Hoppa till huvudinnehåll

Elektorsröster, vågmästarstater och fyra kandidater – en snabbguide för presidentvalet i USA

Bildcollage. Till vänster syns en person som röstar i det amerikanska presidentvalet år 2020. Till höger syns Vita huset.
Vem blir USA:s nästa president? Det kan klarna på onsdag morgon! Bildcollage. Till vänster syns en person som röstar i det amerikanska presidentvalet år 2020. Till höger syns Vita huset. Bild: Bildmontage: All Over Press Presidentvalet i USA 2020,Vita huset

Presidentvalet i USA står för dörren, och världen följer det med spänning. Men varför vinner inte den med flest röster? Och vad är egentligen en elektorsröst - för att inte tala om en vågmästarstat? Vi har samlat vanliga frågor och svar- för en så smidig valvaka som möjligt!

Vilka ställer upp i valet?

Den frågan vet de flesta nog svaret på: De starkaste kandidaterna i presidentvalet 2020 är demokraternas Joe Biden och republikanernas Donald Trump.

Men visste du att det finns två andra kandidater?

Howie Hawkins från Green Party - ett grönt så kallat tredjeparti - och Jo Jorgensen från Libertarian Party - också ett tredjeparti som förespråkar bland annat starka civila friheter och en så kallad nattväktarstat.

Både Jorgensen och Hawkins finns med på tillräckligt många valsedlar för att vinna majoriteten av elektorsrösterna, men sannolikheten att någon av dem lyckas är i princip obefintlig.

Dessutom har sju andra kandidater lyckats komma med på valsedlarna i minst över fem delstater.

Det är ändå antingen Donald Trump eller Joe Biden som installeras som president i januari.

Ifall valnatten känns lång kan du passa på och lyssna på poddserien USA och Trump - mot valet 2020:

Varför vinner inte den med flest röster?

Presidentvalet är inget direkt val, utan amerikanerna röstar genom att rösta fram elektorer som sedan i sin tur röstar på en presidentvalskandidat.

För att bli president måste man få hälften av elektorsrösterna. Den kandidat som får flest elektorsröster i en delstat får alla röster från just den delstaten - den så kallade winner takes all-principen.

Nebraska och Maine är dock undantag, där går två röster till den som vinner hela delstaten och en röst för vinst i varje valdistrikt.

På grund av systemet med elektorsrösterna spelar det ingen roll att en kandidat får flest enskilda röster, det är elektorsrösterna som avgör.

Det har bara hänt fem gånger på 100 år att den kandidat med flest röster inte vunnit, senast var år 2016 då Hillary Clinton fick fler enskilda röster än Donald Trump.

Här kan du hålla koll på opinionsläget i varje delstat:

Vad är då en elektor?

En elektor är en person som har utsetts att rösta på en presidentkandidat i presidentvalet.

Elektorerna representerar delstatens invånare.
Antalet elektorer varierar mellan 55 och tre, efter delstatens folkmängd. Elektorerna har lovat rösta på endera kandidat.

I praktiken kan elektorn ändra sig och rösta på en kandidat än den som hen förbundit sig att rösta på, det händer ändå mer sällan och en ''otrogen'' elektor har aldrig avgjort något val.

Varför är siffran 270 viktig?

Allt som allt finns det 538 elektorer i USA. För att vinna ska man få en majoritet av elektorsrösterna - alltså siktar kandidaterna på att nå över den magiska siffran 270.

Har du över 270 elektorsröster är du USA:s nästa president.

Eftersom delstaterna har olika antal elektorsröster vinner man hellre sådana med många elektorer.

Så här går valet till:

Vad är högsta domstolens roll i valet?

Till exempel rösträkningsprocessen kan bli en fråga för USA:s högsta domstol ifall man anser att omröstningen brutit mot grundlagen.

Det hände år 2000, då George W. Bush och Al Gore tävlade om presidentposten. Valet blev ytterst jämnt i Florida, som fick en vågmästarroll.

Rösterna räknades om manuellt, men HD beslöt att deklarera den andra rösträkningen som grundlagsstridig.

Al Gore gav sedan upp efter högsta domstolens dom, och Bush installerades som president.

En vågmästar ...vadå?

Swing states, battleground states, nyckelstater, vågmästarstater. Kärt barn har många namn.

Vågmästarstaterna avgör hela valresultatet. De flesta delstater är antingen blåa eller röda, alltså stöder invånarna ofta samma parti som tidigare. Kalifornien har länge varit en demokratisk delstat, medan Texas oftast har röstat på republikanerna.

De mer osäkra delstaterna kallas vågmästarstater. Där varierar ofta resultatet, och det lönar sig att hålla koll på dem.

Vissa delstater är traditionella vågmästarstater, alltså historiskt varken blåa eller röda. Och andra - som exempelvis Texas i år - varierar från val till val.

I år finns det tio vågmästarstater: Texas, Florida, Pennsylvania, Ohio, Georgia, Michigan, North Carolina, Arizona, Wisconsin och Iowa.

Så här ser opinionsläget ut i vågmästarstaterna:

Varför är kongressvalet viktigt?

Presidentvalet är inte det enda valet som går av stapeln 3 november. Kongressvalet ordnas samtidigt som det, och är viktigt med tanke på maktbalansen i kongressens två kammare: Senaten och representanthuset.

Alla delstater har två senatorer och ett visst antal ledamöter i representanthuset. Antalet beror på folkmängden.

435 ledamöter väljs till representanthuset, där mandatperioden är två år. Utöver det väljs 35 senatorer, alltså ungefär en tredjedel av senaten. Totalt har senaten hundra platser, och mandatperioden är sex år.

Om valet blir jämnt utser representanthuset president.

Varje delstat får en röst i en presidentomröstning, alltså vinner den kandidat vars parti har majoritet i flest delstater.

Läs mer: USA:s representanthus väljer president ifall det omstridda presidentvalet blir oavgjort - Pelosi kämpar hårt inför kongressvalet

Vad händer om presidentvalet blir jämnt?

Om elektorerna inte kan utse president är det i princip representanthuset som utser president.

Det är ändå möjligt att en rättsprocess inleds, särskilt med anledning av att det är möjligt att poströsterna släpar efter.

I år har rekordmånga amerikaner poströstat, och främst är det demokrater som gjort det medan republikanerna röstar traditionellt.

Oavsett är det möjligt att vi inte vet vem som vunnit - på dagar eller rentav veckor.

Vill du veta mer om poströstningen? Så här går den till:

Läs också