Hoppa till huvudinnehåll

Textbehandlaren Michael Perukangas från Borgå vet att en robot kommer att ta över hans jobb - och han har själv lärt upp den

En man med hörlurar sitter framför en dator i ett hemmakontor.
Under coronapandemin har Michael Perukangas jobbat från hemmet i Borgå. En man med hörlurar sitter framför en dator i ett hemmakontor. Bild: Sanna Kivineva textbehandling,distansarbete,personer,Michael Perukangas

Borgåbon Michael Perukangas har i snart tio år jobbat med att skriva ut läkares dikteringar.

- Jag är nästan säker på att bli uppsagd, för min relation till HUS har varit så föränderlig, besvärlig och delvis traumatisk, sade Perukangas till Yle Uutiset på onsdagen.

Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikt HUS meddelade på tisdagen att 150 personer som jobbar med textbehandling sägs upp.

Perukangas har jobbat för HUS i nio och ett halvt år, först som avdelningssekreterare och sedan 2012 med textbehandling.

Nu kommer största delen av textbehandlarna att sägas upp eftersom deras arbete ersätts med ett system för automatisk taligenkänning.

Det här kom inte som en överraskning för Perukangas.

- När textbehandlingsenheten inrättades 2012 gjordes den, enligt min och många andras syn, till en slaskhink för koncernen dit man kunde placera till exempel äldre och mindre produktiva personer, säger Perukangas.

Perukangas tror att han blev textbehandlare eftersom han bland annat för många år sedan ifrågasatte en situation där arbetsgivaren ville ändra arbetstiderna från kontorstid till skiftarbete.

Också i samband med årets samarbetsförhandlingar lämnade Perukangas in en del kritiska frågor och avvikande åsikter.

HUS: "Bra arbetsgivarpolitik"

Personerna som jobbar med textbehandling hör till stödtjänstenheten HUS Asvia.

Tuula Lasander, direktör för verksamhetsområdet HUS Asvia, avfärdar påståendena om att textbehandlarna skulle vara koncernens bottenskrap.

- Jag är ledsen om någon fått den uppfattningen. Enheten som jag leder innefattar 4 300 personer. Vi gör stödtjänster, vilket inte är kärnfunktionen som inhämtar mest tilläggsvärde, men alla är mycket viktiga med tanke på vårdprocessen, så ett sådant här påstående stämmer inte i något fall, säger Lasander.

Läkare tittar på bilder från en MRI-undersökning och dikterar i en diktafon.
Det läkaren talar in på sin diktafon omvandlar Perukangas och hans kollegor till skriven text. Arkivbild. Läkare tittar på bilder från en MRI-undersökning och dikterar i en diktafon. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press läkare,Diktafon,magnetisk resonanstomografi,magnetröntgen

Förutom textbehandlarna innefattar HUS Asvia också bland annat städtjänster, kosttjänster, avdelningssekreterare och ekonomitjänster.

Lasander säger att man under åren placerat sådana personer i enheten som till exempel har problem med inneluften eller stöd- och rörelseorganen. Textbehandlingsarbetet kan utföras på distans, till exempel hemifrån.

- Men någon slaskhink är det sannerligen inte frågan om, tvärtom har det varit bra arbetsgivarpolitik att personer har kunnat placeras i nya uppgifter enligt deras behov, säger Lasander.

Hon säger att man också via de nyss avslutade samarbetsförhandlingarna har kunnat placera omkring 80 personer i andra uppgifter.

I början av förhandlingarna, i mars, omfattades 305 personer. På den sista förhandlingsdagen, måndagen, gällde förhandlingarna 221 personer.

Av dem kommer alltså 150 personer att få sparken och de resterande 70 personerna kommer att ha arbetsuppgifter som liknar deras nuvarande.

- Nu använder omkring 80 procent av läkarna röstigenkänning. Vi har också vissa specialområden och -vokabulär som röstigenkänningsprogrammet ännu inte stöder. Dessutom måste det finnas en normal beredskap och säkerhetsresurs eftersom vi är en enhet för specialsjukvård med samhälleligt ansvar som måste skötas under alla omständigheter, säger Lasander.

Textbehandlarna lärde själva upp den artificiella intelligensen

Michael Perukangas beskriver textbehandlarens arbetsuppgifter som en motsägelsefull fornlämning.

- Många har inte mer än folkskoleutbildning och löneklassen är bland de lägsta i huset. Ändå har man varit tvungen att framstå som expert inom alla läkarvetenskapens specialområden, säger Perukangas.

Själv är han magister i statskunskaper, med sociologi som huvudämne.

Perukangas har fortsatt studera också under sin karriär på HUS.

För snart ett år sedan fick han ut sina papper som natur- och miljörådgivare och under den här vintern och våren planerar han slutföra studierna som behövs för att få behörighet som yrkeslärare.

Perukangas säger att hans karriär på HUS blivit lång eftersom det har varit svårt att hitta jobb på annat håll.

Samtidigt har det hela tiden varit klart att artificiell intelligens i något skede kommer att överta hans arbete.

Sormet kirjoittavat näppäimistöllä.
Snart kommer artificiell intelligens att ta över de flesta textbehandlarnas arbeten. Arkivbild. Sormet kirjoittavat näppäimistöllä. Bild: Niko Mannonen / Yle Tangentbord

Med sin arbetsinsats har Perukangas deltagit i att gräva sin egen grav, för under de senaste åren har textbehandlarnas jobb samtidigt handlat om att lära upp artificiell intelligens.

Maskinell textbehandling har under några år utvecklats i två skeden. Först tolkar roboten läkarens diktamen och skriver ut texten, sedan korrekturläser en textbehandlare texten.

Robotens artificiella intelligens har hela tiden gått igenom textbehandlarens rättelser och på basis av datan förbättrat sina egna förmågor.

- Om läkarens röst redan är bekant för roboten så har den lärt sig att själv fylla i och rekonstruera till exempel fraser och meningsbyggnader som läkaren ofta använder. Om rösten inte är bekant så har vår roll i att göra jobbet understrukits, men samtidigt har vi lärt roboten att göra sitt jobb bättre, förklarar Perukangas.

HUS: Besparingar på miljoner och smidigare arbetsgång

När arbetet en människa gör ersätts av en dator väcks ofrånkomligen frågan om ifall antalet fel och missförstånd ökar.

Enligt Tuula Lasander, direktör för verksamhetsområdet HUS Asvia, är risken för misstag samma som tidigare eftersom läkaren i det nya systemet genast ser texten hen dikterat.

- Hittills har det fungerat så att läkaren dikterar texten på band, textbehandlingen har skrivit ut texten och så har läkaren kontrollerat den efteråt. Nu ser läkaren genast texten på skärmen och kan kontrollera den med detsamma, säger Lasander.

Enligt henne är diktamina dessutom kortare än tidigare, vilket beror på det nya patientdatasystemet Apotti.

I det finns mindre utrymme för fri text då en del av informationen förs in i systemet till exempel genom att kryssa i rutor.

Genom att övergå till taligenkänningsprogrammet får man enligt Lasander besparingar i miljonklassen, men en exakt penningsumma är ännu svår att ge.

- Vi har grovt uppskattat att omkring 25 procent av utgifterna blir kvar och 75 procent faller bort.

Artikeln baserar sig på Lähes 10 vuotta lääkäreiden saneluja purkanut Michael Perukangas tietää, että tekoäly vie lopulta häneltä työn – ja hän on auttanut sen toteutumisessa skriven av Vesa Marttinen. Texten har översatts av Mira Bäck.