Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen debatterar försämrat säkerhetspolitiskt läge - regeringen lyfter fram mänskliga rättigheter, medan Sannf och KD talar om ideologisk slagsida

Det hettade till i riksdagen då regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse diskuterades. Säkerhetsläget har blivit svårare att förutse, konstaterar regeringen.

Dörren till Nato står som vanligt på glänt.

Säkerhetssamarbetet med Sverige får tummen upp av alla partier, men bara Saml flaggar öppet för ett Nato-medlemskap under remissdebatten i riksdagen.

Finland strävar efter att hålla så många dörrar som möjligt öppna.

– Detta inbegriper en möjlighet att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, står det i redogörelsen.

Vi har redan ett omfattande samarbete med Nato, men partnerskap är inte det samma som medlemskap. Enligt artikel 5 är en väpnad attack mot en medlemsstat i Nato ett angrepp mot alla medlemsstater.

Haavisto: "Sverige och USA viktigas för Finland"

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) presenterade regeringens säkerhetspolitiska redogörelse. Corona-pandemin har fördröjt arbetet med redogörelsen.

- För den sittande regeringen är mänskliga rättigheter, tolerans och jämställdhet centrala värden. Speciellt viktigt är det då säkerheten hotas.

Samarbetet med Sverige fortsätter och fördjupas, konstaterade Haavisto. Också samarbetet med USA är viktigt för Finland. Haavisto konstaterade att de gemensamma värderingarna är viktiga.

Pekka haavisto puhuu puhelimeen maski kasvoillaan
USA. Vem som sitter i Vita Huset påverkar Finlands utrikespolitik, konstaterar utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna). Det som gäller USA är skrivet för att gälla på lång sikt. Pekka haavisto puhuu puhelimeen maski kasvoillaan Bild: Marja Väänänen / Yle utrikesminister,Pekka Haavisto,porträtt,Presidentvalet i USA 2020

Sannf och KD anklagar redogörelsen för ideologisk slagsida

Sannfinländarna konstaterar att utmaningarna och målsättningarna långt är de samma som för fyra år sedan då Sannf satt i regeringen. I sitt gruppanförande gav partiet regeringens redogörelse en känga för att ha en ideologisk slagsida.

- I den säkerhetspolitiska redogörelsen lyfter regeringen fram de mänskliga rättigheterna och stoppandet av klimatföränderingen, sa riksdagsledamoten Tom Packalén (Sannf). Det här avspeglar starkt regeringens värderingar och ideologi.

Också kristdemokraterna talar om en ideologisk slagsida. KD anser att terrorismen får för lite uppmärksamhet i den säkerhetspolitiska redogörelsen.

- De islamistiska attackerna mot kyrkor och synagogor har varit direkta attacker mot de europeiska värdena, konstaterade Päivi Räsänen i Kristdemokraternas gruppanförande. De här hoten måste tas allvarligt.

Kansanedustaja Päivi Räsänen saapui todistajana poliisijohdon virkarikoskäräjille Helsingin käräjäoikeuteen maanantaina 26. marraskuuta.
KD anser att terrorismen får för lite uppmärksamhet i den säkerhetspolitiska redogörelsen. De islamistiska attackerna mot kyrkor och synagogor har varit direkta attacker mot de europeiska värdena, konstaterade Päivi Räsänen i Kristdemokraternas gruppanförande. Kansanedustaja Päivi Räsänen saapui todistajana poliisijohdon virkarikoskäräjille Helsingin käräjäoikeuteen maanantaina 26. marraskuuta. Bild: Yle Päivi Räsänen

Saml flaggar för Nato och Centern betonar närområdena

Samlingspartiet tar klart ställning för ett Nato-medlemskap.

- Nato-optionen ska säkras, betonade Ilkka Kanerva som höll Samlingspartiets gruppanförande. Det är också viktigt att fördjupa det muilitära samarbetet med USA oberoende av Nato.

Finland borde också överväga ett statsförbund med Sverige konstaterade Kanerva i Samligspartiets anförande.

Centerns gruppanförande hölls av riksdagsledamoten Mikko Savola. Centern betonar närområdenas betydelse.

- För Finlands del är stabiliteten i norra Europa, kring Östersjön i det arktiska området viktig, sa Mikko Savola. Stabiliteten i närområdet främjas genom ett nära samarbete med Sverige och Norge samt genom att utveckla vårt Nato-partnerskap.

Centern talar sig också varm för den allmänna värnplikten och betonar vikten av stabilitet i säkerhetspolitiken.

“Samarbetet med USA är långsiktigt”

Regeringen Sipiläs gav sin säkerhetspolitiska redogörelse för fyra år och efter det har säkerhetsläget försämrats. Läget i både Finland och Europa är instabilt och svårt att förutse.

Till osäkerheten bidrar bland annat annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina, klimatkrisen, Corona-pandemin, situationen i Belarus, Navalny-krisen och kraftmätningen mellan stormakterna Kina och USA.

– Samarbetet i den regelbaserade internationella ordningen har blivit svårare, konstaterade utrikesminister Pekka Haavisto redan för ett par veckor sen.

Några omedelbara militära hot mot Finland finns det däremot inte enligt redogörelsen.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen presenterades innan presidentvalet i USA, men vem som sitter i Vita Huset ska inte påverka Finlands utrikespolitik.

– Också andra länder byter statsledning och ändå fortsätter vårt försvars- och säkerhetspolitiska samarbete, konstaterade Haavisto.

Det som gäller USA är skrivet för att gälla på lång sikt.

Finland siktar på FN:s råd för mänskliga rättigheter

I den säkerhetspolitiska redogörelsen betonas de mänskliga rättigheterna och de måste vara en viktig del av EU:s politik.

– Ett exempel är situationen i Belarus där EU tillsammans har reagerat mot människorättskränkningar.

Finland kandiderar för att bli medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2022. Rådet övervakar brott mot de mänskliga rättigheterna.

“Kommunikationsnäten måste fungera också under kriser”

Redogörelsen lyfter också fram hybridhot och behovet av cyberförsvar. I takt med att nya kommunikationsnät tas i bruk är det viktigt att värna om cybersäkerheten.

- Det är viktigt att på ett förutseende sätt säkerställa nätens säkerhet och störningstålighet, däribland deras bärkraft i exceptionella situationer, heter det i redogörelsen.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen har godkänts av regeringen och ska nu manglas av riksdagen. Varje regering ger sin egen redogörelse med målsättningar för utrikespolitiken under de närmaste åren

Läs också