Hoppa till huvudinnehåll

”En synagoga påminde om att det hade funnits judar på orten” – novemberpogromen 1938 och efterkrigstidens mentalitet betydde slutet för de flesta synagogor i Tyskland

Rajaa Nadler står vid en gravsten på den judiska begravningsplatsen i Ermreuth
Rajaa Nadler på den judiska gravgården i Ermreuth. Rajaa Nadler står vid en gravsten på den judiska begravningsplatsen i Ermreuth Bild: Johnny Sjöblom / Yle Gravsten,begravningsplatser,judendom,Tyskland,Ermreuth

I Tyskland är den nionde november ett historiskt laddat datum. Det handlar inte bara om dagen då Berlinmuren föll utan datumet står också för den så kallade novemberpogromen år 1938, då nazisterna gick till direkt attack mot judar och judendomen i Tyskland. Pogromen är en av orsakerna till att det i dag knappt finns några gamla synagogor kvar i Tyskland.

För Rajaa Nadler har synagogan blivit något av ett andra hem. När hon vrider om nyckeln i låset stiger vi in i en av de ytterst få äldre synagogor som står kvar i Tyskland.

Byggd av sandsten år 1822 och satt i sitt nuvarande skick under 1990-talet har synagogan i den lilla byn Ermreuth i dag flera funktioner.

Förutom synagoga är byggnaden också kulturcentrum och museum. Här ordnas förutom sporadiska judiska gudstjänster också konserter och utställningar. Ofta kommer också skolgrupper på besök.

Synagogan i byn Ermreuth står tätt inklämd bland husen
Synagogan i Ermreuth restaurerades på 1990-talet. Synagogan i byn Ermreuth står tätt inklämd bland husen Bild: Johnny Sjöblom / Yle judendom,Ermreuth,Tyskland,Synagoga

Föreståndaren och kuratorn Rajaa Nadler minns än i dag sina första besök i byggnaden. Året var 1990.

– Det var sorgligt. Jag kan inte säga att det var med någon större glädje jag kom hit, säger Nadler när hon beskriver synagogans dåvarande tillstånd.

– Byggnaden var en ruin. All inredning var borta. Vissa väggmålningar kunde man fortfarande se, men annars var det kala väggar och ett jordgolv. De flesta fönstren hade murats igen.

Omöjlig att förstöra

I dag är det ändå bara bilder från 90-talets början som styrker Rajaa Nadlers berättelse. Salen vi sitter i är ren och ljus och från de på nytt öppnade fönstren lyser en stark höstsol in.

Lysrör i form av en Davidsstjärna lyser upp synagogan
När Rajaa Nadler först såg synagogan var den en ruin - nu är det annorlunda. Lysrör i form av en Davidsstjärna lyser upp synagogan Bild: Johnny Sjöblom / Yle judendom,Ermreuth,Tyskland,Synagoga

Och tittar man ut genom fönstren ser man också genast förklaringen till varför synagogan i Ermreuth inte förstördes av nazisterna i novemberpogromen 1938, tidigare också kallad för kristallnatten.

– Tätt runtomkring står andra hus och man kan säga att synagogan står gömd bland husen i byn. Det här betydde att den inte kunde brännas eller sprängas utan risk för att andra hus skulle ha förstörts, säger Nadler.

Det innebar att nazisterna endast kunde förstöra synagogan inifrån.

– Torarullarna stals. Det som användes i samband med gudstjänsten försvann och böcker och textilier brändes utanför byn.

Enligt Nadler var de övriga bybornas inställning tudelad. Det fanns också de som motsatte sig förstörelsen, i synnerhet bland de äldre.

I samband med novemberpogromen mellan den 9 och 10 november 1938 förstördes omkring 1 400 synagogor och judiska bönehus. Judar dödades, misshandlades och sattes i koncentrationsläger.

Pogromen kan samtidigt ses som en vändpunkt i Nazityskland. Det var då diskrimineringen av judar övergick i regelrätt förföljelse som banade väg för Förintelsen.

Fungerade som lagerbyggnad

I synagogan fanns ändå något som nazisterna inte hittade och kom åt att förstöra. Den här gömda skatten var också orsaken till att Rajaa Nadler för 30 år sedan kom till synagogan.

– Taket hade börjat läcka och då man inspekterade konstruktionerna hittade man en gömd så kallad Genizah, ett lager för bland annat gamla och använda heliga skrifter, men i det här fallet också för textilier och foton.

– Det behövdes någon som dokumenterade materialet och så började mitt arbete i synagogan. I dag är de här skrifterna och föremålen en del av utställningen, säger Nadler.

Samtidigt som man måste åtgärda taket frågade man sig också vad som borde ske med byggnaden.

För trots att den hade klarat pogrom och krig, var efterkrigstiden inte en automatisk räddning. Länge stod byggnaden tom och efter det hade den gjorts om till ett lager för jordbruksmaskiner.

– Efter kriget var det många som vill ha bort alla spår av judendomen. En synagoga som stod kvar på en central plats påminde alltid om att det på orten en gång hade funnits judar.

– För många var det oangenämt att ställa sig frågan varför judarna nu var borta. Därför byggdes synagogorna ofta om eller revs ner för att ge plats för annat, säger Nadler.

Hälften av invånarna judar

I lilla Ermreuth hade det judiska inflytandet varit starkt. Åren efter att synagogan byggdes fanns det i byn omkring 300 judar och de utgjorde ungefär hälften av befolkningen.

Spår av den här tiden kan man fortfarande se vid den judiska begravningsplatsen, som ligger uppe på ett berg, dold bland lundar av äppel- och körsbärsträd.

Gravstenar på den judiska begravningsplatsen i Ermreuth
Den judiska begravningsplatsen är ett tecken på att det judiska inflytandet har varit starkt i Ermreuth. Gravstenar på den judiska begravningsplatsen i Ermreuth Bild: Johnny Sjöblom / Yle Gravsten,begravningsplatser,judendom,Ermreuth,Tyskland

I slutet av 1800-talet hade ändå de flesta judar lämnat regionen i hopp om ett bättre och rikare liv i USA.

Vid tiden för novemberpogromen år 1938 fanns endast 16 judar kvar i Ermreuth och deras öde blev att dö i koncentrationsläger.

Det enda som blev kvar är alltså gravarna och synagogan.

– I dag är de här synagogorna viktiga minnesmärken för vad som en gång var. Vår uppgift är att se till att det som en gång hände inte upprepas och det gör vi genom att öka medvetenheten bland folk, säger Rajaa Nadler.

”Viktiga byggnader”

I Tyskland har det under senare år byggts en del nya synagogor, bland annat den i München.

I Hamburg planerar man att återuppföra synagogan som den såg ut innan den revs 1939.

– Ju mer antisemitism och oförståelse det finns, desto viktigare är de här byggnaderna. Jag ser att det är viktigt att belysa den här sidan av Tysklands historia för kommande generationer, säger Nadler.

Trots att coronan för tillfället begränsar verksamheten också vid synagogan är Nadler övertygad om att arbetet vid synagogan i Ermreuth kommer att gå vidare.

– Efter invigningen 1994 kraxade olyckskorparna att det hela snart kommer att dö ut. Men ännu idag är synagogan fylld av liv och verksamhet, även om coronan nu stoppar en del av tillställningarna.

Den nionde november står i Tyskland inte bara för novemberpogromen 1938 och Berlinmurens fall 1989, utan också för några andra stora historiska händelser. Den nionde november 1923 genomförde Adolf Hitler sin misslyckade ölkällarkupp i München och den nionde november 1918, två dagar före vapenstilleståndet i det första världskriget, utropade socialdemokraten Philipp Scheidemann den första tyska republiken. Det här betydde slutet på monarkin och kejsar Vilhelm II:s styre.

Läs också