Hoppa till huvudinnehåll

Det behövs fler yrkeskunniga inom skogs- och jordbruket – branschernas synlighet och roll i klimatdiskussionen kan locka nya studerande

Ulf Nyholm och Anders Öhman framför en skogsdunge.
Ulf Nyholm och Anders Öhman säger att hållbarhet alltid varit en central fråga inom skogsbruksubildningen, och att man ständigt uppdaterar sig om den senaste forskningen. Ulf Nyholm och Anders Öhman framför en skogsdunge. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Anders Öhman

Skogsbruket kan vara rätt bransch för den som vill ha ett fysiskt arbete med stor variation, komma ut i naturen och vara en del av den cirkulära ekonomins utveckling i Finland.

- Jag är intresserad av maskiner och funderar på att vidareutbilda mig till skogsmaskinist. Jobbet har hittills verkat roligt och jag gillar den fysiska biten, man får vara ute i skogen mycket, säger Jonas Westerholm från Kimito går sitt andra år i Brusaby vid yrkesinstitutet Axxell.

Han är en av de studerande som inte har erfarenheter från ett eget jord- eller skogsbruk inom familjen, och de eleverna har blivit allt vanligare.

Enligt lärarna har det blivit en större variation bland elever som söker sig till skogsbrukslinjen. Det berättar både något om intresset för ämnet och om branschens utveckling.

Jonas Westerholm står i en hall med en röjsåg.
Jonas Westerholm tror starkt på att det finns arbeten inom skogsbranschen. Jonas Westerholm står i en hall med en röjsåg. Bild: Amanda Vikman/Yle person,jonas westerholm

- Förr kunder man räkna med att ungefär åtta av tio studerande från en gård som man skulle ta över men nu är det betydligt mer varierat, säger skogsläraren Ulf Nyholm vid Brusaby.

Skogsbruket sysselsätter 42 000 personer och är en stabil och viktig näring i Finland. Skogsindustrin har på senare tid fått mycket medial synlighet både på grund av den krympande biodiversiteten i skogarna och för dess roll i arbetet mot klimatförändringen.

Förutom att träden binder kol från luften, kunde skogarna också spela en stor roll då Finland försöker minska sina utsläpp inom byggbranschen. Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp.

Finland har sedan 2016 haft ett åtgärdsprogram för att uppmuntra till att använda mer trä i byggbranschen och bland annat diskussioner som de här kan ha väckt intresse också bland nya studerande tror Nyholm.

- I och med att skogen diskuterats mycket i medierna får branschen och industrin mer synlighet. Det är en intressant, mångsidig bransch fylld av utmaningar så det kan ju vara en orsak till att folk med mer varierad bakgrund hittar hit, säger han.

Utvecklingspotential inom branschen

Men även om nya studerande har hittat till utbildningslinjerna är efterfrågan på skogsbruksingenjörer på fältet fortsatt större än mängden utexaminerade. Till viss del beror det på att stora årskullar går i pension, men behovet av spetskompetens ute på fältet växer också.

- I Finland har man satsat på natur- och skogsbruket som är en viktig del av vår ekonomi. Även i regeringsprogrammet ingår det att man ska satsa på den bioekonomiska sidan, så det kan säkert ha en betydelse, säger Nyholm.

stock som sticker ut på släpet av en skogsmaskin.
Varje år används cirka sju miljarder euro på offentliga byggprojekt i Finland vilket gör ett ökat träbyggande till ett effektivt sätt att nå energi- och klimatmålen. stock som sticker ut på släpet av en skogsmaskin. Bild: Amanda Vikman/Yle skogsbruk,stockhus,träbyggande,trähusbygge

Han och kollegan Anders Öhman och anser båda att möjligheterna inom branschen har ökat och de ser stor utvecklingspotential när det kommer till arbetsplatser inom skogsindustrin.

- De senaste tjugo åren har användningen av energivirke ökat dramatiskt. Visst användes det också förut men inte i samma skala som i dag då det blivit en egen nisch. Sen finns det innovationer som utvecklas hela tiden som till exempel att tillverka kläder av träfiber, säger Öhman.

- Jag tror också att behovet av utbildade personer inom skogsbranschen ökar bland myndigheter, kommuner och städer. Genom utbildningen vid Brusaby lär man sig mångbruk vilket betyder att eleverna får en bred bas och förståelse för skogen - allt från viltvård till skötsel av parkträd, trähusbygge och hur man sköter maskiner, säger Ulf Nyholm.

Brokig skara elever

Vid Brusaby yrkesinstitut kan man utbilda sig till skogsarbetare och från och med i fjol har man intensifierat sitt samarbete med Yrkeshögskolan Novia för dem som vill studera vidare till skogsbruksingenjörer.

- Vet man att man vill bli skogsbruksingenjör sparar det här tid för de studerandena. Vi hade goda erfarenheter från förra året då två elever kombinerade sina studier hos oss med studier vid yrkeshögskolan, säger Ida Fredriksson, examenshandledare vid Brusaby.

Ida Fredriksson och Tomas Björkroth framför en åker i höstigt, blåsigt väder.
Enligt Tomas Björkroth och Ida Fredriksson ger studier till skogsarbetare en bra bas även för dem som vill studera vidare. Ida Fredriksson och Tomas Björkroth framför en åker i höstigt, blåsigt väder. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Ida Fredriksson

- Jag tycker mig se ett litet ökat intresse för naturbruksbranschen. Jag vet inte vad det beror på, men kanske folk har stannat mer hemma i sin näromgivning och rört sig mer i naturen under coronaepidemin och fått dem att tänka i andra banor, säger Fredriksson.

Brusabys enhetschef Tomas Björkroth är glad över att det är en mer brokig skara elever som söker sig till jord- och skogsbrukslinjerna.

- Jag hoppas att det är ett tecken på ett ökat intresse för de här branscherna. Man kan ju sedan specialisera sig på det som intresserar mest, vare sig det gäller maskinentreprenad, viltvård eller specialskogsvård, säger Björkroth.

Läs också