Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler vittnesmål av sjukskötare om arbete med corona – över 1000 smittades i vården samtidigt som skyddsutrustning låstes in

En stor rädsla för att bli smittad, sjukskötare som kastas in i uppgifter som de inte klarar av och arbetsgivare som inte lyssnar på oron. Det här är några orsaker till att så många sjukskötare vill säga upp sig efter den första epidemivågen. Svenska Yle har tagit del av ett omfattande material med berättelser om sjukskötarnas arbetsvillkor.

Redan tidigare har det rapporterats om att många sjukskötare vill byta bransch, men det har blivit mycket tydligare efter arbetet under coronaepidemin – ungefär hälften skulle vilja säga upp sig. Det här kommer fram i en omfattande enkät från intresseorganisationen Sjukskötarförbundet.

Det som syns genomgående i enkäten är rädslan för att bli smittad och att smitta ner andra. Många är rädda för att ansvaret blir för stort och för att orken inte räcker till.

Oroväckande nyheter om kaos på sjukhusen i Italien och Spanien strömmade in och i det skedet visste inte sjukskötarna om de skulle drabbas av liknande förhållanden på sjukhusen i Finland.

– Jag är rädd för att jag inte orkar med all död. Att vi gör vårt allt och jobbar dygnet runt och människor bara dör, skriver en sjukskötare som har svarat på enkäten.

Många upplevde ett för stort ansvar, de kastades in i uppgifter som de knappt behärskade. Personal flyttades över till intensivvårdsuppgifter trots att det är uppgifter som vanligen kräver en lång introduktion.

Så här beskriver en anonym sjukskötare situationen:

"Ibland är sakerna så främmande att jag inte ens förstår vad man talar om. Jag är hela tiden rädd att det sker ett förskräckligt fel eftersom ansvaret är så stort."

Det som syns i berättelserna är att en del kände att sjukskötarna inte var värda något – att man riskerade deras hälsa eftersom en del arbetade utan skyddsutrutsning.

Över hälften av de tillfrågade ansåg att deras arbetarskydd riskerades och var fjärde svarade att det inte fanns tillräckligt med skyddsutrustning.

– Jag anser att det är chockerande siffror och jag förstår sjukskötarnas rädsla, säger Nina Hahtela, som är ordförande för Sjukskötarförbundet.

Utrustningen låstes in för att räcka till

På vissa ställen låstes utrustningen in för att den skulle räcka till de farligaste uppdragen. Direktiven varierade och ibland spädde de på oron.

Så här lät ett av direktiven som en av sjukskötarna hade fått på sin arbetsplats:

"Vi försöker försäkra att skyddsutrustningen räcker till inom serviceboendena. Förbered er ändå på att improvisera, en skyddande mask för mun och näsa får man snabbt gjord av hushållspapper, nitar och gummiband."

Beredskapslagen innebar att ingen fick säga upp sig. Det blev tungt eftersom det samtidigt brast i arbetarskyddet på många arbetsplatser.

Så här beskriver en sjukskötare rädslan över att själv bli smittad.

"Ingen som helst plan för det som ska komma. Cheferna har en strunt samma-attityd: "Inte kommer det hit". Jag är rädd för min egen och familjens del."

Minst tusen personer som arbetar inom sjukvården har smittats av coronaviruset

Att det var problem med skyddsutrustningen i början syns tydligt i antalet insjuknade bland personalen. Hela 1 000 vårdanställda hade smittats av corona fram till den sista augusti, enligt uppgifter från THL.

Coronavård i Ryssland. En man ligger på intensivvårdsavdelningen. En sköterska står invid hans säng.
Trots att det fanns skyddsutrustning på de mest riskfyllda avdelningarna så smittades 1000 personer som arbetar inom vården i Finland. Coronavård i Ryssland. En man ligger på intensivvårdsavdelningen. En sköterska står invid hans säng. Bild: All Over Press coronavirus,intensivvård

I THL:s uppgifter kommer det fram att man säkert vet att 374 personer har smittats på arbetsplatsen. Smittan kan ha skett via en patient eller en arbetskamrat.

Andelen insjuknade bland sjukhuspersonalen minskade under sommaren i jämförelse med våren. Svenska Yle har bett om de senaste uppgifterna från THL, men statistik från hösten finns inte ännu att få.

"Jag sov mina nätter allt sämre"

I enkäten från Sjukskötarförbundet kommer det fram att hälften har övervägt att byta bransch efter coronavåren. Det här kan jämföras med en tredjedel som tidigare har övervägt att säga upp sig. 2 300 sjukskötare har svarat på enkäten.

Svenska Yle har träffat en sjukskötare som har tagit tjänstledigt och bytt bransch. Hon ställer upp anonymt eftersom hon inte vill råka illa ut om hon väljer att gå tillbaka till sitt gamla jobb.

Hon fattade beslutet att byta jobb i våras efter att hon kände att hon annars skulle bli utbränd.

– Jag märkte att jag sov mina nätter allt sämre och sämre. Tankarna var hela tiden kvar på arbetsplatsen, på kunnandet bland den nya personalen. Där är ganska stor omsättning, säger hon.

Sjukvårdare går i en sjukhuskorridor.
Fyrtio procent av sjukskötarna svarar att de är utmattade efter coronavåren enligt enkäten från Sjukskötarförbundet. (Personen på bilden har inget med intervjuerna att göra). Sjukvårdare går i en sjukhuskorridor. Bild: Jari Kovalainen / Yle sjukhus,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,sjukskötare,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS),hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,sjukvård,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad ,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,närvårdare

Hennes arbetsplats klarade av mängden coronapatienter förhållandevis väl, och det fanns tillräckligt med skyddsutrustning. Men den ständiga bristen på personal gnagde och oroade.

– Rent konkret syns det i att vi kämpar med att få ihop personal till nästa arbetsskift, säger sjukskötaren.

Hur rädd har du varit över att själv bli smittad av corona?

– Nog rädd, kanske mest rädd för att det skulle hända något med hela personalstyrkan, eftersom den är så jätteutsatt redan nu.

Jag har varit rädd, men mest för att det ska hända något åt hela personalstyrkan.― Vårdare i anonym intervju

I enkäten kommer det inte fram vilka sjukhus och arbetsplatser som kritiken gäller. Men största delen av dem som har svarat arbetar på universitetssjukhus och sjukhus inom samkommuner.

Tuija Kumpulainen
Direktör Tuija Kumpulainen säger att det var brist på skyddsutrustning i hela världen i våras. Sjukhusen borde ha haft mycket större lager, säger hon. Tuija Kumpulainen hälsovård,sjukvård,Tuija Kumpulainen

Vi frågar direktör Tuija Kumpulainen vid Social- och hälsovårdsministeriet.


Hur väl har Finland lyckats skydda vårdpersonalen då minst tusen anställda insjuknade själva?

– Jag vill inte kommentera siffrorna, jag har inte bekantat mig med dem, säger Kumpulainen.

Men bristen på skyddsutrustning har varit ett allmänt känt problem, säger Kumpulainen.

– Vi vet att vi hade svårigheter, som de flesta länder i början. Om man ser på de planer som sjukhusen har, så borde de ha haft mycket mera utrustning än de hade. De borde ha haft miljoner och åter miljoner munskydd. Det är enorma mängder som går ut nu, säger Kumpulainen.

Ministeriet svarar: Bristerna har funnits på avdelningar där man inte visste att det fanns corona

Kumpulainen säger att alla som vårdade patienter på coronaavdelningarna ändå har haft tillgång till skyddsutrustning.

Alla som vårdade coronapatienter hade skyddsutrustning.― Tuija Kumpulainen, direktör STM

– Det har troligtvis funnits människor som hade corona som vi inte visste hade corona. Och vi hade inte masker så att alla som skötte patienter skulle ha använt dem, säger Kumpulainen.

Kumpulainen påpekar att bristerna har åtgärdats och att skyddsutrustningen räcker till på sjukhusen nu.

Det är arbetsplatserna som ska garantera personalens arbetarskydd. Ministeriet ansvarar däremot för krisberedskapen och har koordineringsansvar då det gäller regeringens coronastrategier.

Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar också för att förbereda den kommande lagändringen om vårdardimensioneringen.

Vad gör man med planer för krisberedskap utan sjukskötare?

Vad kan ministeriet göra för att bibehålla beredskapen om sjukskötarna säger upp sig i stora mängder?

– Det som vi gör är att vi till och med ger pengar. Man kan köpa saker och tjänster, men det finns inte så mycket personal att köpa in. Om man inte alls har sköterskor så går vi mera och mera till att vi bara gör det nödvändigaste, och en sådan situation vill vi inte hamna i, säger Kumpulainen.

Kumpulainen tillägger att en stor uppsägningsvilja bland sjukskötarna inte innebär att alla de här sjukskötarna de facto skulle säga upp sig.

Nina Hahtela påpekar å sin sida att många vårdare redan har lämnat branschen, och hon anser att man inte kan fortsätta på samma sätt. I annat fall riskerar man försörjningsberedskapen.

– Man har inte lyssnat på sjukskötarna tillräckligt på arbetsplatserna. De har inte känt sig trygga i sitt jobb. Man måste stöda dem, och deras närmaste chefer och direktörer måste ta det på allvar, säger Hahtela.