Hoppa till huvudinnehåll

Cirka 45 000 kvinnor uppger årligen att de utsatts för sexuellt våld - under en procent leder vidare till fällande dom i Finland, visar uträkning

En man lägger händerna på en kvinnas höfter.
Cirka 45 000 - 50 000 kvinnor uppger årligen att de utsatts för sexuellt våld eller försök därtill. Av dessa anmäls färre än tvåtusen till polisen. Då man jämför hur många som uppgett sexuellt våld med fällande domar, blir det färre än en procent. En man lägger händerna på en kvinnas höfter. Bild: Dmitri Maruta sexuella trakasserier

Endast under en procent av alla fall av sexuellt våld leder till fällande dom, om man jämför detta med hur många kvinnor som årligen uppger att de utsatts för sexuellt våld eller försök till det.

Dryga två procent av kvinnorna i Finland, det vill säga cirka 45 000 - 50 000 kvinnor, uppger årligen att de utsatts för någon form av sexuellt våld, visar statistik från den nationella brottsofferundersökningen.

De tillfrågade har själva fått definiera om de anser sig varit utsatta för sexuellt våld eller försök till det.

Siffrorna varierar inte särskilt mycket från år till år.

Av dessa kring 45 000 kvinnor som uppger att de utsatts för sexuellt våld, leder under en procent av brotten till fällande dom i Finland, visar Amnesty Finland.

Detta beror till stor del på att få fall anmäls till polisen, cirka 1400 - 2000 fall årligen, och av dem går färre än hälften vidare till åtal.

Av de fall som blir kvar och går till åtal, blir det fällande dom i två av tre fall då det gäller exempelvis våldtäkt.

Men räknar man med antalet kvinnor som uppger att de utsatts för sexuellt våld och jämför det med hur stor andel fällande domar vi har i Finland, blir utfallet under en procent.

Här jämför man alltså i vilken utsträckning de tillfrågade uppgett förekomsten av sexuellt våld och sedan jämförs detta med antalet fällande domar.

Ändå har de fall som polisanmälts och gått vidare till åtal och fällande dom ökat under senare år, visar Institutet för kriminologi och rättspolitik Krimos brottsredovisning.

Svenska Yle redogjorde tidigare för sexbrottsstatistiken i Finland och även där framgår att endast en liten del av sexualbrotten leder till fällande dom.

Svårundersökta brott

En av orsakerna till att vi har få fällande domar då det gäller sexuellt våld beror på den låga anmälningsbenägenheten.

- Här ska man vara försiktig med att skuldbelägga offren. Det är myndigheterna och samhället som borde bli bättre på att identifiera det sexuella våldet och ta det på allvar.

Det säger jurist och doktorand Otava Piha vid Helsingfors universitet som forskat i sexualbrott.

Piha påpekar att det dessutom råder seglivad mytbildning kring hur ett offer respektive förövare ska vara och bete sig.

Piha har för Amnesty Finlands del räknat ut hur många sexualbrottsfall som leder till fällande domar i Finland.

Eftersom de här siffrorna inte finns samlade och uträknade på ett och samma ställe, har Piha tagit stöd av nationella undersökningar och statistik som kommit till myndigheters kännedom.

Uträkningarna är med andra ord riktgivande, några exakta siffror går ej att ge.

Otava Piha
Otava Piha säger att det råder mytbildning kring hur offer för sexuellt våld ska bete sig, vilket försvårar identifieringen av dessa brott. Dessutom finns det en benägenhet till skuldbeläggning av offret. Otava Piha Bild: Aura Piha Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet,Juridiska fakulteten,forskare,sexuella trakasserier,Otava Piha

Så här är det uträknat

Iden nationella brottsofferundersökningen från år 2017 uppgav drygt 45 000 kvinnor i åldrarna 15 till 74 att de under det senaste året varit utsatta för sexuellt våld eller försök till det.

Av dessa anmäldes dryga 1400 fall till polisen, det vill säga under fem procent. Färre än hälften av de här anmälningarna gick vidare till åtal, och endast 349 åtal ledde till fällande dom.

Det blir alltså under en procent om man jämför med hur många som uppgivit att de utsatts för sexuellt våld, det vill säga kring 45 000 - 50 000 kvinnor årligen.

Uträkningen är som sagt riktgivande, men man kan lätt se att mängden kvinnor som uppgett att de utsatts för någon form av sexuellt våld inom det senaste året, inte står i proportion till antalet anmälningar och fällande domar.

I den nationella brottsundersökningen har man frågat efter erfarenheter av sexuellt våld, vilket inkluderar olika typer av sexualbrott såsom våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuella trakasserier och så vidare.

Barn under femton år och kvinnor över 74 finns inte med i denna uträkning.

Översikt av hur många sexualbrott som leder till åtal och fällande dom i Finland
Översikt av hur många sexualbrott som leder till åtal och fällande dom i Finland Bild: Henri Salonen sexualbrott

Lagman: trovärdig uppskattning

Lagman Daniel Allén vid Österbottens tingsrätt säger att den här typen av brottslighet sedan länge är känd som "toppen av ett isberg".

Han konstaterar att det stora glappet mellan upplevt sexuellt våld och fällande domar i första hand är ett samhällelig fråga som borde undersökas närmare. Juridiken kommer in först i det senare skedet.

Att under en procent av de situationer som kvinnor upplever som sexuellt övervåld leder till fällande dom i tingsrätten verkar var en rimlig uppskattning, menar han.

- Detta är helt uppenbart den typ av beteende som har en oproportionellt liten ”synlig” andel.

Allén tror att det viktigaste för att få mera balans då det kommer till denna typ av brottslighet är att saken lyfts och att medvetandet om denna problematik blir större i samhället.

Han tänker vidare att den juridiska apparaten borde utvecklas vad gäller utredning, åtal, rättsprocesser och så vidare för att bättre kunna identifiera sexuellt våld.

Allén tror inte på strängare straff som en effektiv metod att förhindra brott på sikt, men anser samtyckesreformen med inbyggda risker för omvänd bevisbörda i dessa brottmål vara den rätta vägen att gå.

Reformen av våldtäktslagen är tillsatt av Justitieministeriet och betänkandet är överlämnat till justitieminister Anna-Maja Henriksson.

I betänkandet föreslås alltså bland annat att samtycke tas i beaktande vid definitionen av våldtäkt så som man gjort i Sverige.

Daniel Allén sitter på sin stol på sitt kontor bakom ett stort skrivbord. På hyllorna bakom honom finns många mappar.
Lagman Daniel Allén konstaterar att trösklarna för offret är många innan ärendet ens kommer så långt att det anmäls. Daniel Allén sitter på sin stol på sitt kontor bakom ett stort skrivbord. På hyllorna bakom honom finns många mappar. Bild: Yle / Axel Brink österbottens tingsrätt

Lagstiftningen bristfällig

Sexualbrott är svåra att bevisa eftersom de oftast sker inom den privata sfären, det finns inga ögonvittnen eller någon övervakningskamera eller andra vattentäta bevis.

- Här räcker det inte med exempelvis dna-spår eftersom man måste bevisa att själva gärningen skett mot målsägandes vilja, påpekar Piha.

Och här stöter vi på ett annat hinder enligt Piha, nämligen att vår lagstiftning vad gäller sexualbrott är bristfällig.

I Finland är det inte våldtäkt om någon säger nej, jag vill inte― Jurist och doktorand Otava Piha

För att det ska räknas som exempelvis våldtäkt i juridisk mening måste det förekomma våld, hot eller att offret varit i hjälplöst tillstånd, exempelvis att man sover eller är väldigt berusad.

- I Finland är det alltså inte våldtäkt om någon säger nej, jag vill inte.

Här finns det som sagt dock långtgående planer på en lagändring i riktning mot en samtyckeslagstiftning.

Lönar sig ändå anmäla

För att fler skulle våga anmäla sexuellt våld, vore det av yttersta vikt att polis, åklagare och rättsväsende fick mera utbildning om hur ett sexualbrottsoffer beter sig, konstaterar Piha.

Vid till exempel en misshandel på gatan finns det ofta vattentäta bevis såsom ögonvittnen och kameraövervakning, men vid sexualbrott måste man samla många olika slags bevis som var för sig inte är vattentäta, men som tillsammans kan utgöra en helhet.

Med tanke på den beviströskel som måste uppnås för att dömas för ett sexualbrott, är risken osannolik att som oskyldig dömas för ett sexualbrott.

- Inget system är perfekt, men här är nog problemet med att offren skuldbeläggs och att så få döms för sexualbrott långt större än risken för att en oskyldig skulle dömas.

Men även om statistiken ser hopplös ut då det gäller att få upprättelse hos de som fallit offer för sexualbrott, så finns det anledning att anmäla, påminner Piha.

- Det kan vara ett sätt för offret att få ett avslut på det som hänt, att man vet att man gjort allt man kunnat. På samhällsnivå är det bra att vi får mera information om dessa brott, det hjälper oss utveckla lagstiftningen och myndigheternas metoder, säger Piha.

Läs också