Hoppa till huvudinnehåll

Större utmaning att påverka beslut – så här har den svenskspråkiga verksamheten vid Åbolands sjukhus förändrats efter sammanslagningen med ÅUCS

bild på fasaden av åbolands sjukhus
Snart har det gått ett år sedan Åbolands sjukhus slogs ihop med ÅUCS. Enligt överskötare Susanna Friman finns det ännu rum för förbättring gällande exempelvis fördelningen av remisser. bild på fasaden av åbolands sjukhus Bild: Arash Matin / Yle Åbolands sjukhus

Sammanslagningen av Åbolands sjukhus och Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) vid årsskiftet har inte haft någon större inverkan på den svenskspråkiga servicen vid Åbolands sjukhus, men att som svenskspråkig få en remiss till Åbolands sjukhus kan kräva lite mera ansträngning av patienten själv, jämfört med tidigare.

– Vissa verksamhetsområden beaktar nog språket vid fördelningen av remisser, men där finns nog ännu rum för förbättring. Att om man har svenska som modersmål och vi kan erbjuda den vård som patienten behöver så skulle remisserna utan vidare riktas hit, säger överskötare Susanna Friman vid Åbolands sjukhus.

Friman syftar på att man också från sjukhusets håll kunde bli bättre på att ta i beaktande patientens modersmål och språkönskemål, så att inte hela ansvaret faller på patienten själv.

I och med att Åbolands sjukhus vid årsskiftet blev en del av Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), betyder det här att patienter inte direkt får en remiss till Åbolands sjukhus utan remissen gäller hela ÅUCS. Patienten har rätt att önska att få en remiss till just Åbolands sjukhus, om den typen av vård som patienten är i behov av erbjuds där.

Susanna Friman vid sitt skrivbord.
Överskötare Susanna Friman vid Åbolands sjukhus. Susanna Friman vid sitt skrivbord. Bild: Yle / Marie Söderman Åbolands sjukhus,susanna friman

Planerna för sammanslagningen av de två sjukhusen skapade oro bland många gällande framtiden för den svenskspråkiga vården vid Åbolands sjukhus. Åbolands sjukhus har nämligen länge haft ett gott rykte om sig som ett sjukhus där det är lätt att få service på svenska, medan ÅUCS generellt har varit mer finskspråkigt.

Friman poängterar ändå att det alltid tar lite tid innan man kommer in i de nya banorna efter en så här stor organisationsförändring.

– Det är viktigt att patienterna ger respons till sjukvårdsdistriktet ifall de upplever att de inte fått service på rätt språk, så att vi alla blir medvetna om det. För både på stamsjukhuset och här vid Åbolands sjukhus jobbar vi alla för den här frågan.

Svårare att bli hörd i god tid

I januari har det gått ett år sedan Åbolands sjukhus blev en del av ÅUCS. Friman säger att en av de större utmaningarna har varit att kunna vara delaktiga i de beslut som verksamhetsområdenas direktörer tar och som också påverkar Åbolands sjukhus. Språkaspekten kan lätt bli lidande då, säger Friman.

– Man blir inte alltid hörd i god tid, och det kan nog lätt hända att de här svenska frågorna kan glömmas bort när man strävar efter att lösa andra utmaningar . Så då är det min uppgift att påminna om att man måste ha det här perspektivet med, säger Friman.

åbolands sjukhus
Efter fusionen har Åbolands sjukhus fått en neurokirurgisk mottagning, medan den fysiatriska mottagningen flyttade till kirurgiska sjukhuset vid ÅUCS. åbolands sjukhus Bild: Arash Matin / Yle Åbolands sjukhus

Det är möjligt för personalen att cirkulera mellan ÅUCS och Åbolands sjukhus, vilket också varit möjligt redan innan fusionen. Ett syfte med rotationen mellan de båda sjukhusen är att personal som önskar bli bättre på svenska kan jobba vid Åbolands sjukhus ett tag. Men ingen har kontaktat Friman gällande det här.

– Ingen har åtminstone frågat mig om man kan komma, men jag har vid vissa gemensamma möten alltid erbjudit personalen att man gärna får komma på arbetsrotation hit till Åbolands sjukhus, säger Friman.

Friman säger ändå att hon inte kan ta ställning till om den obefintliga arbetsrotationen beror på ointresse eller om det bara är så att hon helt enkelt inte blivit varse om att det finns intresserad personal.

Palliativ vårdmottagning under utveckling

Det har också varit tal om att Åbolands sjukhus skulle få en egen avdelning för palliativ vård, det vill säga sådan vård som handlar om att ge en förbättrad livskvalitet till den som är svårt sjuk. Men enligt Friman är det här fortfarande under utredning.

För tillfället kan sådana patienter få korttidsvård på Åbolands sjukhus internmedicinska avdelning, vården kan handla om att se över doseringen av värkmedicin och liknande ärenden. Patienterna behandlas då under en till tre dagar på den vårdavdelning som finns vid Åbolands sjukhus och som är avsedd för det här.

Efter sammanslagningen har den fysiatriska mottagningen flyttat till kirurgiska sjukhuset vid ÅUCS, eftersom man ville koncentrera verksamheten till en plats. I stället har man fått en neurokirurgisk mottagning till Åbolands sjukhus.

– Det är jätteviktigt att framöver också hela tiden bevaka servicehelheten och sjukhushelheten, eftersom en fungerande svensk service kräver att det finns ett brett utbud, säger Friman.

Friman tillägger att Åbolands Sjukhus långvariga samarbetspartner Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet har planer på att förverkliga ett tvåspråkigt välfärdskvarter vid Kaskisbacken. Välfärdskvarteret skulle vara en integrerad modell med primärvård, socialvård och specialsjukvård på grundläggande nivå, speciellt för äldre och för kroniskt sjuka.

Modellen passar enligt Friman mycket väl in i den kommande social- och vårdreformen, men att det är viktigt att både Åbo stad och sjukvårdsdistriktet har en gemensam vilja i saken.

- Sådana frågor är också viktiga att komma ihåg nu när social- och hälsovårdsreformen närmar sig, säger Friman.