Hoppa till huvudinnehåll

Den etiopiske fredspristagaren Abiy Ahmed hindrar hjälpen att komma fram till konfliktzonen Tigray - grannlandet Sudan befarar stor flyktingkris

Demonstranter utanför USA:s utrikesministerium i Washington vädjade i måndags om att premiärminister Abiys "folkmord" i Tigray ska stoppas.
Demonstranter utanför USA:s utrikesministerium i Washington vädjade i måndags om att premiärminister Abiys "folkmord" i Tigray ska stoppas. Demonstranter utanför USA:s utrikesministerium i Washington vädjade i måndags om att premiärminister Abiys "folkmord" i Tigray ska stoppas. Bild: AFP / Lehtikuva Tigray,Etiopien,Abiy Ahmed

Etiopiens premiärminister, fredspristagaren Abiy Ahmed, hindrar hjälparbetet i konfliktzonen Tigray i norra Etiopien. Enligt FN försvåras hjälpen ytterligare av att både internet och telefontrafik stängts ned i provinsen. Grannlandet Sudan befarar en enorm flyktingvåg.

Förra veckan inledde den etiopiska federala armén en offensiv mot Tigray-provinsen. Premiärminister Abiy Ahmed anklagade det styrande partiet i Tigray, TPLF, för en dödlig attack mot en federal militärbas i regionens huvudstad Mekelle.

Nu hindras hjälporganisationer från att ta in mat, medicin och andra nödleveranser i provinsen Tigray. Telefonförbindelserna i regionen stängdes av genast då offensiven inleddes och det försvårar också hjälpen, enligt FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (UNOCHA).

Myndigheterna i grannlandet Sudan befarar en flyktingvåg på upp till 200 000 människor från Tigray. Redan nu har minst 11 000 flyktingar kommit över gränsen.

Karta av Etiopien med regionen Tigray utmärkt.
Tigray-provinsen gränsar både till Sudan och Eritrea i väster och norr. Karta av Etiopien med regionen Tigray utmärkt. Etiopien,Karta,Tigray

Jordbrukare på den sudanesiska sidan om gränsen har försökt samla ihop mat till flyktingarna. FN:s flyktingorganisation UNHCR har nu också börjat komma igång med att hjälpa dem som flytt till Sudan.

Konfliktforskare varnar för möjligt folkmord och etnisk rensning

FN och Afrikanska unionen, bland andra, har uppmanat parterna till eldupphör och förhandlingar. Premiärminister Abiy har hittills inte visat intresse för den sortens krav.

Många bedömare varnar att det finns risk för ett långvarigt och blodigt inbördeskrig i Etiopien. Arméns norra kommando är stationerat i Tigray och kontrolleras nu av det styrande partiet i provinsen TPLF. Norra kommandot saknar flygvapen, men är i övrigt välbeväpnat.

Det finns också oro för att kriget kan sprida sig till andra delar av landet, som till grannprovinsen Amhara som stöder Abiy i konflikten.

Amhariska milismän som strider på regeringens sida i Tigray, här fotograferade under träning den 10 november.
Amhariska milismän som strider på regeringens sida i Tigray, här fotograferade under träning den 10 november. Amhariska milismän som strider på regeringens sida i Tigray, här fotograferade under träning den 10 november. Bild: AFP / Lehtikuva Etiopien,Amhara

Också grannländer kan bli indragna. Redan nu anklagar TPLF grannlandet Eritrea för att ha anfallit områden i Tigray och för att delta i kriget på Abiys sida.

Utrikespolitiska institutet i Sverige har för sin nättidning intervjuat den norske professorn, konfliktforskaren och Afrikakännaren Kjetil Tronvoll. Enligt honom finns det risk för etnisk rensning och folkmord i Etiopien.

Tronvoll säger att det pågår etnisk profilering riktad mot tigreaner överallt i landet, och att det är ett mycket olycksbådande tecken.

Också andra folkgrupper i landet riskerar livhanken på grund av den allt allvarligare säkerhetssituationen. Massakrer med etniska förtecken har redan inträffat, exempelvis mot amharer som befinner sig utanför sin hemregion i delstaten Oromia, i centrala Etiopien.

Konflikten mellan Abiy och TPLF har pågått länge

Bakgrunden till konflikten mellan Abiy och det styrande partiet i Tigray, Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF), är komplicerad.

TPLF har i decennier haft stort inflytande i den etiopiska regeringen, men under de senaste åren har ordkriget mellan TPLF och Abiy tilltagit. Abiy har slagit ner på TPLF-ledare som anklagats för korruption och människorättsbrott.

För ungefär ett år sedan drog sig TPLF ur regeringen då Abiy möblerade om regeringspartiet och utökade sin egen makt. TPLF har vägrat att underkasta sig Abiy och hans politik.

Det var förra onsdagen, den 4 november som Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed höll ett tv-tal där han meddelade att offensiven mot Tigray hade inletts.
Det var förra onsdagen, den 4 november, som Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed höll ett tv-tal där han meddelade att offensiven mot Tigray hade inletts. Det var förra onsdagen, den 4 november som Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed höll ett tv-tal där han meddelade att offensiven mot Tigray hade inletts. Bild: AFP / Lehtikuva Abiy Ahmed

Konflikten trappades upp i september då Tigray trotsade regeringens coronabestämmelser och ordnade regionalval.

TPLF såg regeringens förbud mot att hålla val som ett försök av Abiy att hålla sig kvar vid makten längre än sin mandatperiod.

TPLF har i sin tur anklagats för att i decennier ha slagit ned mot alla som opponerat sig mot dem.

Fredspriset till Abiy var kontraproduktivt?

Abiy har försökt bedriva en mindre etnisk och mer panetiopisk politik. Det har han också fått internationellt beröm för.

Hösten 2019 fick premiärminister Abiy Nobels fredspris för den fredsprocess som han genomdrivit med Etiopiens mångårige ärkefiende Eritrea.

I intervjun till Utrikesmagasinet menar Tronvoll att priset kan ha varit kontraproduktivt och att Nobelkommittén i Oslo borde ha sett varningssignalerna.

Enligt Tronvoll fick Abiy genom priset kvitto på att hans politik var berömvärd. Det var efter tillkännagivandet som han exempelvis ommöblerade regeringspartiet. Priset skänkte också viss legitimitet åt Eritreas diktator Isaias Afwerki.

Tronvoll menar inte att kriget i Tigray eller alliansen mellan Abiy och Afwerki är Nobelkommitténs fel, men han bedömer att Nobelpriset har förstärkt processen.

Källor: Utrikesmagasinet, Reuters, AFP, BBC, Yle

Läs också