någon roll får tiden utvisa.

Det man i alla fall kan vara säker på är att de personliga relationerna mellan Israels långvarigaste premiärminister Benjamin Netanyahu och Biden aldrig kommer att bli så goda som mellan Netanyahu och Trump, som gav den israeliska högerregeringen allt den kunde önska sig.

Relationerna mellan USA och Saudiarabien kommer också att bli betydligt mer ansträngda än under Trumps tid, om Biden håller sina löften och ställer mänskliga rättigheter i första rummet.

Biden har riktat ovanligt skarp kritik mot kronprins Mohammed bin Salman, för kriget i Jemen och för styckmordet på journalisten Jamal Khashoggi, men frågan är om han vågar göra det längre som nyvald president.

- Jag skulle sätta stopp för USA:s stöd för det katastrofala Saudi-ledda kriget i Jemen och jag skulle se över våra relationer med Saudiarabien. Det är upp till Saudiarabien att ändra sin linje, hotade Biden under presidentvalskampanjen.

Biden förespråkade för en mer återhållsam och pragmatisk utrikespolitisk linje som president Barack Obamas vicepresident.
Biden förespråkade en mer återhållsam och pragmatisk utrikespolitisk linje då han var Barack Obamas vicepresident. Biden förespråkade för en mer återhållsam och pragmatisk utrikespolitisk linje som president Barack Obamas vicepresident. Joe Biden,Barack Obama,USA

Biden var för kriget i Irak år 2001 under president George Bush men han motsatte sig den militära interventionen i Libyen då Obama beslöt att avsätta diktatorn Muammar Gaddafi, med kaos och krig som följd. Biden var också emot Obamas beslut om truppförstärkningar till Afghanistan och denna försiktigt "realistiska" militära linje väntas han fortsätta på om han blir vald.

Biden har liksom Trump svurit att göra slut på USA:s "ändlösa" krig som kriget i Afghanistan. Men han har samtidigt signalerat att han är redo att hålla en del amerikanska specialstyrkor kvar både i Irak och Afghanistan, som vapen mot terroristgrupper som IS.

- Jag tror att vi behöver specialkapacitet för att koordinera med våra allierade, sade Biden nyligen i en intervju i militärtidningen Stars and Stripes. Han tillade att det är osannolikt att USA:s rekordstora militärbudget skärs ned med honom som president.

Vänsterfalangen inom det demokratiska partiet har tryckt på Biden för att han skall inta en hårdare linje gentemot auktoritära ledare som Mellanöstern inte lider någon brist på och till exempel relationerna med de gamla bundsförvanterna Egypten, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien kan förändras till följd av det.

En av hans närmaste utrikespolitiska medarbetare konstaterade nyligen att Mellanöstern ändå kommer högst på en fjärde plats på Bidens prioritetslista, långt efter Europa, Syd- och Östasien samt Latinamerika.

Kina dominerar

Kina intar en allt mer central plats i USA:s utrikespolitik och attityderna har skärpts både bland mer hårdföra republikaner och demokrater, som länge anklagades för en alltför hoppfull, idealistisk inställning gentemot Kina.

Demokraterna förespråkade länge engagemang i förhoppning om att Kina skulle bli mer demokratiskt och tillmötesgående ju mer det öppnade sig utåt. Så har det inte gått och Joe Biden har öppet medgett att de tiderna är förbi då demokraterna ställde sig alltför naivt till Kinas framväxt både ekonomiskt och militärt.

Vi måste ha resten av våra vänner med oss då vi säger åt Kina: Spela enligt reglerna eller så kommer ni att betala det ekonomiska priset

Nu antar man allmänt att relationerna mellan USA och Kina kommer att förvärras, oavsett vem som vinner presidentvalet.

- Relationerna mellan Kina och USA kommer inte att gå tillbaka till hur de var förut. Relationerna är redan så dåliga konstaterade professor Cheng Xiaohe vid Renmin universitetet nyligen i the Guardian.

Joe Biden vill bygga en asiatisk-europeisk allians mot Kina och dess ledare Xi Jinping. Den dåvarande vicepresidenten Biden träffade Xi i Los Angeles år 2012.
Joe Biden vill bygga en asiatisk-europeisk allians mot Kina och dess ledare Xi Jinping. Den dåvarande vicepresidenten Biden träffade Xi i Los Angeles år 2012. Joe Biden vill bygga en asiatisk-europeisk allians mot Kina och dess ledare Xi Jinping. Den dåvarande vicepresidenten Biden träffade Xi i Los Angeles år 2012. Bild: EPA/Jay L. Clendenin Joe Biden,Xi Jinping,USA,Kina

På andra sidan Atlanten ser de flesta experter lika dystert på utvecklingen. USA har ju under Trump bestraffat kinesiska myndigheter och institutioner med sanktioner på grund av Hongkong, handelskriget mal på och USA:s relationer till Taiwan har förbättrats, särskilt militärt, något som irriterar Peking i allra högsta grad.

Kinas människorättspolitik och förtryck av muslimer i provinsen Xinjiang väcker allt större motstånd i USA och Biden har också understrukit vikten av mänskliga rättigheter i relationerna med Kina.

Han har också antytt att höjda tariffer i handelskonflikter med Kina kan bibehållas så länge som amerikanska arbetare och skattebetalare inte behöver betala notan, så som nu.

Skillnaden i hur Biden och Trump förhåller sig till Kina ligger närmast i inställning, erfarenhet och personlighet, tror många experter.

Joe Biden är mer traditionellt diplomatisk och förutsägbar och betonar ständigt vikten av att USA samarbetar med allierade som EU och de sydostasiatiska samarbetsländernas organisation Asean.

Biden har till och med lovat att hålla ett toppmöte med Asean-ledare redan inom sitt första år som president, bland annat för att diskutera det ökande militära hotet från Kina och territoriella kränkningar och gränstvister kring Sydkinesiska havet, som oroar Asean-länderna.

Kina lanserade år 2017 sitt andra hangarfartyg Shandong som var det första hangarfartyget som har byggts helt med inhemska krafter.
Kina lanserade år 2017 sitt andra hangarfartyg Shandong som var det första hangarfartyget som har byggts helt med inhemska krafter Kina lanserade år 2017 sitt andra hangarfartyg Shandong som var det första hangarfartyget som har byggts helt med inhemska krafter. Bild: EPA/ LI GANG Kina,hangarfartyg

- Vi måste ha resten av våra vänner med oss då vi säger åt Kina: Spela enligt reglerna eller så kommer ni att betala det ekonomiska priset för att ni inte spelar enligt dem, konstaterade Biden i den sista tv-debatten mot Trump.

USA:s asiatiska allierade hoppas på militärt flankstöd av USA i konflikter med Kina, men det är något som de inte kan räkna med hundraprocentigt med Trump vid styret, det har till exempel Sydkorea tvingats erfara.

Förhoppningen bland annat i Sydkorea är att Biden uppvisar större stabilitet och konsekvent handlande i kriser med tanke på den militära spänningen som har trappats upp i hela Östasien.

Medan relationerna till Kina på kort sikt inte väntas bli bättre, så eftersträvar Biden samtidigt samarbete för att lösa globala problem som klimatförändringen och pandemin.

För Kina har Donald Trumps styre varit ett plus i det avseendet att USA:s politiska och ekonomiska inflytande anses ha fortsatt att minska drastiskt under hans ombytliga ledning.

Kina har på hemmaplan kunnat peka på pandemin, protesterna mot polisvåld samt det kaotiska och odemokratiska politiska systemet i USA, som exempel på hur stabilt systemet hemma i Kina är. Den känslan tar sig kanske en törn bland kineserna om och när Biden vinner valet och amerikanerna får en ny chans att försonas.

Joe Biden och Kamala Harris gör "high five"
USA:s relationer med Indien kommer knappast att påverkas av att Kamala Harris mor var indier. Joe Biden och Kamala Harris gör "high five" Bild: EPA-EFE/BIDEN CAMPAIGN Joe Biden,Kamala Harris

Kamala Harris och Indien

Joe Bidens vicepresidentkandidat Kamala Harris är den första med indiska och sydasiatiska rötter (hennes mor är från Indien, fadern från Jamaika) som har nått en så hög politisk ställning i USA. Det är naturligt att många undrar om det har någon betydelse för hur relationerna till Indien utvecklas.

Kamala betyder lotus på hindi och sanskrit och lotusblomman är också symbolen för premiärminister Narendra Modis hindunationalistiska parti BJP, men det kommer knappast att ha någon betydelse för vare sig Biden eller Harris.

Kamala Harris har varit skarpt kritisk mot Indiens brutala och odemokratiska tag i Kashmir där Modi hävde delstatens självstyre för drygt ett år sedan. Harris och andra demokratiska ledare så som Barack Obama har också varnat Modi för att ytterligare förvärra relationerna mellan Indiens 195 miljoner muslimer och den hinduiska folkmajoriteten.

USA:s försiktiga balansgång mellan kritik mot regeringen och försök att stärka de ekonomiska och politiska relationerna kommer sannolikt att fortsätta under Bidens och Kamala Harris ledning.

Kamala Harris kommer ändå att ha en stor betydelse för att återupprätta USA:s anseende både i Sydasien och övriga världen. Hon har varit en stark förkämpe för inflyttning till USA och för visumlättnader för meriterade utlänningar som vill studera i USA, så som hennes far och mor gjorde i tiderna.

Lyssna på serien USA och Trump - mot valet 2020
I den senaste delen handlar det om det delade landet USA

Läs också