Hoppa till huvudinnehåll

Tur, skicklighet och tron på myndigheter - därför är Finlands coronasiffror Europas bästa

Ett kollage med fyra människor, tre män och en kvinna på rad.
Historikern Henrik Meinander, sociologen Mikko Lagerspetz, infektionsöverläkaren Asko Järvinen och Marina Lindell vid Institutet för samhällsforskning ger sina synpunkter på varför Finland klarat coronakrisen så bra. Ett kollage med fyra människor, tre män och en kvinna på rad. porträtt,bildkollage

Finland klarar sig väldigt bra i kampen mot coronaviruset. Enligt färsk statistik har vi bland det lägsta antalet insjuknade och döda i hela Europa. De bakomliggande orsakerna är många. Det handlar om en blandning mellan tur, skicklighet och den finska mentaliteten enligt experter.

Statistiskt sett är bekämpningen av coronaviruset en framgångshistoria i Finland.

Vi har lyckats med att ha bland det lägsta antalet insjuknade och döda sett per 100 000 invånare i hela Europa enligt den senaste statistiken från den Europeiska smittskyddsmyndigheten.

Färre personer dör i coronaviruset bara i Norge, medan Estland är på samma nivå som Finland.

Vi frågade fyra experter vad det är som gjort att vi statistiskt klarat oss så bra i coronakampen, och sammanfattade det hela i sex viktiga punkter.

1. Vi bor glest och står gärna långt ifrån varandra

Vi finländare föredrar våra personliga utrymmen och är inte direkt kända för att stå tätt hoppackade på busshållplatsen.

Är det helt enkelt så att vi tränat social distansering redan sedan barnsben?

- Säkert är det kulturella skillnader som spelar in, för vi finländare är mer benägna att hålla avstånd till varandra och har också utrymme att göra det, säger Asko Järvinen, infektionsöverläkare på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.

Enligt Järvinen spelar alltså befolkningstätheten roll. Större städer med tätare befolkning har i regel högre coronasiffror - det samma gäller länder där man lever mera inpå varandra.

Finländarna och i synnerhet de äldre som är i riskgruppen har varit duktiga på att följa rekommendationerna. Det här ser vi ser fortfarande, vi har ganska lite över 60-åringar som insjuknar i dag.― Asko Järvinen, infektionsöverläkare på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS

2. Vi hann lära oss av andras misstag

Men Finland har också haft tur gällande timing eftersom vi har haft möjlighet att se hur andra länder hanterat coronaviruset. Vi har helt enkelt lärt oss av andras misstag.

- Infektionen började lite senare hos oss och antalet insjuknade steg inte lika hastigt som till exempel i Sverige. I Sverige hann coronan dessutom sprida sig inom äldrevården, något vi snabbt kunde kuva i och med hygienåtgärder och rekommendationer gällande munskydd.

Järvinen ger myndigheter såsom Institutet för hälsa och välfärd och regeringen tack för att man snabbt lyckats fatta viktiga beslut i coronakampen.

överläkare asko järvinen
Asko Järvinen berättar att Finlands goda coronasiffror beror på skicklighet men också på tur. överläkare asko järvinen Bild: Silja Viitala / Yle överläkare,juli,2020,Helsingfors,Mejlans tornsjukhus,Meilahti hospital area,Mejlans sjukhus,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS),Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,sjukvård,infektionssjukdomar,Asko Järvinen,diabetic neuropathy

Enligt Järvinen finns det ingenting i finländarnas allmänna hälsotillstånd som skulle göra att vi är mera immuna för coronaviruset. Det är mera frågan om hur vi tänker kring hygien och att hålla avstånd och undvika trängsel.

- Finländarna och i synnerhet de äldre som är i riskgruppen har varit duktiga på att följa rekommendationerna. Det här ser vi fortfarande, vi har ganska få över 60-åringar som insjuknar i dag. Finländarna har visat sig vara plikttrogna när det kommer till restriktioner.

Finländare anser att den egna och anhörigas hälsa är den allra viktigaste förutsättningen för ett gott liv,― Mikko Lagerspetz, sociologiprofessor vid Åbo Akademi.

3. Finländarna är plikttrogna och värdesätter hälsa mest av allt

Att finländarna plikttroget följt de restriktioner och rekommendationer myndigheterna gett oss är ingen överraskning för Mikko Lagerspetz, sociologiprofessor vid Åbo Akademi.

I internationella jämförelser är finländarnas tilltro till myndigheter och statliga institutioner ofta på en hög nivå.

- Det är ett resultat av en längre historisk utveckling som också är rätt typiskt i norden. Myndigheterna och statsmakten känns inte främmande för gemene man. Den generella utbildningsnivån är också så pass hög att många vet att vad som kan räknas som expertis.

Mikko Lagerspetz.
Mikko Lagerspetz,sociologiprofessor vid Åbo Akademi berättar att det är typiskt finskt att lita på myndigheterna. Mikko Lagerspetz. Bild: Lina Frisk / Yle Åbo Akademi,mikko lagerspetz

Lagerspetz tror också att finländarna tagit situationen på allvar i och med att vår hälsa är så viktig för oss.

- Finländare anser att den egna och anhörigas hälsa är den allra viktigaste förutsättningen för ett gott liv, mycket viktigare än ekonomisk framgång. Därför är vi mera beredda att sätta hälsa framför det ekonomiska, säger Lagerspetz.

På kort sikt är den sociala kontrollen bra för man kanske är mer restriktiv när man vet att man har ögon på sig. Men på lång sikt är det inte bra i ett samhälle.― Marina Lindell, projektforskare vid Institutet för samhällsforskning

4. Finländarna litar på myndigheter och experter

Marina Lindell, projektforskare vid Institutet för samhällsforskning kartlade redan i våras finlandssvenskarnas attityder gentemot coronarestriktionerna.

Lindell berättar att finländarna i början av coronaepidemin slöt upp bakom regeringens beslut och stödet är fortfarande starkt, även om det ofta dalar ju längre in i en kris vi kommer.

- När en krissituation uppstår är det vanligt att man sluter upp bakom sina ledare och har förtroende för dem. I Finland är förtroendet för ledare och myndigheter dessutom överlag högt.

Marina Lindell.
Marina Lindell, projektforskare vid Institutet för samhällsforskning säger att det dåliga coronaläget i Sverige kan sporra oss finländare att kämpa mot coronaviruset. Marina Lindell. Bild: Yle/Markus Bergfors Österbotten,Åbo Akademi,marina lindell

Enligt Lindell finns det forskning som visar att förtroendet kan sjunka om man själv eller någon i ens närhet insjuknar i coronaviruset.

- Blir man sjuk blir man mera missnöjd och tänker att regeringen och de ansvariga aktörerna inte gjort tillräckligt eftersom man insjuknat. Man behöver alltid någon att skylla på.

5. Vi har koll på grannen och kräver att hen sköter sig

Social kontroll har enligt Lindell blivit en viktig del av coronavirusbekämpningen.

Vi har ganska bra koll på vad alla andra håller på med under pandemin - och när vi ser på sociala medier att någon ordnat stor fest dömer vi dem för att de inte följer de gemensamma spelreglerna.

- Den sociala kontrollen har blivit lite osund ibland. På kort sikt är den bra för man kanske är mer restriktiv än vad man annars skulle ha varit då eftersom man vet att man har ögon på sig. Men på lång sikt sjunker det sociala förtroendet och man börjar misstro varandra. Det är inte bra i ett samhälle.

Kvinna i grå mössa och beige jacka och munskydd åker tåg, tittar på sin mobiltelefon.
Jaha, grannen fixar fest igen och ingen har munskydd. Det blir ingen like från mig! Kvinna i grå mössa och beige jacka och munskydd åker tåg, tittar på sin mobiltelefon. Bild: pexels.com/Anna Shvet Munskydd,mobiltelefoner,tåg

I grannlandet Sverige ser coronastatistiken betydligt dystrare ut än i Finland.

Eftersom vi finländare ofta jämför oss med svenskarna, tror Lindell att det dåliga läget i Sverige kan sporra oss till att bekämpa coronaviruset ytterligare.

- Vi jämför oss med Sverige och andra länder där smittspridningen är mer omfattande och känner att vi varit duktiga och vill fortsätta vara det. Men det är ändå lite förvånande att det finns ett så starkt stöd för alla restriktioner. Genast när regeringen vill luckra upp något så kommer det en motreaktion, där en stor grupp tycker att restriktionerna borde hållas kvar.

De som inte talar flytande svenska har haft svårare att få viktig information om viruset.― Henrik Meinander, professor i historia
Henrik Meinander, Yle, 18.09.2020
Henrik Meinander, professor i historia, säger att Finland haft lättare än Sverige att införa restriktioner. Henrik Meinander, Yle, 18.09.2020 Bild: Antti Haanpää / Yle Henrik Meinander,professorer,talprogram,Pratshow,Yle,Svenska Yle,gäster

6. Finska politiker hade fler möjligheter till åtgärder än svenska

Henrik Meinander, professor i historia, påpekar å sin sida att Finland och Sverige har samma rättsstatstraditioner. Därför tror han inte på att finländarna och svenskarna skulle tänka olika gällande hur viktigt det är att följa restriktioner.

- Jag tror snarare det handlar om folktätheten, vi finländare är betydligt mer utspridda än i Sverige.

Men, i Sverige hade man enligt Meinander inte heller lika stora möjligheter som i Finland att ta till åtgärder på regeringshåll.

- Politikernas möjligheter att genom politiska beslut skärpa restriktionerna är klart sämre i Sverige än i Finland.

Meinander lyfter också fram det större antalet invandrare i Sverige som en eventuell orsak till att man inte fått virussituationen under kontroll.

- De som inte talar flytande svenska har haft svårare att få viktig information om viruset. Invandrarna är dessutom familjekära och flera generationer kan bo tillsammans, vilket ökar risken för smittspridning.