Hoppa till huvudinnehåll

När samhället stängdes ner minskade barnskyddsanmälningarna - risk för att mörkertalet har vuxit och många blir utan hjälp

Trycket på barnskyddet kommer att öka på sikt som en effekt av coronapandemin. Det förutspår de som jobbar med barn och familjer i kommunerna.

Under våren minskade antalet barnskyddsanmälningar på många ställen i Finland.

Då samhället stängde ner på grund av coronaepidemin innebar det att barn och unga inte vistades på ställen där vuxna kunde reagera på deras mående.

Därför är risken stor att det finns ett större mörkertal där barn och familjer som behöver hjälp inte har blivit sedda.

Hur många blir inte sedda?

På barnskyddet i Raseborg har familjearbetarna, socialhandledarna och socialarbetarna gjort sitt bästa för att hålla kontakt med sina klienter på olika sätt, trots alla restriktioner.

Men rädslan för att inte upptäcka någon som behöver hjälp finns hela tiden närvarande, säger Theresa Vihlman som är enhetschef för barn- och familjetjänster.

- Vi är överlag oroliga för barn, unga och barnfamiljer. Är det något vi har missat och hur mycket är sådant som inte har kommit fram när man har varit borta från många sociala kontakter?

Hon har också märkt att de som mådde dåligt redan innan coronaepidemin nu mår extremt dåligt.

- Det är mera psykisk ohälsa, man har ångest och oro och mår dåligt.

Svårare att ordna träffar

En av de stora utmaningarna i och med coronapandemin är att få till stånd träffar med klienterna. I många fall har personalen varit tvungen att avväga vilka möten som kan lämnas bort.

Personalen har också fått använda sin kreativitet, säger Theresa Vihlman.

- Vi använder oss mycket av distansmöten och träffas via facetime på telefonen. Det har fungerat över förväntningarna, även om vi måste öva oss på att ha möten på distans.

Flera barnskyddsanmälningar är att vänta

Antalet barnskyddsanmälningar förväntas gå upp igen i Finland under höstens lopp. Det visar en förfrågan bland 41 kommuner som Institutet för hälsa och välfärd har gjort tillsammans med Centralförbundet för barnskydd.

Nästan hälften, eller 42 procent, av kommunerna uppskattar att barnskyddsanmälningarna ökar.

Samtidigt bör det påpekas att det inte enbart är en negativ sak; att anmälningarna ökar visar att illamående bland barn och unga upptäcks och gör att situationen kan åtgärdas.

Närmare 70 procent av de kommuner som svarade på förfrågningen tror att klientfamiljernas ekonomiska situation och föräldrarnas ork försämras. Lite på 60 procent uppskattade att barnen få mera problem i skolan.

Skolan tar mera kontakt

I Raseborg har barnskyddsanmälningarna ökat en aning. Däremot har kontakterna enligt socialvårdslagen minskat, säger Theresa Vihlman.

- Konkret ser vi nu att skolorna tar mera kontakt, och konsulterar och har frågor kring barns och ungas mående och situation. Det är den markanta skillnaden tillsammans med att familjer själva tar kontakt.

Kontakt enligt socialvårdslagen betyder att till exempel skol- eller daghemspersonal tar kontakt med barnskyddet med samtycke av personen ärendet gäller eller av familjen.

Om man inte får samtycke, men oron för barnet kvarstår, ska man göra en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen.

Personporträtt på en kvinna i en grön trädgård.
Theresa Vihlman är enhetschef för barn- och familjetjänster i Raseborg. Personporträtt på en kvinna i en grön trädgård. Bild: Yle / Tiina Grönroos stödpersoner,stödpersons- och familjeverksamhet,Raseborg,Stödfamilj,fosterfamiljer,enhetschef theresa vihlman

Theresa Vihlman påpekar att rutiner alltid har varit viktiga för barn och unga. Men i och med att samhället stängdes ner och många rutiner föll bort har det blivit extra tydligt.

- För en del är det väldigt kämpigt att komma tillbaka in i rullorna. Det kan handla om skolfrånvaro och luckor i inlärningen på grund av distansundervisningen och det kan vara svårt att komma ifatt.

Det som sker nu i samhället kommer troligtvis att synas bland annat inom barnskyddet på lång sikt, tippar Theresa Vihlman.

- När det syns är svårt att säga. Men nog har situationen varit utmanande för många familjer.

Fortfarande svårt att hitta personal

Barnskyddet i Raseborg har redan en längre tid kämpat med för små personalresurser. Precis som många andra kommuner har Raseborg svårt att få sökande till de ledigförklarade socialarbetartjänsterna.

Det leder till att antalet klienter per socialarbetare fortsättningsvis är 60 till 70, vilket är dubbelt fler än rekommendationen.

För att underlätta situationen har man på försök knutit en psykiatrisk sjukskötare till teamet.

- På det sättet får vi synergieffekter och ett mera mångprofessionellt team, säger Theresa Vihlman.

Inom staden jobbar den sociala sektorn och bildningssektorn hela tiden på att öka sitt samarbete för att barn och unga ska få hjälp så snabbt och enkelt som möjligt.

- Det handlar om att med väldigt låg tröskel ta kontakt med varandra, säger Vihlman.

Läs också