Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Med andra vågen blev coronaviruset politik också i Sverige – tar Löfven över rodret från Tegnell?

En bild på Sveriges statsminister Stefan Löfven med Svenska Yles Marianne Sundholm som ikon i förgrunden.
En bild på Sveriges statsminister Stefan Löfven med Svenska Yles Marianne Sundholm som ikon i förgrunden. Stefan Löfven,Sverige,coronavirus,marianne sundholm

Stigande siffror sätter press på Stefan Löfven som hittills låtit Folkhälsomyndigheten visa riktningen.

Hösten började lugnt i Sverige. Länge såg coronasiffrorna klart mer stabila ut än i resten av Europa där de ökade kraftigt. I Sverige var pandemin förvånansvärt frånvarande, ibland så gott som bortblåst i både partiledardebatterna och den politiska mediebevakningen. De var fullt upptagna med gängkriminaliteten och arbetsrätten.

Men mot slutet av oktober började också de svenska coronafallen plötsligt stiga i rask takt. En ökning syns också i intensivvården, på äldreboendena och i dödsstatistiken.

Allt fler konstaterar att Sverige kan gå samma öde till mötes som många andra länder i Europa, och förklaringarna är svåra att hitta när restriktionerna ser ut som i övriga Norden.

Debatten tar fart igen. Och i går, på pressträffen om nya restriktioner för restaurangerna i Sverige, var det något som var alldeles annorlunda jämfört med när coronaråd tidigare meddelats i Sverige: Folkhälsomyndigheten lyste med sin frånvaro.

Alkoholstopp vid 22 är ett politiskt förslag

Hittills när Sveriges regering meddelat om ändringar i restriktioner och råd har regeln varit att de ges på Folkhälsomyndighetens inrådan. FHM:s generaldirektör Johan Carlson brukar vara med, för att kunna svara på detaljer kring de nya råden och motiveringarna till dem.

Sverige har hela tiden betonat att strategin ska vara evidensbaserad. Folkets stöd för både regeringen och Folkhälsomyndigheten har varit högt. När andra länder har ifrågasatt att politikerna inte fattar strängare beslut har Sverige vidhållit och även lagt stolthet i att landet litar på experterna.

Det har också funnits fördelar med att coronabesluten inte varit politiska: beslutsfattarna har kunnat koncentrera sig på också annat, i stället för att gräla om munskyddsbeslut som i Finland.

Gårdagens förslag om att stoppa alkoholförsäljningen på restaurangerna kom från regeringen, inte Folkhälsomyndigheten. Coronaåtgärderna i Sverige har därmed tagit ytterligare ett steg mot att bli politik.

Restaurangbranschen har redan drabbats hårt

På pressträffen med Stefan Löfven och socialminister Lena Hallengren i går fick ministrarna förstås frågor om varför hårdare åtgärder inte införts tidigare. Men socialministern fick också frågor om vad det finns för belägg för att alkoholstopp vid 22 är en åtgärd som har effekt, då FHM hittills sagt att det framför allt är på arbetsplatser och i hemmen smittan sprids, och på hemmafester.

Förbudet ska enligt förslaget vara i kraft till slutet av februari. Krögarna och restaurangbranschen har förstås kraftigt kritiserat det, precis som förslaget kritiserades i Finland: Finns det belägg för att alla restauranger inte kan ta ansvar för att kunderna håller avstånd, och finns det ekonomiska konsekvensbedömningar för beslutet? Det är fråga om en stor förlust för en bransch som redan nu permitterat och sagt upp och sett konkurser.

Coronavåren visade att folk i kris vill ha starka ledare

Samtidigt har det också i Sverige ivrigt pekats finger mot ungdomen som festar loss medan andra lydigt stannar hemma. Att ge upp möjligheten till restaurangsittande sent på kvällen känns som en åtgärd många svenskar kan acceptera. Det är också en lagändring som bedöms vara okomplicerad.

På det sättet är det inte ett särskilt svårt politiskt beslut. Och säkert behövs starka signaler från beslutsfattarna nu: läget är allvarligt och coronaråden är inga allmänna tips utan ska verkligen lydas, som ministrarna påpekade i går.

Men det är också bra att påminna sig att den politiska pressen att göra något nu är stor. De stigande siffrorna har gjort sitt, men som Svenska Dagbladet påpekar har Sverige också sett flera journalistiska granskningar i höst som lett till fullt gräl om bland annat vårens teststrategi. Och senare i höst kommer coronakommissionens första delrapport. Det är mycket som står på spel när det gäller liv och hälsa, men också politik.

Sverige står inför avgörande veckor

Nästan ett år in i pandemin är det frustrerande lite vi vet om vilka åtgärder som har bäst effekt. Till och med Norge som länge haft lika bra siffror som Finland har de senaste veckorna fått uppleva en brant ökning.

Allt är förstås inte nattsvart. Ökningen av dödsfall i både Sverige och Europa är fortfarande mycket lägre än i våras, och vården av covidpatienter har blivit bättre, dödligheten är lägre.

I Sverige har förklaringen till vårens tragedi hittills varit att äldreomsorgen inte klarade krisen: dödsfallen har på det sättet kopplats bort från en stor samhällsspridning av viruset.

Sverige står inför avgörande veckor nu, inte bara med att få ner smittspridningen via de skärpta råden utan också med hur omvärlden och historien kommer att se på den svenska coronahanteringen.

Läs också