Hoppa till huvudinnehåll

Ann-Luise Bertell nominerad till Finlandiapriset: ”Jag har velat skildra hur kärlek och trauman går i arv”

Ann-Luise Bertell på Finlandianomineringstillfället 2020.
Ann-Luise Bertell är nominerad till Finlandiapriset för romanen "Heiman". Ann-Luise Bertell på Finlandianomineringstillfället 2020. Bild: Lehtikuva Ann-Luise Bertell

I dag kungjordes vilka sex romaner som är nominerade till Finlandiapriset år 2020, och bland dem finns också en finlandssvensk kandidat, nämligen Ann-Luise Bertells Heiman.

När Ann-Luise Bertell fick veta att hon blivit nominerad till Finlandiapriset satt hon på en repetition på sin arbetsplats på Wasa teater:

- Fredrik Rahka ringde från Förlaget och jag textade honom att jag inte kan svara just nu, varpå han svarade ”ring omgående, glada nyheter”. Så fick jag sitta i en timme och vänta på att ringa upp honom. Jag trodde att det handlade om en översättning till finska, jag hade verkligen ingen koll på att det skulle vara fråga om Finlandia!

Ann-Luise Bertell säger sig vara otroligt glad för bokens skull:

- Jag är glad över att den får ännu mera uppmärksamhet och ännu mera spridning. Jag har alltid tänkt att den är en väldigt finländsk och finsk roman. Innerst inne har jag kanske någonstans tänkt att den kanske skulle kunna ha en möjlighet att få någonting. Jag har alltid trott det.

En berättelse baserad på släkthistorier

Romanen Vänd om min längtan, som utkom år 2016, baserar sig på Bertells mormors historia, och romanen Heiman utgår från Bertells farfars och farmors historia:

- Hela mitt liv har jag levt med alla dessa mytiska berättelser och urhistorier från vår släkt, och jag har alltid tänkt att jag måste dokumentera dem eftersom flera av dem är så speciella. Min farfars liv var så tragiskt både i början och på slutet, men samtidigt var han en så glad och humoristisk man. Jag har ofta tänkt på hans livsöde. Han dog redan 1990, men vi hade en fin kontakt och jag kände att han verkligen såg mig.

Pärmen till Bertells bok Heiman
Pärmen till Bertells bok Heiman Bild: Förlaget M Ann-Luise Bertell,Heiman

Ann-Luise Bertell säger att hon velat skildra hur kärleken går i arv, men också hur hemligheter och traumatiska erfarenheter går i arv från generation till generation:

- Det finns forskning kring hur traumatiska erfarenheter går i arv, men också hur de läks när man pratar om dem. Även om vi här i Finland pratat rätt mycket om kriget och om alkoholismen och om den tystnad, skam och skuld som finns kring detta känns det fortsättningsvis viktigt för min generation att dryfta dessa frågor.

I romanen intalar sig den unge Elof tidigt att han på inga villkor bör visa sig svag, rädd eller ledsen:

”Det var det viktigaste av allt. Inte visa att man var rädd. Rädslan måste kramas ihop till en liten boll och förvaras längst, längst inne mellan ryggraden och tarmarna.”

Ann-Luise Bertell konstaterar att hon genom Elof ville nyansera bilden av manligheten:

- Den omgivning och värld Elof lever i är en hård och tuff värld som förstärks av att han hamnar ut i kriget. En av orsakerna till att jag ville skriva den här berättelsen var att jag ville se närmare på den här manlighetsnormen, hur man ska vara som man, hur modig man ska vara och hur mycket man förväntas klara av, hur mycket man ska bära inom sig och hålla tyst om. Detta kan givetvis också gälla kvinnor. Men jag kan tycka att vi än idag förväntas vara tysta och starka och klara oss själva. Och att det är så otroligt svårt att tala om det som betyder mest, det som är svårast och känsligast.

Lyssna på hela intervjun med Ann-Luise Bertell:

Läs mer om Ann-Luise Bertells roman Heiman.

Se intervju med Ann-Luise Bertell här:

Ann-Luise Bertells roman Heiman är en av sex romaner som är nominerade till Finlandiapiset år 2020.

De övriga verken är:

Ritva Hellsten: Raija

I romanen Raija tecknar Ritva Hellsten ett porträtt av sin syster, författaren Raija Siekkinen som dog i en eldsvåda för sexton år sedan endast femtio år gammal.

Raija är en fiktiv roman som baserar sig på verkliga händelser.

Tommi Kinnunen: Ei kertonut katuvansa

Sommaren 1945 beger sig fem kvinnor iväg på en vandring hem från ett norskt fångläger till ett krigshärjat Lappland.

Vad fick dem att följa med tyskarna när de tvingades lämna Finland? Vad väntar dem när de återvänder till sina hemtrakter?

Tommi Kinnunen har varit nominerad till Finlandiapriset två gånger tidigare: år 2014 med debutromanen Neljäntienristeys (Där vägarna möts) och år 2016 med romanen Lopotti (Ljuset bakom ögonen).

Pärmen till Tommi Kinnunens roman "Ei kertonut katuvansa".
Pärmen till Tommi Kinnunens roman "Ei kertonut katuvansa". Bild: WSOY Tommi Kinnunen

Anni Kytömäki: Margarita

I Anni Kytömäkis roman träffar vi tre människor vars livsöden är sammantvinnade: Senni som masserar gäster på spat, men drömmer om att resa långt bort. Mikko är en soldat som står på sin post, även om han fruktar den sista striden. Antti, skogsforskaren som beslutar om vilken skog som ska bevaras och vilken som ska huggas ner.

Anni Kytömäki var nominerad till Finlandiapriset år 2014 för sin debutroman Kultarinta.

Heikki Kännö: Runoilija

Romanen Runoilija utspelar sig i slutet av 1800-talet och bjuder på ett mordmysterium lika väl som en djupdykning i den tyska filosofen Fredrich Nietzsches tankevärld.

Berättelsen kretsar kring frågor om konstnärens moral – är allt tillåtet i konstens namn?

Pärmen till Heikki Kännös roman "Runoilija".
Pärmen till Heikki Kännös roman "Runoilija". Bild: Sammakko kustannus Heikki Kännö

Anne Vuori-Kemilä: Mustaa jäätä

I Mustaa jäätä skriver Anne Vuori-Kemilä om två s.k. undantagsmänniskor och deras komplicerade relation till varandra.

Dirigenten Hannu Lintu utser vinnaren

Finlandiapriset delas ut sedan år 1984 till ett förtjänstfull finländskt skönlitterärt verk. Sedan år 1993 är det dock endast romaner som kan nomineras till priset.

Senast priset tillföll en finlandssvensk författare var år 2012, när Ulla-Lena Lundberg prisades för romanen Is.

De sex kandidaterna till Finlandiapriset utses av en jury på tre personer, och i år bestod juryn av ordföranden Johanna Sumuvuori, statssekreterare vid Utrikesministeriet, samt kulturredaktören Suonna Kononen och företagaren Maija Kuusi.

Vem som får priset på 30 000 euro avgörs av en enväldig jury, som i år är dirigenten Hannu Lintu.

Samtliga Finlandiapris delas ut i direktsändning på Yle TV 1 den 25 november kl. 19.

Mer från programmet

Läs också