Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Joe Biden vill skrota Trumps hårda linje gentemot Latinamerika – USA:s anseende ska förbättras med samarbete och bistånd

Kommentatorns bild mot bakgrund av presidentkandidaten Joe Biden som höjer handen till hälsning när han stiger ur ett flygplan.
Joe Biden vill börja på ny kula med länder i Central- och Sydamerika som anser sig ha lidit under president Donald Trumps styre. Kommentatorns bild mot bakgrund av presidentkandidaten Joe Biden som höjer handen till hälsning när han stiger ur ett flygplan. Bild: EPA/All Over Press Joe Biden,song-hak ra

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden föreslår dramatiska förändringar i USA:s invandrardominerade utrikespolitik gentemot Latinamerika. Biden vill i stället stöda länder i Centralamerika med ett heltäckande stödpaket som är värt fyra miljarder dollar.

Donald Trumps nästan fyra år i Vita huset har på många sätt varit kaotiska, men vad gäller länderna söder om USA har hans åtgärder varit både konsekventa och brutala.

Murbygget vid gränsen till Mexiko hörde till Trumps viktigaste vallöften i likhet med den obönhörliga, ytterst stränga invandringslinjen som han genast drev igenom då han tillträdde den 20 januari år 2017. Trump skar också ner biståndsmedel som hade öronmärkts för länder i Latinamerika.

Jag blev övertygad om att Latinamerika erbjöd de bästa möjligheterna av alla krishärdar världen över

Allt det skulle förändras under Biden - för följande fyra år skulle medföra en ny, lika dramatisk kursändring som Trump genomförde.

Joe Biden har en lång och gedigen erfarenhet av Latinamerika både som senator och vicepresident. Biden var Barack Obamas särskilda sändebud och problemlösare i Latinamerika och han reste titt som tätt omkring i regionen under sina åtta år som vicepresident.

I Vita huset talade han aktivt för beslutsamma åtgärder för att motarbeta fattigdom, brottslighet och auktoritära styren som enligt honom orsakade massflykten norrut mot USA.

Biden var den främsta arkitekten bakom ett ekonomiskt stödpaket till Centralamerika som kongressen antog år 2015 och han vill driva igenom ett flera gånger större stödpaket på fyra miljarder dollar om han vinner presidentvalet.

– Jag blev övertygad om att Latinamerika erbjöd de bästa möjligheterna av alla krishärdar världen över, skrev Biden i sina memoarer.

Enligt honom är det inget som hindrar Latinamerika från att bli "följande underverk i den västra hemisfären". Han är särskilt mån om länderna i den så kallade "Norra triangeln", det vill säga Honduras, Guatemala och El Salvador.

En flicka tittar skrämd upp mot en gränspolis.
Donald Trumps beslut att separera flyktingbarn från sina föräldrar har väckt särskilt stort motstånd både i USA och i omvärlden. En flicka tittar skrämd upp mot en gränspolis. Bild: EPA/David Maung USA,Mexiko,invandring

Norra triangeln roten till det onda

Joe Biden beskriver sina planer utförligt på sina webbsidor, där han understryker hur den "Norra triangeln" lider av "våld, transnationella kriminella organisationer, fattigdom samt korrupta och ineffektiva offentliga institutioner".

Det vill han motarbeta genom att göra slut på Trumps invandringspolitik och i stället gå in för en heltäckande, regional lösning som både USA och de berörda länderna betalar för.

Antikorruptionsmyndigheter ska beskyddas och ett vattentätt system ska skapas för att garantera att biståndspengarna når dem som behöver dem.

Biden vill utnyttja amerikanska budgetmedel som nu används för att gripa och internera migranter och flyktingar. Pengarna skulle i stället gå till centralamerikanska länder för att motarbeta utvandring och fattigdom.

Bidens plan innebär också hård självkritik mot den politik som fördes under hans och Obamas styre. Obamas administration byggde mer gränsbarriärer mot Mexiko än vad någon annan president har mäktat med, inklusive Donald Trump.

Deporteringarna av papperslösa invandrare ökade dramatiskt under Obama och hans administration försökte, precis som Trump, övertala Mexiko att stoppa centralamerikanska migranter redan vid gränsen i södra Mexiko.

Joe Biden har lång och gedigen erfarenhet av Latinamerika både som senator och vicepresident. Här undertecknar han ett samarbetsavtal med Colombia år 2016.
Joe Biden har lång och gedigen erfarenhet av Latinamerika både som senator och vicepresident. Här undertecknar han ett samarbetsavtal med Colombia år 2016. Joe Biden har lång och gedigen erfarenhet av Latinamerika både som senator och vicepresident. Här undertecknar han ett samarbetsavtal med Colombia år 2016. Bild: EPA/Ricardo Maldonado Rozo Joe Biden,Colombia

Monroedoktrinen skrotas

Donald Trump återupplivade den så kallade Monroedoktrinen som USA:s utrikespolitiska ledstjärna i Latinamerika då han tillträdde, men nu lovar Biden att skrota den igen.

Doktrinen gick formellt ut på att europeiska länder inte skulle blanda sig i Latinamerikanska frågor om USA lovade att inte blanda sig i europeiska angelägenheter. I praktiken gav doktrinen USA fria händer att blanda sig i latinamerikanska länders inre angelägenheter som om de var på USA:s egen bakgård.

Obamas utrikesminister John Kerry tog avstånd från doktrinen år 2013 och Biden lovar att göra detsamma om han blir president.

– Den tiden då USA dikterar på egen hand, den tiden då vi bara talar men aldrig lyssnar, den tiden är över, understryker Biden.

I praktiken innebär det att relationerna med länder som Kuba, Bolivia och Venezuela har en chans att förbättras under Biden.

Relationerna med Kuba upplevde ett töväder under Obama och det vill Biden återgå till genom att häva de nya sanktioner som Trump har infört mot Kuba.

Venezuelas president Nicolas Maduro vägrar att fortsätta förhandlingar med oppositionen efter USA:s nya, omfattande sanktioner
USA skulle knappast ingripa militärt i Venezuela om Biden blir president Venezuelas president Nicolas Maduro vägrar att fortsätta förhandlingar med oppositionen efter USA:s nya, omfattande sanktioner Bild: EPA-EFE/MIRAFLORES PRESS Nicolas Maduro,Venezuela

Biden eftersträvar också en diplomatisk lösning med Venezuelas president Nicolas Maduro, men USA:s sanktioner mot honom och hans administration skulle sannolikt bibehållas. Biden skulle också erbjuda venezolanska flyktingar specialstatus i USA, något som Trump har vägrat att göra trots sin hårda retorik mot Maduro.

En militär intervention i Venezuela som Trump har övervägt, skulle knappast komma i fråga med Biden som president. Han skulle däremot betona vikten av humanitära åtgärder för att hjälpa krisdrabbade venezolaner.

Biden har inte haft något emot Trumps nya frihandelsavtal med Kanada och Mexiko och han väntas försvara USA:s handelspolitiska intressen i Latinamerika ungefär på samma sätt som Trumps administration.

Hans förhållande till Mexikos vänsterpopulistiska president Andrés Manuel López Obrador kan till en början vara ansträngt eftersom Lopez Obrador överraskade både amerikaner och sina egna landsmän med att hylla Trump, bland annat under ett besök i Vita huset i somras.

"Latinvåren" och klimatförändringen

Bidens förhållande till Brasiliens högerpopulistiska president Jair Bolsonaro blir garanterat ännu mer ansträngt på grund av deras motsatta syn på hur man ska motarbeta klimatförändringen, en fråga som står högt uppe på Bidens prioritetslista.

Biden vill förbättra det multilaterala samarbetet med Brasilien och andra sydamerikanska länder både vad gäller klimatförändringen och coronapandemin som har drabbat ländernas ekonomier hårt.

Flera latinamerikanska länder som Chile, Peru, Bolivia och Ecuador har under det senaste året genomgått sin egen så kallade "Latinska vår" då folk drog ut på gatorna för att protestera mot social ojämlikhet och ekonomiskt armod.

Läget har förvärrats sedan dess på grund av pandemin, vilket ger Biden en gyllene chans till konkret samarbete.

Valtava ihmisjoukko heiluttaa lippuja.
Bland annat Chile har skakats av protester och social oro under det senaste året. Valtava ihmisjoukko heiluttaa lippuja. Bild: Alberto Valdes / EPA Chile,protest

Biden drivs av insikten att utvecklingen i Latinamerika berör amerikaner direkt och konkret på ett helt annat sätt än vad utvecklingen i Europa eller Mellanöstern gör.

Amerikansk inrikes- och invandringspolitik berör till exempel centralamerikaner konkret och vice versa, beslut i Mexiko och Norra triangeln berör amerikaner direkt.

– Amerikaner som har familjer och rötter i Latinamerika förstår nog det här, men i övrigt finns det en brist på förståelse för hur intimt vi är förknippade med varandra vad gäller handel och folks rörlighet, säger Ben Rhodes som var president Obamas biträdande nationella säkerhetsrådgivare.

De allra flesta latinamerikanska länder skulle antagligen applådera Bidens seger i presidentvalet, eftersom de vet att han eftersträvar multilateralt samarbete i stället för att bli ignorerade och mobbade så som under Trumps tid i Vita huset.

Läs också