Hoppa till huvudinnehåll

Utvecklingsministern lovar att Finland satsar hårt på flickors rättigheter i världen - biståndet har ett starkt stöd bland finländarna, men fler är kritiska

Egyptiläinen koululuokka Plan-kummi Annikki Ruohomäen kuvaamana
Utvecklingsprojekt i Egypten. Plan arbetar för flickors rättigheter och är en av de organsitioner som har efterlyst mer konkreta handlingar för flickors rättigheter i världen. Egyptiläinen koululuokka Plan-kummi Annikki Ruohomäen kuvaamana Bild: Annikki Ruohomäki välgörenhet,välgörenhetsorganisationer,Plan,Egypten,skolor,biståndsarbete,barn (åldersgrupper)

Regeringen lovade större satsningar på biståndet efter den förra regeringens nedskärningar. Finlands svaga ekonomi kan sätta käppar i hjulet för de här målsättningarna och i en färsk enkät syns det att fler är kritiska. Samtidigt talar Finland varmt för att förbättra kvinnors och flickors rättigheter i världen - vi frågar utvecklingsminister Ville Skinnari hur det syns konkret.

Trots att år 2020 har inneburit stora utmaningar i och med coronavirusets framfart, anser fortfarande fyra av fem finländare att utvecklingssamarbetet med andra länder är viktigt. Det här visar en undersökning som Utrikesministeriet har låtit göra.

Enligt flera medborgarorganisationer har Finland haft mycket att jobba med för att förbättra sitt rykte som en långsiktig samarbetspartner i biståndsfrågor, efter att den förra regeringen skar ner i anslagen och samarbeten sades upp.

Arbetet för kvinnors och flickors rättigheter i världen är en fråga som ofta hörs i olika festtal i Finland.
Tidigare har en del organisationer, bland dem Plan Finland, efterlyst mer konkreta åtgärder.

Hur har du personligen arbetat för att förbättra Finlands rykte i den här frågan, utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari?

- Jag har själv jobbat jättemycket för att stärka flickors och kvinnors ställning, som en första prioritet, säger Skinnari.

- Jag har påverkat frågan både nordiskt och globalt. Just nu samarbetar vi jättemycket med nordiska kollegor i frågan, faktiskt varje vecka med Norge, Sverige och Danmark, säger Skinnari.

Fler än förr är kritiska till hur effektivt biståndet är, men de flesta anser att utvecklingsbiståndet är viktigt

Skinnari anser att det internationella samarbetet är viktigare än någonsin, i nuvarande situation. Han säger att Finland har en synlig roll i till exempel FN:s jämställdhetsorganisation UN Women, och Finland har höjt stödet till både FN:s befolkningsfond och jämställdhetsorganisation under det här året. Finland är för närvarande ordförande i styrelsen för UN Women.

Totalt 78 procent av finländarna som deltog i Utrikesministeriets undersökning säger att utvecklingssamarbetet är mycket eller ganska viktigt. Stödet har sjunkit jämfört med i fjol då motsvarande siffra var 89 procent.

Det starkaste stödet finns bland personer under 25 år och högutbildade.

Ville Skinnari.
Finland har prioriterat fyra viktiga områden för biståndet, men det är klart att framtiden är oviss, svarar utvecklingsminister Ville Skinnari på frågan om hur mycket pengar som biståndet kan få under den här regeringsperioden. Ville Skinnari. Bild: Petteri Bülow / Yle Regeringen Marin,Ville Skinnari,Ständerhuset,coronavirusutbrottet i Finland 2020,koronaviruspandemi,ansiktsmasker

Fler är kritiska till frågan om hur effektivt utvecklingsbiståndet är. Förra året bedömde 64 procent att biståndet är effektivt, medan andelen nu har sjunkit till 44 procent.

Hur kommenterar du att fler är kritiska till hur effektivt biståndet är, jämfört med tidigare?

- På allmän nivå kan man säga att resultatet fortfarande är bra, och det kommer att vara intressant att se hur coronapandemin påverkar resultatet nästa år. De flesta tycker att det globala ansvaret är viktigt. Som minister är jag nöjd med resultatet i enkäten, säger Skinnari.

Hur ska man göra med regeringens målsättning att ge mera pengar till biståndet och medborgarorganisationerna, nu när behoven är så akuta på hemmaplan?

- Det är en bra fråga. Regeringen har satsat och prioriterat fyra områden: kvinnors och flickors rättigheter, utbildning, klimatförändringen och naturresurser, och ökad sysselsättning i u-länderna med hjälp av innovationer. Det är något som vi vill göra, säger Skinnari, och fortsätter:

- Det är omöjligt att veta vad som händer i framtiden, vi lever i en mycket oväntad situation, säger han.

Stödet brukar dala i krissituationer

Effekterna av coronapandemin syns i enkäten också då det gäller frågan om vad utvecklingssamarbetet borde fokusera på. De flesta tyckte att hjälpen borde riktas på ett annat sätt än tidigare, med satsningar på hälso- och sjukvården, utbildning samt vatten- och sanitetssystem.

På så sätt kunde man enligt de tillfrågade effektivera bekämpningen av coronaviruset.

20 procent av de som tillfrågades anser däremot att utvecklingssamarbete inte är viktigt. Senast andelen var så här hög var år 2012.

Resultaten är inte överraskande, eftersom stödet för utvecklingssamarbeten alltid går ner då tiderna är svåra. Till exempel syntes finanskrisen i undersökningsresultaten under åren 2009-2014, då det var vanligare att inte se så positivt på utvecklingssamarbete.

Hälften av dem som tillfrågades svarade ändå att coronapandemin inte alls förändrat deras åsikter om utvecklingsarbete.

Fattigdomen oroade mest

Över hälften av dem som svarade på enkäten anser att det är väldigt viktigt att råda bot på fattigdom och ojämlikhet i världen.

Det här är enligt de tillfrågade till och med viktigare än utvecklingssamarbete, även om kampen mot fattigdom är en viktig del av samarbetet.

Speciellt kvinnor och unga anser att fattigdomsarbetet är viktigt. I den här frågan spelade utbildningsnivån inte roll.

Utvecklingssamarbete kan innebära att man till exempel ordnar med rent dricksvatten till ett område, utbildar lärare eller ger skydd åt människor som befinner sig i konfliktområden. Samarbetet kan också innebära att man jobbar med att förändra attityder eller samhällets strukturer.

I undersökningen deltog 1 071 personer runt om i Finland. Intervjuerna gjordes i september 2020. Felmarginalen är plus minus 3 procentenheter.