Hoppa till huvudinnehåll

Finländska konstnärer i New York anpassar sig till det nya normala

Porträtt på Liisa Jokinen.
Fotografen Liisa Jokinen är fascinerad av kläder som en form av kommunikation. Enligt henne sänder vi ut politiska meddelanden via våra kläder och det påverkar hur vi ser varandra. Porträtt på Liisa Jokinen. Bild: Uwa Iduozee New York,konstnärer,liisa jokinen

New York har genomgått en av de största sociala och ekonomiska omvälvningarna på årtionden på grund av coronapandemin, och en av yrkesgrupperna som lidit mest är konstnärer. Vi träffade två finländska konstnärer som försöker vända de nya omständigheterna till sin fördel.

– Jag vill bara poängtera att jag inte ser mig själv som en konstnär, säger fotograf Liisa Jokinen som vi träffar i Greenpoint i Brooklyn. Jag bara dokumenterar folk på gatan.

I Finland är Jokinen mest känd för att ha grundat modebloggen Hel Looks. Hel Looks fick senare fortsättning i New York med NYC Looks, som nu har över 25 000 följare på Instagram och över 57 000 följare på Tumblr.

Från att ha börjat som en underground-modesajt för 15 år sedan med första fotograferingen på Tuska-festivalen, har Hel Looks-varumärket vuxit i takt med att sociala medier blivit en av de centrala plattformarna för street-fotografering.

Det är inte lätt att leva i New York. Det kräver ansträngning― Liisa Jokinen

Jokinen fotograferar vanliga människor på gatan och vill att vanliga människor har tillgång till bilderna. Hon är speciellt intresserad av vintage-mode.

I USA, som är känt för sitt snabbmode och sin hyperkonsumtion, har framförallt den yngre generationen hittat second hand.

För att jobba för hållbarhet har Jokinen också grundat sökmaskinen Gem.app tillsammans med sin sambo och numer också make Sampo Karjalainen som tidigare jobbade på Facebook.

Gem.app är en slags databas som samlar ihop vintage-kläder från tusentals olika nätbutiker.

Fotografen Liisa Jokinen tar en bild på en person iförd munskydd i New York.
Den största förändringen i gatumodet är ansiktsskydden. De orsakar en känsla av avstånd mellan fotografen och modellen, men de är också ett intressant tillägg. Jokinen tror att de är här för att stanna. "Lokala designers har inkluderat ansiktsskydd i sina kollektioner, vilket är ett tecken på långvarighet", säger hon. Här fotograferar hon Lain Kay. Fotografen Liisa Jokinen tar en bild på en person iförd munskydd i New York. Bild: Uwa Iduozee New York,konstnärer

Jokinen är fascinerad av kläder som en form av kommunikation. Enligt henne sänder vi ut politiska meddelanden via våra kläder och det påverkar hur vi ser varandra. Kläder avslöjar också mycket om kultur.

– Helsingforsisk stil präglas av bekvämlighet. Finländare tycker inte heller om att låtsas. I New York är det mycket teater. Folk tar sig an roller och har en mission med sin klädsel. Det är inte lätt att leva i New York. Det kräver ansträngning, säger Jokinen.

Liisa Jokinen (t.v.) och Antonio Blair i New York. Båda bär munskydd.
Jokinen är fascinerad av kläder som en form av kommunikation. Här tillsammans med Antonio Blair. Liisa Jokinen (t.v.) och Antonio Blair i New York. Båda bär munskydd. Bild: Uwa Iduozee New York,konstnärer,antonio blair

Pandemin ett hårt slag mot konstvärlden

Lättare har det inte blivit med coronapandemin. Konst- och underhållningsindustrin har genomgått en ekonomiskt kris utan like.

Bara mellan april och juli 2020 gick 2,3 miljoner konstjobb upp i rök, eller nästan en tredjedel av alla konstjobb, uppskattar tankesmedjan Brookings.

Av delstaterna har Kalifornien och New York lidit mest. Den ideella organisationen Americans for the Arts uppger ännu dystrare siffror.

Av nästan 10 000 sysselsatta konstnärer uppgav nästan två tredjedelar att de har blivit arbetslösa sedan början av pandemin. I snitt rapporterade de 24 000 dollar i förlorade inkomster i år.

En av orsakerna till de dystra siffrorna är att konstindustrin bara fått en bråkdel av de offentliga understöden.

Konstindustrin bidrar med över 760 miljarder dollar till den amerikanska ekonomin årligen, vilket är mer än jordbruks- och transportsektorerna - men fick bara 250 miljoner dollar i kongressens stödpaket i mars.

Vi gör inte virtuella konstverk, men den andra konstnären kan vara närvarande virtuellt― Mark Niskanen

Mark Niskanen hör till dem vars arbete har påverkats drastiskt av coronapandemin.

Han gör platsspecifika konstinstallationer som utnyttjar utrymme, ljud och visuella element. Niskanen är ena halvan av konstnärsduon Niskanen & Salo, tillsammans med Jani-Matti Salo.

Deras senaste installation, Murmurations, öppnade i Brooklyn Bridge Park i oktober. Murmurations är en ljudinstallation där deltagaren stiger in i en triangel av högtalare och hör viskningar om personliga minnen och observationer.

Projektet genomfördes tillsammans med kulturantropologen Inkeri Aula som bandade in promenader med stadsbor för att samla material för installationen.

Promenaderna gjordes i deltagarnas hemkvarter och deltagarna fick tala om minnen som platserna väckte.

Konstverket är ett slags samspel mellan det privata och det offentliga - deltagaren hör de viskande känslorna ensam, samtidigt som hen är omringad av människor i en stadsmiljö.

– Ljud är svåra att förstå, men ljud är kroppsliga. Ljud skapar en känsla av utrymme, säger Niskanen. Våra verk är aldrig objekt, utan de är samspel med deltagaren.

Se video på Murmurations-installationen nedan:

Coronapandemin har ändrat på Niskanen och Salos arbetssätt väsentligt efter att alla evenemang inhiberades och folk har varit tvungna att hålla fysiskt avstånd till varandra.

Nu vill de utnyttja vardagliga platser och teknologi i allt högre grad. Niskanen som befinner sig i New York, och Salo som är baserad i Helsingfors, tänker eliminera så gott som allt resande, och i stället utnyttja det faktum att de är baserade på två orter.

Idén är att konstverk byggs upp i en stad, och den som är på plats lokalt sköter det praktiska på ort och ställe. Den andra deltar virtuellt.

– Vi gör inte virtuella konstverk men den andra konstnären kan vara närvarande virtuellt, säger Niskanen.

– Därtill har vi rutiner för distansarbete. Vi har skapat ett virtuellt arbetsrum där vi träffas varje dag mellan klockan 10 och 13 östkusttid. Vi vill också visa exempel på hur internationellt samarbete kan göras hållbart, säger Niskanen.

Porträtt på Mark Niskanen.
"För oss är det viktigt att konstverken är öppna för allmänheten och gratis. Tillgång är allting", säger Mark Niskanen. Porträtt på Mark Niskanen. Bild: Uwa Iduozee New York,konstnärer,mark niskanen

Och hur lever en konstnär i New York efter att hela konstvärlden i praktiken har varit stängd i sex månader?

– Det låter som en kliché, men här koncentrerar sig konstvärlden på att sälja. Allt kretsar kring gallerier och konstobjekt, och platsspecifik konst är sällsyntare, säger Niskanen.

– Därför har jag varit ganska beroende av det finländska stipendiesystemet som inte är marknadsdrivet. Jag gör också frilansjobb som medieforskare.

New York såg en flykt av konstnärer redan före coronapandemin på grund av skyhöga hyror och dyra levnadskostnader, men senast i år har det varit massflykt.

Om priserna går ner så flyttar en del konstnärer kanske tillbaka― Mark Niskanen

Å andra sidan kan pandemins långvariga konsekvenser också vara bra för konstvärlden.

– Om priserna går ner så flyttar en del konstnärer kanske tillbaka, funderar Niskanen.

Den politiska vågen som sköljt över USA med Black Lives Matter-rörelsen har också fått Niskanen att fundera mer på jämställdhet och vem man gör konst för.

– För oss är det viktigt att konstverken är öppna för allmänheten och gratis. Tillgång är allting, säger Niskanen.   

Läs också