Hoppa till huvudinnehåll

Fiskerättigheter en knivig fråga i brexitförhandlingarna – britterna vill återta herraväldet över sin fisk, Belgien viftar med lagbrev från 1666

Små och väldigt stora fiskebåtar på Themsen i centrala London 2016, med Tower Bridge i bakgrunden.
2016 seglade en mindre armada av brittiska fiskebåtar upp för Themsen, in i centrala London, för att visa sitt stöd för Brexit. Då möttes de av en liten flotta Remain-aktivister, som leddes av artisten Bob Geldof. Små och väldigt stora fiskebåtar på Themsen i centrala London 2016, med Tower Bridge i bakgrunden. Bild: Tom Nicholson/All Over Press Tower Bridge,fiske,fiskebåtar,Brexit

Många fiskare i flera europeiska länder är fullständigt beroende av brittiska fiskevatten och vill fortsätta utnyttja dem efter brexit. Storbritannien kräver att framtida avtal ger förkörsrätt till inhemska fiskare. Fisket har blivit ett av de centrala bråken i förhandlingarna, och för några veckor sedan viftade Belgien med lagbrev från 1666 som bevis på fiskerättigheter.

Storbritanniens fiskare har redan länge hoppats att de ska höra till vinnarna då brexit sist och slutligen ros i hamn.

Ett ur deras synvinkel beklagligt avtal 1983 öppnade brittiska fiskevatten för alla medlemmar i EU-förfadern EEG. I dagsläget drar utländska fiskare upp åtta gånger så mycket fisk per år som brittiska fiskare.

Brittiska fiskare bidrar mindre till landets ekonomi än varuhuset Harrods i London. Nu vädrar de morgonluft och drömmer om att återupprätta en mäktig, brittisk fiskeflotta, då Storbritannien vill återta kontrollen av sina fiskevatten.

Samtidigt ställer även EU sig tillsvidare på tvären. Fiskeflottorna i flera länder, med Nederländerna, Belgien och Tyskland i spetsen, kan kollapsa om tillgången till brittiska vatten begränsas.

Även fiskare från Spanien, Frankrike och andra länder fiskar i Storbritannien, just nu, och om det blir ett så kallat hårt brexit kanske de inte längre får göra det. Men några tokiga belgare har en plan.

Södra Belgiens dvs Flanderns finansminister Hilde Crevits i Bryssel 2019.
Flanderns finansminister Hilde Crevits. Södra Belgiens dvs Flanderns finansminister Hilde Crevits i Bryssel 2019. Bild: EPA-EFE/All Over Press Hilde Crevits

Latinskt brev från renässansen i rampljuset

Enligt ett så kallat privilegiebrev från 1666 har femtio fiskebåtar från Brygge rätt att fiska i brittiska vatten för evigt. Rättigheterna utfärdades av kung Karl II, som fick asyl i Flandern efter att hans far, kung Karl I, halshöggs och sonen tvingades i exil.

Förlorar vi tillgången eller om kvoterna blir för få, kan det bli dödsstöten för våra fiskare

I början av oktober daskade en belgisk diplomat privilegiebrevet på bordet under ett ambassadörsmöte om fiskerättigheterna efter brexit. Reaktionerna varierade från fniss till häpnad, enligt en av de närvarande, men belgarna verkar se det som en reell möjlighet.

Eller egentligen inte – det är inte kung Karls brev som fiskarna själva eller ens beslutsfattarna i första hand tyr sig till – men man vill åtminstone skapa diskussion.

- Mer än hälften av vår inkomst från fiske kommer från fisk fångad i brittiskt vatten. Så om vi förlorar tillgången eller om kvoterna blir för få, kan det bli dödsstöten för våra fiskare, säger Hilde Crevits, Flanderns finansminister.

- Så om vi har ett gammalt dokument där kungen säger att du har evig rätt att fiska med 50 båtar, så jo, vi kommer använda det om det blir nödvändigt, säger hon.

Också chefsarkivarien i Brygge, Jan d'Hondt, säger till Reuters att brevet kan vara en möjlighet.

- Med tanke på hur fästa Storbritannien är vid sina gamla lagar och sedvänjor, kan det ha en chans, säger d'Hondt.

Bild på det gamla dokumentet som låter fiskare från Brygge i Belgien fiska i brittiska vatten.
Detta dokument, skrivet 1666 på latin, kan leda till att europeiska, eller åtminstone vissa belgiska, fiskare får fortsätta fiska i brittiska vatten efter brexit. Bild på det gamla dokumentet som låter fiskare från Brygge i Belgien fiska i brittiska vatten. Bild: Karl II via Wikimedia Commons Fisheries Privilege

Inte i kraft eller väg mot spanskt Gibraltar?

Det är i det här skedet oklart om dokumentet alls kan användas. Om brevet alls är i kraft har debatterats i över hundra år, och frågan är om det även om det ännu håller kan beröra någon annan än fiskebåtar från Brygge – som dessutom inte längre hyser värst många storfiskare.

Dessutom fanns inte Belgien 1666. Brygge hörde till Flandern, som hörde till Spanien vid den tiden.

Men om dokumentet skulle visa sig hålla, kan det bli obekvämt för britterna att ignorera det.

Spanska fiskebåtar med flaggor seglar förbi Gibraltarklippan.
Gibraltar, längst söderut i Spanien, hör till Storbritannien sedan länge. Spanien gillar det inte, och 2013 protesterade spanska fiskare mot britternas fiskeregler i Gibraltar. Spanska fiskebåtar med flaggor seglar förbi Gibraltarklippan. Bild: EPA / A.Carrasco Ragel demonstration,rev

Landet har ingen grundlag, och många existerande lagar och avtal är hundratals år gamla. Ett av dessa avtal är freden i Utrecht som Karl II:s barnbarn, drottning Anna, undertecknade 1713. Den freden är grunden för att Gibraltar hör till Storbritannien än i dag, och om gamla avtal inte betyder något kan det bli käbbel med Spanien.

Tyskland: "Fisken är inte medveten om nationsgränser"

Fisket är en av tre stötestenar i de pågående brexitförhandlingarna. De andra handlar om konkurrenslagar och om hur avtalet ska förvaltas. Än så länge verkar ingendera sida ge med sig, och risken för ett inget avtal finns då övergångsperioden går ut hänger kvar. Förhandlingarna fortsätter i dag.

Storbritannien hoppas i varje fall på ett avtal med EU där unionens fiskares tillgång till brittiska vatten begränsas. EU beklagar detta och säger att britterna måste kompromissa i fiskefrågan, bland andra saker.

Kai-Arne Schmidt, som leder en fiskeflotta i Tyskland, konstaterar att en situation där EU-fiskare inte får fiska i Storbritannien skulle leda till enorma nedskärningar i branschen.

- Det drabbar oss extra mycket eftersom sillen simmar där, och de vet inget om gränser, fiskar är inte medvetna om dem, säger Schmidt.

- Problemet är att alla fiskebåtar i EU då skulle drabbas och sedan börja kämpa om de kvarvarande vattnen. Det vill vi undvika.

Uppdaterad den 5 november 2020 klockan 7:30 med förtydligande om att privilegiebrevet inte är det riktiga vapnet i de belgiska förhandlarnas arsenal, och med en omformulering av det missvisande begreppet "avtalslöst brexit" eftersom brexit redan ägt rum.