Hoppa till huvudinnehåll

Vad vet du om språkbad? Svenska dagen till ära bjuder vi på en insyn i landets språkbadsundervisning

Ett barn gör uppgifter i en lärobok.
Språkbadsundervisningen har funnits i Finland i 33 år. Ett barn gör uppgifter i en lärobok. Bild: Frans Villanen, Yle språkbad,språkbad på svenska,Svenska dagen

I dag firas svenska dagen i Finland. Dagen till ära stiftar vi närmare bekantskap med landets språkbadsundervisning. Visste du till exempel att språkbadselever ofta presterar bättre än andra elever i studentskrivningarna?

Sedan år 1908 har den svenska dagen firats i Finland. Dagen uppmärksammas främst av landets svenskspråkiga befolkning. I nuläget har ungefär fem procent av Finlands befolkning svenska som modersmål.

Antalet svenskkunniga personer i Finland överstiger dock fem procent med god marginal. En bidragande orsak är språkbadsundervisningen som funnits i Finland sedan 1987.

Svenska dagen

  • Firas årligen den sjätte november.
  • Firades första gången år 1908.
  • Dagen är vald efter kung Gustav II Adolfs dödsdag.
  • Dagen verkar för den finlandssvenska befolkningens sammanhållning.
  • Fem procent av finlands befolkning har svenska som modersmål.
  • På svenska dagen sjungs ofta Modersmålets sång.

Bra prestationer

I språkbadsundervisningen sker undervisningen inte på barnens modersmål, utan på ett annat språk. I Finland är det vanligast att finskspråkiga elever går i skola på svenska.

Forskning visar att elever som fått språkbadsundervisning i grundskolan och gått i finskspråkigt gymnasium inte presterar sämre än andra elever i studentskrivningarna, snarare tvärtom.

Enligt en studie från Vasa universitet har de tidigare språkbadseleverna klart bättre resultat i olika språk än sina klasskamrater. De har även bättre resultat i studentskrivningarna i modersmål (finska) och i realämnen, sett till studentskrivningarnas normalfördelning i Finland. Resultaten i matematik är på en jämn nivå.

– Över lag har flerspråkiga människor lättare att lära sig fler språk och språkbadselever som lärt sig svenska genom språkbadsundervisningen har lättare att lära sig andra germanska språk, säger Maria Kvist, universitetslärare inom småbarnspedagogiken och språkbadsutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa.

språkbadslärare
Maria Kvist säger att många språkbadsgrupper bildats tack vare föräldrars engagemang. språkbadslärare Bild: Maria Kvist språkbad,Åbo Akademi

Delaktiga barn

Språkbadsundervisningen inleds i regel då barnen är ungefär fem år gamla och pågår tills de går ut högstadiet. I början av undervisningen jobbar man mycket med bilder, text, sånger, rim och ramsor. Det är viktigt att barnen är delaktiga i undervisningen, berättar Sarita Houtsonen.

Framför allt i början spelar kroppsspråket en viktig roll. Vi demonstrerar samtidigt som vi förklarar, till exempel då vi ska tvätta händerna eller klä på oss.― Sarita Houtsonen

Houtsonen är lärare inom småbarnspedagogik på Hamnparkens daghem i Vasa. Hon har jobbat med språkbarnsgrupper i snart trettio år.

– Framför allt i början spelar kroppsspråket en viktig roll. Vi demonstrerar samtidigt som vi förklarar, till exempel då vi ska tvätta händerna eller klä på oss.

Kuravaatteita.
I språkbadsgrupper talar de vuxna svenska medan de demonstrerar. Kuravaatteita. Bild: Toni Pitkänen /Yle daghem ,dagvård

Samma styrdokument

Språkbadsundervisningen följer samma styrdokument som den vanliga småbarnspedagogiken, men i språkbadsgrupper fokuserar man alltid på språket. Sinsemellan brukar barnen tala sitt eget modersmål (finska), men lärarna talar enbart svenska.

– Trots det är barnens trygghet alltid viktigast för oss, så om det skett något allvarligare byter vi vid behov språk, men det händer ytterst sällan.

Hamnparkens daghem
Hamnparkens daghem i Vasa har två språkbadsgrupper med 21 elever per grupp. Hamnparkens daghem Bild: Frans Villanen daghem ,Vasa

Samarbetet med föräldrar är också mycket viktigt, säger Houtsonen. Till exempel är alla nyhetsbrev som skickas till hemmen skrivna på finska.

– Då föräldrarna vet vad vi jobbar med på dagarna kan de föra diskussionen vidare i hemmen, på hemspråket.

Flerspråkighet

Internationellt sett är målet med språkbadsutbildningen att eleverna ska lära sig två språk. I Finland har man tagit utbildningen ett steg vidare och strävar efter flerspråkighet.

– I början går undervisningen helt på språkbadsspråket men ju äldre barnen blir, desto fler språk dyker det upp i bilden. I slutet av högstadiet ges cirka fyrtio procent av undervisningen på språkbadsspråket, säger Maria Kvist.

Lapsi lukee suomenkielistä kirjaa ja pöydällä on ruotsinkielisiä kirjoja. Kielikylpyluokka Vaasassa.
I början går undervisningen helt på språkbadsspråket men då barnen blir äldre dyker det egna modersmålet och andra språk upp i bilden, säger Kvist. Lapsi lukee suomenkielistä kirjaa ja pöydällä on ruotsinkielisiä kirjoja. Kielikylpyluokka Vaasassa. Bild: Frans Villanen, Yle språkbad,språkbad på svenska,Svenska dagen

Språkbadsundervisning

  • Fick sin början i Kanada på 1960-talet.
  • Första språkbadsgruppen i Finland startade år 1987 i Vasa.
  • Följer samma styrdokument och läroplan som “den vanliga” undervisningen.
  • Barnen i språkbadsgrupper pratar oftast finska med varandra men svenska med sina lärare.

I en färsk doktorsavhandling från Jyväskylä Universitet (2020) har FM Sanna Pakarinen intervjuat en del finska språkbadselever kring hur de ser på sin språkliga identitet. Eleverna anser sig främst som flerspråkiga.

– Enligt eleverna är man i regel tvåspråkig om man är född med två språk och talar två språk hemma i familjen. Om man endast talar ett språk hemma men har lärt sig fler språk i skolan och kan samtala på dessa språk så är man enligt eleverna flerspråkig, säger Pakarinen.

Opetustilanne ruotsinkielisessä kielikoululuokassa Vaasassa.
Den tredje årskursens klassrumsmiljö i Keskuskoulu i Vasa är nästan uteslutande svensk. Opetustilanne ruotsinkielisessä kielikoululuokassa Vaasassa. Bild: Frans Villanen, Yle språkbad,språkbad på svenska,Svenska dagen

En annan finsk studie från 2017 granskade hur 103 tidigare språkbadselever i Finland definierar sina språkkunskaper. Den studien visar att en tredjedel upplever att de är flerspråkiga och ungefär hälften ser sig som tvåspråkiga. En stor majoritet säger att de haft mycket nytta av språkbadsundervisningen.

Språkkunskap behövs

En ny studie från 2020 visar att föräldrar i huvudsak väljer att placera sina barn i språkbad dels för att barnen ska ha nytta av språken i framtiden, men också för att svenskan tidigare funnits i familjen.

Heidi Ström är tredje årets studerande till lärare inom småbarnspedagogik med inriktning på språkbad vid Åbo Akademi i Vasa. Hon har själv upplevt nyttan av att kunna flera språk.

– Jag känner flera bekanta som haft svårt att få jobb i Vasatrakten då de enbart talar finska.

språkbadslärarstuderande
Heidi Ström har enbart positiva minnen från sin egen skolgång på svenska, vilket underlättade hennes val av studieinriktning. språkbadslärarstuderande Bild: Heidi Ström. språkbad,studerande
Jag känner flera bekanta som haft svårt att få jobb i Vasatrakten då de enbart talar finska.― Heidi Ström

Ström är ursprungligen finskspråkig men bytte till en svenskspråkig skola då hon gick på sjunde klassen. I nuläget ser hon sig som tvåspråkig.

Ström trivs med sina studier.

– Jag blev överraskad av hur intressanta och lärorika de är.

Barnprogram på två språk

Som bäst arbetar Ström och hennes studiekamrater med ett projekt i samarbete med barnredaktionen på Svenska Yle. Projektet går ut på att skapa läromaterial utgående från barnprogram som finns på två språk, till exempel Bärtil.

Ström tror att det finns en framtid för barnprogram i undervisningen.

– Till exempel kan man prata om hur man är en god vän utgående från barnprogrammen, sådana teman är alltid aktuella.

Svenska på många sätt

På Hamnparkens daghem ser man redan på svenskspråkiga barnprogram i en viss mån. Då temat var återvinning kollade de på Roskrejs i BUU-klubbens program Superhjälparna. Därtill har de sett på en del Bärtilprogram i BUU-klubben.

– Vi vill att barn ska få höra svenska av andra än oss lärare. Därför går vi också bland annat på svenskspråkig teater och begär svenskspråkig guidning på museer eller biblioteket, säger Houtsonen.

Vi vill att barn ska få höra svenska av andra än oss lärare. Därför går vi också bland annat på svenskspråkig teater och begär svenskspråkig guidning på museer eller biblioteket.― Sarita Houtsonen

Språkbada hemma

Om du som förälder vill låta ditt barn språkbada på svenska eller finska på ett enkelt sätt där hemma så finns det några barnprogram man kan titta på på nätet. Om du klickar på BUU-stämpeln på Barnens Arena på svenska hittar man nya program med det populära fåret Bärtil som finns dubbade både till svenska och finska.

Serien heter Bärtil leker/ Bärtil leikkii. Fyra av åtta avsnitt finns på två språk och de är märkta med flaggor så att man vet vilket språk karaktärerna pratar. Fåret Bärtil hittar på fantasifulla lekar med sin bästa vän Isa Gris och passar för barn mellan 2-7 år.

Skojiga musikvideon med Hoppsorna (Hupsulit) kan man också titta på på både i en finsk och svensk version. Dem hittar du under Piki-BUU symbolen på Barnens Arena.

Bärtil sänds också i TV2 den 7.11 och 8.11 klockan 10.

Trevlig svenska dagen!

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP