Hoppa till huvudinnehåll

Vörå har svårt att hitta lösning för de finska skolorna: "Det är omöjligt att hitta något som gör alla nöjda"

Barn som gräver fram saker ur sina pulpeter i skolan.
Arkivbild. Arbetsgruppen i Vörå har november månad på sig att väga olika alternativ och komma med lösningsförslag för var en finskspråkig skola kunde placeras. Barn som gräver fram saker ur sina pulpeter i skolan. Bild: Jarkko Riikonen / Yle grundskolan,lågstadiet,byskolor,grundläggande utbildning,Lektion,inlärning,klassrum,lärare,inlärningssvårigheter

Den stora utmaningen är att våra finskspråkiga elever är utspridda i hela kommunen, säger Leena Nikkari-Östman (SFP), som leder arbetsgruppen som söker en lösning för skolgången på finska i Vörå. I slutet av november ska gruppens förslag vara klara.

Arbetsgruppens primära uppdrag är att fundera på framtiden för kommunens två finska skolor, i Pettersbacka och Oravais. I båda skolorna faller elevantalet under kommunens gräns på 20 elever. Samtidigt önskar kommunen att lösningen sparar pengar. Sparmålet är 70 000 euro.

Leena Nikkari-Östman (SFP), som är ordförande i arbetsgruppen, säger att uppdraget är mycket utmanande.

– Den stora utmaningen är att våra finskspråkiga elever är utspridda i hela kommunen. De finns här och där. De två skolorna ligger dessutom långt ifrån varandra geografiskt.

Flyttar man eleverna från Pettersbacka skola till Oravais blir familjerna i Pettersbacka missnöjda över att få en över 20 kilometer lång skolväg. Och vice versa.

– Jag har insett att det är omöjligt att hitta något som gör alla nöjda, säger Nikkari-Östman.

Kulturell aspekt

Situationen försvåras ytterligare av att Oravais skola är en skola med förberedande undervisning för barn från flyktingförläggningen. Barnen har inte finska som modersmål.

Med andra ord finns det en kulturell aspekt som arbetsgruppen väger in hänsyn för.

– De familjerna kommer från länder där det kanske har hänt hemska saker och föräldrarna önskar också av den anledningen att få ha sina barn nära, säger Nikkari-Östman.

Problemet med de här lösningsförslagen är att vi inte har några utrymmen tillgängliga för tillfället. Det finns inte plats för barnen rent fysiskt

Men arbetsgruppen överväger också andra lösningsmodeller. En skola i Vörå centrum är ett alternativ, liksom en skola i Karvsor.

– Problemet med de här lösningsförslagen är att vi inte har några utrymmen tillgängliga för tillfället. Det finns inte plats för barnen rent fysiskt.

Baracker på skolgården i Vörå centrum har gruppen också diskuterat. Men att hyra baracker är inte gratis.

– I så fall sparar vi helt enkelt inga pengar. Som det ser ut nu kan vi inte öka driftskostnaderna utan vi borde faktiskt spara.

Koskeby skola i Vörå.
I Vörå centrum ligger Koskeby skola som under hösten flyttat in i en helt ny skolbyggnad. Många tvåspråkiga familjer i Vörå önskar sig finskspråkig skola i centrum. Koskeby skola i Vörå. Bild: Yle/Filip Sten skolor,vörå

Enkät pekar mot centrum

Vörå centrum skulle bli vinnare ifall arbetsgruppen skulle rangordna sina förslag utgående från resultatet av den enkät som tidigare i år skickades till de berörda familjerna.

– Enkäten visade att en majoritet önskade att det skulle finnas en skola i Vörå centrum. Näst flest röster föll på Oravais.

Nikkari-Östman poängterar att resultatet i enkäten naturligtvis beror på var i kommunen det bor flest finskspråkiga familjer.

I Pettersbacka skola går bara en handfull barn som faktiskt bor i Pettersbacka. Resten av skolans elever kommer från tvåspråkiga familjer som bor i Vörå centrum och för dem vore naturligtvis en centrumlösning det ideala.

Köptjänster från grannkommunen

Den stora utmaningen är att alltså att få till stånd en lösning för båda finska skolorna som lockar kommunens samtliga finskspråkiga familjer att faktiskt välja den nya skolplaceringen.

I Pettersbacka, som ligger precis på kommungränsen till Kauhava, röstar familjerna sannolikt med fötterna och väljer skolgång i grannkommunen istället.

Nikkari-Östman känner förståelse för dem också. Till skolan i Ylihärmä är det bara nio kilometer, och en del familjer har redan valt Ylihärmäs högstadieskola för sina barn.

– De som bor i Pettersbacka vill helst att deras barn ska få gå i Ylihärmä under hela grundskolan, och knyta kompisband som håller genom skoltiden. Det förstår jag mycket väl att man önskar för sina barn.

Att helt övergå till köptjänster är alltså även det något som arbetsgruppen överväger.
Tyvärr kan grannkommunen inte arrangera den förberedande utbildningen som barnen från Oravais flyktingsförläggning behöver. Så också den lösningen haltar delvis, berättar Nikkari-Östman.

En vit skolbyggnad på en backe.
Tidigare i år föreslog arbetsgruppen att det skulle bli finskspråkig skola i Rejpelt skola, men byggnaden visade sig tyvärr vara i för dåligt skick. En vit skolbyggnad på en backe. Bild: Jakob Lillas / Yle Vörå,rejpelt skola

Tillbaka på ruta noll

Nikkari-Östman sticker inte under stol med att arbetsgruppen nu arbetar under viss press. Normalt brukar det enligt henne komma åsikter och kritik först då arbetsgruppens lösningsförslag är klara och kända. Nu har det kanske blivit lite si och så med arbetsron.

Det här beror inte minst på att gruppen redan kom med ett lösningsförslag i våras. Då föreslog man att de båda finska skolorna, samt en finskspråkig dagvårdsavdelning, skulle flytta till Rejpelt skola. Förslaget ströks ändå överraskande då man under hösten gjorde en konditionsgranskning av skolan och fick back.

– Då det visade sig att Rejpelt inte är i sådant skick att man kan flytta dit, fick vi börja om från noll i arbetsgruppen.

Nikkari-Östman är ändå väldigt tydlig med var arbetsgruppens ansvar tar slut.

– Vår uppgift är endast att föreslå olika lösningar och alternativ. Sedan landar vårt förslag hos kommunstyrelsen och troligtvis ska det via bildningsnämnden också. Jag ser den här frågan som ett stort politiskt beslut i Vörå.