Hoppa till huvudinnehåll

Över 10 000 barn har kontaktat ny hjälpchatt under coronakrisen – “När föräldrar blir arbetslösa blir det svårt för hela familjen“

Ung person som döljer sitt ansikte i en huva sitter på soffan
Över 9000 barn har tagit kontakt med SOS-barnbyars chat Apuu för att prata om sina problem. Ung person som döljer sitt ansikte i en huva sitter på soffan Bild: YLE illamående

Då SOS-Barnbyar lanserade sin hjälpchatt Apuu (“hjälp”) i april i år räknade organisationen med att cirka 1000 barn skulle ta kontakt via chatten. Men behovet har varit mycket större än så.

Enligt Leena Poutanen som är chef för kommunikation och medelanskaffning, har efterfrågan på hjälp varit större än man förväntade sig.

– På sex månader har cirka 10 000 barn tagit kontakt med oss och vi har genomfört cirka 7 000 diskussioner.

Chatten öppnade i april, eftersom organisationen var orolig för att vuxna inte såg barns behov av stöd under coronakrisen.

Chatten är till för 7-12-åringar som vill prata med en vuxen om sina problem.

– Det är en grupp av barn som inte har ett enkelt sätt att själv söka hjälp. Därför ville vi skapa en kanal som barnen själva kan använda.

Mobbning, ångest och självdestruktivitet

Enligt Poutanen tar barnen kontakt för att prata om många slags problem, inte enbart sådana som orsakats av coronapandemin.

– Många frågor handlar om mobbning. Många barn är också oroliga för sina föräldrar. En del vill prata om föräldrarnas arbetslöshet eller alkohol- och drogmissbruk, eftersom det här påverkar barnen enormt mycket.

Poutanen säger att man även pratat med barn som haft mycket ångest och självdestruktiva tankar.

– Att mycket unga barn har sådana här tankar är oroväckande och något vi inte varit medvetna om, då vi inte haft den här direkta kanalen till barnen förut. Nu får vi en mycket tydligare bild av barnens vardag.

Ibland är situationen så allvarlig att vi måste ringa polisen eller göra en barnskyddsanmälan.

Det är både anställda och frivilliga vuxna som chattar med barnen. Enligt Poutanen försöker man först se vilka slags problem det handlar om innan man tar till vidare åtgärder.

– Om den vuxna anser att samtalshjälp inte är tillräckligt kan hen hjälpa barnet vidare till kommunens olika tjänster för barn och familjer. Ibland är situationen så allvarlig att vi måste ringa polisen eller göra en barnskyddsanmälan.

Bild på Leena Poutanen
Leena Poutanen säger att många barn börjat må allt sämre under coronapandemin och hon oroar sig för att läget ska bli värre än vad det är nu. Bild på Leena Poutanen Bild: Leena Poutanen porträtt

“Antalet allvarliga fall har ökat”

Esa Iivonen är ledande expert i barn- och familjepolitik vid Mannerheims barnskyddsförbund och ordförande för social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp som utreder coronakrisens påverkan på barn och deras familjer.

Enligt honom har coronapandemin haft enorma konsekvenser för barn.

– Krisen har påverkat barnens hela vardag. Många barn har lidit av ensamhet och brist på meningsfull sysselsättning. Distansundervisningen har gjort att behovet av stöd både i och utanför skolan ökat.

Iivonen menar att exempelvis barnskyddsanmälningarna minskade i våras, då antalet vuxna som är i kontakt med barnen minskade.

– Men i höst har anmälningarna ökat, då situationen blivit normalare och då social- och hälsovårdstjänster fungerar normalt igen.

Enligt Leena Poutanen har man märkt det här också i Apuu-chatten. Hon är orolig för att situationen ska bli ännu värre än vad den är nu.

– Det är en alarmerande situation, det finns så många barn som inte får hjälp med sina problem. Antalet allvarliga fall bland dem som kontaktar oss genom chatten ökar hela tiden. Det skulle behövas mycket fler åtgärder för att hjälpa barn och deras familjer i den här situationen.

Bild på Esa Iivonen
Enligt expert Esa Iivonen borde man satsa på basservice för familjer och se till att skolor har tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa barn i tillräcklig utsträckning Bild på Esa Iivonen Bild: Susa Junnola porträtt

Satsa på barnen och stödet till barnfamiljer

För att kunna hjälpa barn och unga krävs det enligt Esa Iivonen många slags åtgärder av samhället.

– Nu är det mycket viktigt att basservicen förstärks. Exempelvis rådgivningsbyråer har en mycket viktig roll i att stöda familjer. Det är även viktigt att förstärka resurserna inom småbarnspedagogiken och i skolorna. Man måste också se till att mentalvårdstjänster för barn och ungdomar fungerar.

Även stöd som mer indirekt går till barnfamiljer behövs för att barns illamående inte ska öka.

– Vi måste även ge barnfamiljerna ekonomiskt stöd. Arbetslösheten har ökat på grund av krisen och risken finns att barnfattigdomen ökar.

Det är en alarmerande situation, det finns så många barn som inte får hjälp med sina problem. Antalet allvarliga fall bland dem som kontaktar oss genom chatten ökar hela tiden

Vid SOS-Barnbyar säger man att de problem barnen tar upp i deras chatt bara delvis beror på coronaviruset.

– Mobbning är sådant som inte har något med pandemin att göra, utan ett problem som funnits länge. Men såklart har barnens ångest och oro för sina familjer blivit större i och med coronakrisen, förklarar Poutanen.

Poutanen efterlyser därför flera vuxna till barnens vardag.

– Det behövs fler trygga vuxna i barns liv. Varje barn behöver någon som bryr sig om dem. Ingen ska behöva vara ensam med sina problem.