Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnorna har tjänat sitt för i år – löneskillnaderna mellan könen har börjat växa igen

Carita Vuorenpää ja Lotta Lantto leikkausalihoitajat Jorvin sairaalan Anestesia- ja leikkausosasto K:n leikkaussalissa.
Vårdyrken är kraftigt kvinnodominerade, cirka 90 procent av social- och hälsovårdsbranschens anställda uppskattas vara kvinnor. De hör också till de sämst betalda. Carita Vuorenpää ja Lotta Lantto leikkausalihoitajat Jorvin sairaalan Anestesia- ja leikkausosasto K:n leikkaussalissa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Helsingfors universitets centralsjukhus,Jorv sjukhus,Esbo,juli,2020,Helsingfors,sjukhus,Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,hälsa,social- och hälsovårdstjänster,virussjukdomar,smittsamma sjukdomar,karantän,Förkylning,influensa,intensivvård,intensivvårdsavdelningar,sjukvård,operation,operationssalar,sjukskötare,koronaviruspandemi,hälso- och sjukvård,epidemier,pandemier,andningsskydd,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad ,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,patientrum

I dag uppmärksammar fackförbunden återigen skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner. Slår man ut löneskillnaderna mellan män och kvinnor på ett år, är det som att kvinnorna jobbar gratis resten av året. Problemet är inte bara lönegapet i sig – skillnaden i lön har börjat öka igen.

I världens lyckligaste land Finland kan man ju tänka sig att jämställdheten frodas. Men det är som bekant för många inte så, och ett område där Finland hör till de sämsta i hela EU är löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

I Finland är kvinnans euro drygt 80 cent, och i medeltal tjänar kvinnor nästan 8000 euro mindre i året än män, om alla branscher räknas in.

Finland kommer på 22:a plats i en EU-jämförelse från i fjol, bakom bland annat Sverige, Danmark och Frankrike. I Belgien är kvinnans euro till exempel 94 cent.

Gapet i Finland var enligt forskning för några år sedan lika stort som för 30 år sen.

De senaste siffrorna visar att gapet igen börjat växa, i år är det 0,4 procentenheter större än i fjol, enligt tjänstemannacentralen STTK.

Varför finns gapet?

Orsakerna är många. Kvinnodominerade branscher är ofta lågavlönade branscher trots att utbildningen för många av jobben är lika långa som vissa högavlönade, mansdominerade yrken.

Det finns också fall av löneskillnader på samma arbetsplats för samma jobb, ett fenomen som inte enligt STTK tas på allvar i landet.

En pappa med en pojke och en flicka i famnen.
En lagreform som ska träda i kraft 2022 ska få fler pappor att stanna längre hemma med sina barn, och det kan leda till ett mindre lönegap. En pappa med en pojke och en flicka i famnen. Kike,föräldrar,barn (familjemedlemmar),småbarn,babyer,föräldraskap,familjer,höst,ytterkläder,syskon,syskon,pojkar,döttrar,fritid,föräldraledighet,lycka,syster,faderskapsledighet,flicka

Föräldraledighet och hushållsarbete fördelas också ojämnt. Det är ofta kvinnan i ett heterosexuellt förhållande som stannar hemma med barnet, och ofta blir det en lång mammaledighet i stället för att lägga barnet på dagis.

Om mamman är länge hemma med barnet kan ett gap på 25 procent till de manliga kollegerna uppstå, som tar upptill tjugo år att ta i kapp – den så kallade barnboten.

Läs mer: Därför finns löneskillnader mellan kvinnor och män.

Svårt att åtgärda löner då ingen vill diskutera dem

Därför har i dag bland annat flera fackliga organisationer uppmanat regeringen att ta itu med problemet med hårdhandskarna.

STTK:s direktör för intressebevakning Katarina Murto säger att lönesegregeringen, alltså att vissa kvinnodominerade branscher dras med sämre lön, måste avslutas, och det genom lagstiftning eftersom det går för långsamt att bara försöka lösa det ett avtal efter ett annat.

Murto vill också att förtroendemän ska få tillgång till löneuppgifter på något sätt, så att diskrepanser inom arbetsplatser kan åtgärdas.

- Det är lite svårt då löner är något väldigt privat i Finland, men på något sätt måste man kunna börja övervaka orättvisa löneskillnader, säger Murto.

Porträtt på Katarina Murto, chef vid STTK
Katarina Murto på STTK. Porträtt på Katarina Murto, chef vid STTK Bild: Yle katarina murto,Finnish Confederation of Salaried Employees

Modell kan också tas från andra länder, och Murto lyfter upp Island som ett bra exempel. Där har lagändringar gjort att företag sporras till att eliminera lönegapet.

- På Island förutsätts företag av en viss storlek jobba för jämställdhet i lönerna för att få ett certifikat, berättar Murto.

Hopp för regeringsprogrammet

Murto säger att regeringsprogrammet utlovar bra saker men att åtgärderna uteblivit. Coronakrisen har förstås gjort sitt, men hon hoppas nu att olika reformer påbörjas eller återupptas, så att lönegapet ska börja krympa igen, och det snabbt.

- Familjeledighetsreformen är ju på väg och den måste fås klar i tid. Men också andra åtgärder och annan lagstiftning måste vi komma i gång med, så att vi så snabbt som möjligt kan börja åtgärda löneskillnaderna, säger Murto.

Lyssna också på podden Lägsta domstolens avsnitt om löneskillnaderna: