Hoppa till huvudinnehåll

"Det finns en allmän oro bland eleverna" – men Borgå stad har skolmobbningen under kontroll

Diskussionsdeltagarna i stadshusets trappa.
De här personerna deltog i diskussionen. Från vänster: Rikard Lindström, Marie Grönroos, Jari Kettunen, Sari Gustafsson, Nina Jorkama, Carola Wiksten och Pasi Piiroinen. Diskussionsdeltagarna i stadshusets trappa. Bild: Yle/Hedvig Sandell deltagare

Mobbning i skolan och hur den behandlas har under den senaste tiden väckt debatt i Borgå. Under ett diskussionsmöte med olika nyckelpersoner redogjorde staden därför för sina handlingsmodeller mot mobbning.

Under mötet deltog Borgås bildningsdirektör, utbildningsdirektörer, två rektorer, chefen för ungdomstjänsterna och en socialhandledare från Ankarverksamheten.

Bildningsdirektör Sari Gustafsson ledde mötet och började med att lyfta upp enigheten bland alla mötesdeltagare gällande mobbning.

– Vi har nolltolerans mot mobbning.

Därefter gick ordet i tur och ordning över till de olika diskussionsdeltagarna, som beskrev hur deras roller ser ut i stadens så kallade multiprofessionella arbete mot mobbning.

Staden tacklar mobbning i olika steg

Sammanlagt cirka 120 fall av skolmobbning äger årligen rum i skolorna i Borgå. Statistik har samlats in länge, påpekar Gustafsson.

Mobbningsarbetet i stadens skolor bygger på tre grundpelare: förebyggande, ingripande och eftervård.

Det förebyggande arbetet går ut på att skapa en verksamhetskultur där alla deltar, vilket minskar risken för mobbning.

Ingripandet bygger i sin tur på tydliga modeller för hur mobbningsfallen ska behandlas. Därefter följer eftervård, en slags uppföljning av situationen.

De modeller för ingripande och eftervård, som skolorna i Borgå använder sig av, är nationella program som konstaterats vara bra, såsom KiVa Skola -programmet.

Diskussionstillfället i fullmäktigesalen.
Nyckelpersoner träffades i stadshuset för att redogöra för sina roller i arbetet mot skolmobbning i Borgå. Diskussionstillfället i fullmäktigesalen. Bild: Yle/Hedvig Sandell möten

Programmen innebär att varje skola har ett eget team mot mobbning som behandlar mobbningsfallen.

Teamet kommer överens om vilken vuxen som diskuterar med alla parter i ett fall, kontaktar vårdnadshavare, följer upp läget och för nya diskussioner med parterna om en månad.

Om mobbningen inte slutar, bedöms behovet av extra stöd. Stöd ges i första hand av elevvårdens kuratorer och psykologer.

Ett intensivt samarbete sker också med ungdomsarbetare, socialtjänsten och polisen. Både den mobbade och mobbaren får hjälp.

Fostringsdiskussioner med eleven är också en del av programmet. De förs för att minska elevens störande beteende och undvika motsättningar mellan skolan och eleven.

Den största delen av mobbningen får skolorna i Borgå slut på genom sina åtgärder och sitt samarbete med hemmen.

Om mobbningen i skolan inte slutar med den utredning och uppföljning som görs i skolan, kontaktar den anställda i skolan, som utrett saken, barnskyddsjouren.

Tillsammans med den beslutar de delaktiga parterna om fortsatta åtgärder, till exempel en barnskyddsanmälan eller samarbete med Ankarteamet och polisen.

Statistiken inte entydig

Borgås svenskspråkiga utbildningsdirektör, Rikard Lindström, säger att förekomsten av mobbning i skolorna i Borgå kan tolkas på två olika sätt.

– Dels får vi statistik från skolornas KiVa-team, dels från enkäter som eleverna själva fyller i.

Ur KiVa-statistiken får man siffror på hur många mobbningsfall som utretts i skolorna.

– Där har fallen ökat aningen under det senaste året. Vanligtvis har vi cirka 30 fall per år i de svenska skolorna, det senaste året har vi haft 40.

Statistiken från enkätsvaren talar istället för en annan verklighet.

– Där är det färre elever nu än tidigare som säger att de skulle ha blivit mobbade eller mobbat, vilket är positivt.

En man.
Utbildningsdirektör Rikard Lindström tror gärna hellre på enkätsvaren än KiVa-progammets statistik. En man. Bild: Yle/Hedvig Sandell bildningsdirektörer,rikard lindström

Ökad oro och kritik

Under den gångna hösten har många skolmobbningsfall blivit uppmärksammade i Finland.

Rikard Lindström ser ändå inte att situationen skulle ha blivit sämre i Borgås svenskspråkiga skolor. Men en större oro ligger i luften.

– Vi upplever att det finns en större oro över lag, från olika håll; de vuxnas, skolornas, stadens, kanske hela landets. Coronatiden har påverkat välmåendet hos såväl barn och unga som vuxna. Det finns en större oro för hur barn och unga mår.

I mobbningsdebatten har också skolor och lärare fått ta emot kritik för sina ingripanden, eller brist på ingripanden. Lindström förhåller sig delad till det här.

– Jag vill inte sticka under stol med att det finns utmaningar och bekymmer. Men nog skulle jag ändå vilja påstå att vi i de allra flesta fall ingriper bra, tydligt och snabbt, så fort vi fått veta om mobbningsfallen.

Flera gånger, påpekar Lindström, kan det vara frågan om att föräldrarna tror att skolan vet om mobbningen, trots att skolan i själva verket tror allt är okej

Därför är det också viktigt att andra anmäler mobbning så fort som möjligt.

– Elever ska veta hur de ska reagera och agera om de ser något de inte tycker är rätt eller om de själva upplever sig mobbade. Hemmen ska också ha en låg tröskel att ingripa och känna sig trygga med att ta kontakt med skolan.

Efter att en anmälan gjorts måste de drabbade också ha respekt för den tid det tar att åtgärda problemet.

– I skolan är lärare varken poliser eller domstol. Det tar tid att komma framåt, trots att varje dag förstås känns lång för den mobbade.

Fler bråk i Strömborgska skolan

Enligt rektor Carola Wiksten skiljer sig mobbningssituationen på Strömborgska skolan inte från Borgås andra skolor.

– Det kommer enstaka fall då och då. Jag skulle inte säga att vi har speciellt mycket mobbning, men heller inte att vi inte alls har mobbning.

Wiksten har inte märkt av någon ökning i mobbningsfall under hösten. Liksom Lindström, märker hon ändå av en ökad oro.

– Det finns en allmän oro bland eleverna, och vi har haft mera enskilda bråk att reda ut nu än tidigare.

En kvinna.
Carola Wiksten tycker att andan i Strömborgska skolan blivit sämre på grund av coronapandemin. En kvinna. Bild: Yle/Hedvig Sandell Rektor,carola wiksten

Den ökade oron tillskriver Wiksten coronasituationen.

– Vi har inte kunnat ordna gemensamma samlingar, fester och andra evenemang som bygger upp andan i skolan. Allt det vi gör, gör vi splittrat, i enskilda klasser.

Liksom Lindström, ser också Wiksten kritiken mot skolor och lärare gällande mobbning, ur två olika perspektiv.

– Jag förstår att situationen är akut för en enskild elev och familj, att de drabbade helst vill att mobbningen upphör på en dag.

Det tar ändå sin tid att ingripa i fallen. Dessutom syns inte allt skolan jobbar med utåt.

– Vi kan inte göra reklam om allt vi sysslar med när vi hanterar ett enskilt mobbningsfall. Rent praktiskt tar det också några dagar bara att få samman alla parter som berörs. Sedan tar det ett tag innan vi kan säga att mobbningen slutat.