Hoppa till huvudinnehåll

Trots att mycket arbete återstår tror Fennovoima på byggstart om två år för kärnkraftverket i Hanhikivi

Skärmar som visar simulation av hur ett kärnkraftverk fungerar.
Driften av kärnkraftverket simulerades i Sankt Petersburg 2016. Skärmar som visar simulation av hur ett kärnkraftverk fungerar. Bild: Yle/Kerstin Kronvall kärnkraft,kärnkraftverk

Medan arbetet med att dokumentera varje detalj i planerna för kärnkraftverket är i full gång fokuserar Fennovoima parallellt på planeringen av byggskedet, vilket blir ett ännu större jobb.

Strålsäkerhetscentralen, Stuk, är den myndighet som övervakar all planering innan Fennovoima kan få ett byggnadslicens. Där koordinerar en projektgrupp på femton personer granskningen av alla planer.

Janne Nevalainen är chef för övervakningsprojektet för Hanhikivi och han betonar att arbetet kräver många sorters expertis. De femton i projektgruppen får hjälp av omkring hundra personer som besitter olika typer av specialkunnande.

– Allt korsgranskas eftersom det här kräver ett tvärvetenskapligt perspektiv, säger Nevalainen.

Dokumentationen har blivit bättre men måste kompletteras

De svårigheter som för några år sedan förekom i samarbetet mellan Stuk och Fennovoima verkar nu vara övervunna.

Janne Nevalainen på Stuk konstaterar att myndigheten har fått in de första delarna av de dokument den bett om och att kvaliteten på dokumentationen har blivit bättre.

Fakta: Hanhikivi-1

Fennovoima hoppas på bygglov inom 2021 och byggstart 2022. Om det lyckas räknar man
med att driften kommer igång 2028.

Projektet genomförs i praktiken av Rosatoms dotterbolag RAOS Project.

Rosatoms dotterbolag RAOS Voima är den största enskilda ägaren i Fennovoima med en
andel på 34 procent. Voimaosakeyhtiö SF, som har många finska ägare, äger 66 procent av Fennovoima.

Tre bolag sköter de viktigaste delleveranserna:
- Atomenergomash levererar reaktorn som är av modellen VVER-1200
- Atomprojekt planerar styrsystemet för kärnkraftverket
- Holding Titan 2 bygger kraftverket. Bolaget är Rosatoms strategiska partner.

Under byggnadsskedet sysselsätter projektet cirka fyratusen personer. Den största delen av
dem kommer att vara utlänningar.

Projektet kostar omkring sju miljarder euro.

Kärnkraftverket i Hanhikivi beräknas kunna fungera i sextio år.

Stuk har emellertid bett om tilläggsutredningar utgående från det material som nu har lämnats in.

På Fennovoima berättar den operativa chefen Timo Okkonen att arbetet just nu löper rätt bra. Stuk har begärt in dokumentation av femton olika helheter och av dem har Fennovoima lämnat in fem.

– Inom det här året ska vi vara uppe i tio kompletta helheter och under de första tre månaderna av nästa år blir allt klart för inlämning, säger Okkonen.

Arbetet har tagit lite längre tid än företaget hade räknat med. Det beror till en del på att kraven från Stuk är så höga.

Timo Okkonen säger också att det finns vissa problem, bland annat gäller det automationen där arbetet med alla detaljer tar längre tid än man hade hoppats på.

Byggskedet planeras redan nu

Arbetet löper nu och tåget har satts i rörelse, säger Okkonen som själv började jobba på Fennovoima för snart två år sedan. Han kom alltså till huset efter att de stora problemen med försenad inlämning av uppgifter till Stuk var som mest akuta.

Platsen där det är tänkt att Hanhikivi-1 ska byggas.
Här ska Hanhikivi kärnkraftverket stå om Fennovoimas planer går igenom. Platsen där det är tänkt att Hanhikivi-1 ska byggas. Bild: Yle/Kerstin Kronvall Hanhikivi kärnkraftverk,Fennovoima,Pyhäjoki,kärnkraft,kärnkraftverk

Förseningarna påverkar till en del stämningen också i dag. En del grämer sig över att allt inte gick som det borde ha gått från början. Det är självklart att projektet också blir dyrare då tidtabellen inte håller.

Okkonen föredrar att titta framåt och det han ser då är inte ett dugg mindre komplicerat än det som görs i dag.

– Nu fokuseras mycket kring det som behövs för att vi ska få byggnadslicens, men de följande stegen är
ännu större och kräver massor, säger Okkonen.

Personalen utbildas

Innan man kan börja bygga måste alla underleverantörer i leveranskedjan ha exakta uppgifter om hur deras produkter ska se ut. Allt måste skötas till fulländning för att det framtida kraftverket ska
fungera.

För Fennovoima gäller det att se till att hela personalen verkligen vet exakt hur varje detalj i jobbet ska skötas korrekt.

Just nu är det viktigaste att man lär känna anläggningen genom att granska den och gå igenom varje system.

Personal utbildas redan för att kunna driva kraftverket den dag det står klart. Till avtalet med Rosatom hör också personalutbildning som börjar redan den här hösten.

Nytt ryskt kraftverk står modell

I Ryssland står det som anses vara Hanhikivis referenskraftverk klart i Sosnovyi bor i Leningradområdet. Det betyder att Fennovoima kan jämföra sina planer med ett kraftverk som redan producerar elektricitet.

Den operativa chefen Timo Okkonen säger att det är bra att kunna jämföra med en anläggning som är snarlik den Fennovoima vill bygga.

– Men man måste hela tiden ta i beaktande att Finland ställer specifika krav som skiljer sig från de ryska normerna, säger han.

Kärnkraftverk i Sosnovyj Bor under byggnadsskedet.
Referensraftverket i Sosnovyi bor såg ut så här under byggskedet 2016. Kärnkraftverk i Sosnovyj Bor under byggnadsskedet. Bild: Yle/Kerstin Kronvall Sosnovyj Bor,kärnkraft,kärnkraftverk

Det gäller att göra allt: design, tillverkning, byggande och drift enligt de regler som gäller i Finland.

Just det finska regelverket är det som Stuk håller sig till i sin granskning.

Förr kollade man papper, numera läser man digital dokumentation

I år har arbetet fått en ny krydda på grund av coronaepidemin. Stuk har nämligen inte kunnat göra granskningar på plats hos kärnkraftverkets leverantör eller hos Fennovoima.

– Därför har Stuk genomfört sin första inspektion på distans, berättar chefen för övervakningsprojektet Janne Nevalainen.

Femtio personer var uppkopplade för inspektionen och det ledde till att nätverket blev överbelastat och man kunde inte använda videokontakt.

Granskningen går i praktiken till så att Stuks övervakare tar del av all dokumentation och alla arbetsbeskrivningar som finns på Fennovoimas interna nätverk.

– Nackdelen med granskning på distans var att det inte gick att tolka reaktioner hos motparten, säger Nevalainen.

Det är också lättare att överbrygga kulturskillnader då man möts öga mot öga. Nu effektiverade Stuk granskningen genom att på förhand be Fennovoima förbereda presentationer av vissa helheter.

För Fennovoima betyder Finlands strikta linje när det gäller strålsäkerhet mera jobb, men den operativa chefen Timo Okkonen klagar inte över det.

– Vi måste lyckas visa att vi kan anläggningen och vet hur vi kör den för att kunna få drifttillstånd, säger han.

Läs också