Hoppa till huvudinnehåll

Åsa och Laura vet att människovärdet krymper när man blir barskrapad: "Man är stämplad som en fattiglapp och det är hemskt"

En person ligger tvärs över en träbros räcken så att huvud och fötter är gömda i vassruggar.
När alla jagar en för att indriva pengar vill man bara gömma sig, säger Laura. En person ligger tvärs över en träbros räcken så att huvud och fötter är gömda i vassruggar. Bild: Laura symbolik

Man har svårt att få bostad, svårt om man skulle vilja byta telefonabonnemang. Det bara går inte. Man har en viss stämpel, konstaterar Åsa. Hon är en bland 390 000 finländare som har allvarliga problem i sin privatekonomi. Garantistiftelsen inleder en kampanj för att avstigmatisera dem som har hamnat i ekonomiskt trångmål.

Åsa och Laura är två kvinnor i skuldsanering. Den ena kommer att vara skuldfri om knappt ett år. Den andra har fem år av skuldsanering kvar. Bägge har bakom sig tillräckligt många år att ösa erfarenheter ur.

- Talade med staden om att få skuldsanering. Den enda hjälp jag fick var att låt allt gå till utmätning att jag inte ska betala någonting, minns Åsa.

- Jag försökte diskutera med dem jag var i skuld till och betala bort med lånade pengar, men det hjälpte inte. De trodde inte på en utan satte direkt till utmätning, säger Åsa.

Får jag en tjugo euros sedel frågar de genast "Varifrån har du fått dessa pengar"?

Åsa säger att hennes kontoutdrag granskas noggrant av Folkpensionsanstalten och stadens sociala sektor. De vill veta vart hon sätter sina pengar.

- Får jag en tjugo euros sedel frågar de genast "Varifrån har du fått dessa pengar"?

- Jag försöker leva livet som det är. Man har svårt att få bostad, svårt om man skulle vilja byta telefonabonnemang. Det bara går inte. Man har en viss stämpel, konstaterar hon.

Åsa formar sina händer och fingrar till ett hjärta mot den grå dimman som ligger över havet
Bemötandet när man har ekonomiska problem lämnar en hel del att önska. Det kan Åsa hålla med om. Åsa formar sina händer och fingrar till ett hjärta mot den grå dimman som ligger över havet Bild: Agneta Gestrin / Yle Händer,Hjärta (symbol)

Åsa upprepar ofta under samtalet med mig utomhus i duggregn på en strand att det känns hemskt. När hon uttalar hemskt låter det som något bottenlöst, djupt som drar ned och drar åt.

Efter mötet med Åsa tar jag mig från stranden inåt land, till berg och skog. Där slår jag mig ner med Laura och hör hennes berättelse.

För henne kom de ekonomiska problemen som en total överraskning orsakade av en närstående.

Bland de sämsta bemötandena hon minns är första gången hon skulle möta utmätningsmannen.

Laura fick gå genom en metalldetektor och minns vad hon tänkte.

- Jag tänkte: Herregud är jag riktigt kriminell nu?

I samband med skuldsaneringen minns hon speciellt ett av de första mötena.

En kvinna berättade för henne om processen i uppemot en timmes tid och när Laura sade att nu förstår hon inte riktigt vad det här innebär svarade kvinnan med ett leende:

- Nog förstår du. Och Laura härmar kvinnans insinuerande röst.

Skam som fördröjer och förhalar

Tanken att man har sig själv att skylla och känslan av skam är vanlig bland dem som får problem i sin privatekonomi.

Det ser och hör Mia Wägar som är ekonomirådgivare i Marthaförbundet.

- Jag förstår att man kan känna skam när det kommer till ekonomiska utmaningar. Jag ska inte stå här och säga att det är lätt att sätta de känslorna åt sidan, men om skamkänslorna påverkar din förmåga att ta tag i utmaningarna och vara handlingskraftig då är jag oroad, säger Wägar.

Den riksomfattande Garantistiftelsen som hjälper hushåll i ekonomisk kris att lösa skuld- och betalningssvårigheter rådger omkring 9 000 personer årligen.

Garantistiftelsen vill med kampanjen som på finska heter "Murra häpeä" fritt översatt Bryt skammen att det som är vardag för hundratusentals finländare får både ansikte och röst.

Förhoppningsvis ändrar kampanjen på attityder och bemötande.

De som är bankrutt möter fördomar och diskriminering som liknar det som andra sociala grupper i samhället; arbetssökande, personer med funktionsnedsättning eller psykossjukdom stöter på.

Som frilansare med sporadiska, oregelbundna inkomster kvalificerade sig inte Laura första gången för skuldsanering. Då kände hon för första gången skam.

- Att jag är så dålig att jag inte ens kommer med i en skuldsanering. Jag är avskum, säger Laura.

Tröskeln att söka hjälp är hög

När risken är stor för att bli stämplad håller de flesta inne med sin trassliga ekonomi och smusslar. Det fördröjer att personen söker hjälp för att ta sig ur sin svåra situation, anser Garantistiftelsen.

Det kan i sin tur få följder också för hälsan. Till exempel har Laura varit deprimerad och gått med nattsvarta tankar.

Många skuldrådgivare, diakoniarbetare och ekonomirådgivare har gjort iakttagelsen att tröskeln för att söka hjälp är hög.

Jag kan inte tala om något sådant här med andra. Jag kan bara inte.

- De som kontaktar vår personliga rådgivning har ofta funderat länge. Det kommer fram att de inte har känt att de har kunnat prata med någon tidigare; kanske inte vågat prata inom familjen. Man är den första de vänder sig till, säger Wägar.

Åsa har bara invigt ett syskon att hon är med i skuldsanering. Hennes barn eller barnbarn vet inget om hennes skuldsatta situation, efter att hon miste sitt jobb.

- Jag har massor med bekanta som jag rör mig med, men jag kan inte tala om något sådant här med andra. Jag kan bara inte, säger Åsa.

Kan du säga varför?

- Jag tycker det här är hemskt (lång paus) att varför det skulle gå så här för mig, frågar sig Åsa.

Lauras barn vet men hon vill inte belasta deras liv.

- Vi har haft ett öppet förhållande och visat känslor, både glädje och sorg. De har stora hjärtan och lever med i situationen, säger Laura.

- Vi försöker sätta skamkänslan åt sidan och fundera på vilka konkreta åtgärder som kan göras för att situationen ska bli bättre, säger Wägar.

Finlandssvenska ankdammen kan göra situationen jobbig

Bland finlandssvenskarna har intresset för ekonomisk rådgivning ökat.

Personer som vill boka tid för personlig ekonomisk rådgivning på Marthaförbundet har ökat det senaste året. Unga vill också lära sig att hantera sin ekonomi.

- Min känsla är att det börjar vara lättare att prata om de här sakerna nu eller att man inser att man måste prata med någon för att kunna göra något åt saken, säger Wägar.

Samtidigt som man kan känna lättnad över en tjänst på svenska kan uppfattningen om den finlandssvenska ankdammen hålla tillbaka.

- Det här är något jag ser på de personliga rådgivningsträffarna jag har haft, att det där "att alla känner alla" kan göra situationen jobbigare, säger Wägar.

Laura och Åsa intervjuas anonymt på grund av ämnets känsliga natur.

Läs också