Hoppa till huvudinnehåll

Karleby ska rätta till bristerna i språkbadet i högstadiet: "Vi ska göra allt för att förbättra situationen"

Elever i Karleby svenska gymnasium.
Föräldrar till elever som går i språkbadsklass i Karleby har varit upprörda över att läromedlen är på svenska men läraren pratar finska. Arkivbild. Elever i Karleby svenska gymnasium. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,ungdomar,unga vuxna,studerande,elever,Gymnasium,karleby svenska gymnasium

Varje år väljer ett 20-tal finskspråkiga familjer i Karleby att sätta sina barn i svenskt språkbad. Språkbadet i lågstadiet får beröm både från tjänstemän och föräldrar i staden, men när det gäller språkbadet i högstadiet finns brister som Karleby nu jobbar på att rätta till.

Föräldrar till barn i språkbadet i årskurs 7-9 i Karleby har klagat på att språkbadet i högstadiet inte håller måttet - andelen svenska i undervisningen är alltför liten.

I höst gav Regionförvaltningsverket föräldrarna rätt och Karleby måste göra något om man vill fortsätta erbjuda språkbad också i högstadiet.

- Vi tar det här på allvar, det är viktigt och det finns en stark vilja. Nu jobbas enormt hårt för att bevara språkbadet, säger Sari Innanen (C) som är ordförande i bildningsnämnden.

- Vi gör ett bra jobb i årskurs 1-6 i språkbadet och jag vill inte tappa det goda vi gör där. Nu ska vi göra allt för att förbättra situationen i språkbadet i årskurs 7-9, säger utvecklingschef Mika Sarkkinen som sitter med i den arbetsgrupp bildningsväsendet tillsatt för att komma med lösningar.

Karleby har erbjudit språkbad sedan 1991

Maria Källström är en av språkbadslärarna i lågstadiet i Hållhagens skola. Karleby började erbjuda språkbad 1991 och Källström har jobbat i språkbadsskolan sedan 1992.

- Hoppas man hittar en fin lösning som kan gynna det svenska språkbadet för det är en rikedom att kunna det andra inhemska språket, säger Källström.

Språkbad.
Språkbad har erbjudits länge i Karleby. Språkbad. Bild: Yle/Janina Östdahl språkbad

Källström berättar att hennes tidigare elever verkligen talar svenska.

- När min man var till banken fick han service på svenska av en av mina före detta elever och inom vården har jag träffat dem. De verkar använda svenskan när de kommer ut i arbetslivet. Det har varit roligt att se.

I simhallen träffade hon en av sina första elever.

- Han sa "Hej Maria, jag väntar på att du ska bli min dotters lärare". Han hade satt sin dotter i språkbad, det är så roligt att de kommer tillbaka på det här sättet med sina egna barn.

Fixa, minska svenskan eller lägg ner

I höst har bildningsdirektör Terho Taarna kommit med tre alternativ för framtiden. Det första är att man förättrar språkbadet i högstadiet så att det håller.

Det andra alternativet är att man erbjuder något som kallas språkberikad undervisning. Där räcker det om 25 procent av undervisningen går på svenska. I språkbad ska det vara 50 procent.

Det tredje alternativet är att man lägger ner språkbadet i högstadiet.

Kokkolan sivistysjohtaja Terho Taarna suojamaskissa.
Karlebys bildningsdirektör Terho Taarna har kommit med tre alternativ för språkbadet Kokkolan sivistysjohtaja Terho Taarna suojamaskissa. Bild: Juha Kemppainen / Yle Karleby

Enligt Sari Innanen är det ingen som vill se alternativ två eller tre, så det man jobbar för är att höja andelen svenska och fortsätta med språkbadet.

- Vi är en tvåspråkig stad och det här är viktigt för oss alla. Jag ser också att svenskan inte är så stark som jag har hoppats, säger Innanen.

Den grupp som ska jobba på lösningar för språkbadet ska enligt Mika Sarkkinen dels jobba med nyrekrytering av lärare som också kan undervisa på svenska, dels ska man se på möjligheten att låna lärare från svenskspråkiga skolor i staden.

- Vi ska se till att allt är i skick och att kriterierna i läroplanen fylls. Jag tror det är möjligt, det handlar inte om så stora saker, säger Sarkkinen.

Tillåter barn att gå i svenskt högstadium

Föräldrar i Karleby har också klagat till Regionförvaltningsverket över att de inte fått sätta sina barn i svenskt högstadium efter att barnet gått i svenskt språkbad i lågstadiet.

Svaret från Regionförvaltningsverket i det ärendet kom redan i vintras.

Enligt dåvarande bildningsdirektören Peter Johnson kan Karleby kräva att barnen ska gå i språkbad hela vägen upp till årskurs nio om de en gång inlett sin skolgång i språkbad.

Nu har Karleby en ny bildningsdirektör och det verkar som att Karleby kommer att tillåta familjerna att välja svensk skola - även om man inte precis kommer att marknadsföra det alternativet.

- Vi måste göra som Regionförvaltningsverket säger. Om jag har förstått rätt har eleven och familjen möjlighet att välja om de fortsätter till språkbadsskola eller svenskspråkig skola, säger Sarkkinen.

Han poängterar att staden arbetar för att språkbadet i högstadiet ska fungera så bra att det är det första alternativet för familjerna som valt språkbad i lågstadiet.

- Men om en elev kan svenska tillräckligt bra kan vi inte hindra dem att byta om familjen besluter det, säger Sarkkinen.

Uppmanar föräldrar att tänka igenom skolbeslut

Sari Innanen är inte bara ordförande för bildningsnämnden utan också lärare. Hon säger för sin del att hon utifrån pedagogiskt perspektiv uppmanar föräldrar att noga tänka igenom ett sådant beslut.

- I skolan grundas allt på att du har ett starkt språk, annars kan du inte studera och lär dig inte.

På Donnerska skolan säger rektor Kaj Holmbäck att ingen elev i år har velat komma dit från språkbadsskolan.

- Men om en elev kan tillräckligt bra svenska för att gå i svenskt högstadium så välkomnar vi sådana elever.

Positiv inställning till svenska hos eleverna

Maria Källström säger att språkbadsskolans elever ofta har en jättepositiv inställning redan när de kommer till skolan.

Dels handlar det enligt Källström om att familjerna gör ett bra jobb och skapar positiva attityder till svenskan, dels handlar det om dagis och förskola på svenska.

- De gör ett fint jobb med 5-6-åringarna.

Källström upplever att också de äldre eleverna är motiverade att prata svenska.

- Om jag ibland pratar finska med någon kollega i korridoren påpekar eleverna att "Maria ska inte prata finska". De är så vana att koppla en lärare med ett språk.

På rasterna är det bara naturligt att leken går på finska, säger Källström.

- Men i klassen kan vi lärare kräva lite mer och vi frågar om de kan säga samma på svenska.

Läs också