Hoppa till huvudinnehåll

SHL är storebror och FM-ligan lillebror – så lika men ändå olika är hockeyekonomin i Sverige och Finland

Veini Vehviläinen släpper in ett mål.
FM-ligan kan gå miste om 10 miljoner euro den här säsongen med nuvarande restriktioner. Veini Vehviläinen släpper in ett mål. Bild: Vesa P�pp�nen / AOP Veini Vehviläinen

Både FM-ligalagen och SHL-lagen kommer att få rätta munnen efter matsäcken i vinter när de budgeterade inkomsterna för entrébiljetter minskar kraftigt. FM-ligans tidigare styrelseordförande, professor Vesa Puttonen litar ändå på att ägarna kommer till undsättning.

Storebror SHL är nästan dubbelt så stor som FM-ligan och omsatte ifjol cirka 183 miljoner euro, mot FM-ligans 112 miljoner euro. Men annars ser ligornas ekonomiska struktur väldigt lika ut, inkomster och utgifter fördelas på samma sätt.

Till exempel står biljettintäkterna för cirka en femtedel av inkomsterna i båda ligorna framgår ur revisionsbolaget Ernst & Youngs hockeyrapporter.

Publikbegränsningarna i Sverige och Finland ser däremot väldigt olika ut. Då SHL-lagen i början av säsongen endast fick ta in 50 åskådare, vilket sedan från och med början av november höjdes till 300 åskådare, för att sedan regionalt sänkas igen till 50, har FM-ligalagen hela tiden fått ta in cirka 50 procent av den totala kapaciteten.

Några få personer i publiken
SHL-klubbarna inledde säsongen med max 50 åskådare på läktarna. Några få personer i publiken Bild: STELLA Pictures/All Over Press Svenska hockeyligan

I praktiken har många klubbar inte uppnått ens 50 procent av kapaciteten, då den potentiella publiken valt att undvika evenemang och stannat hemma.

Enligt professor Vesa Puttonen, FM-ligans tidigare styrelseordförande, spelar det inte så stor roll för lagen om de får ta in 50 eller 300 åskådare, rent ekonomiskt. Inkomsterna äts snabbt upp av ökade utgifter för att organisera matchevenemanget.

– Ekonomiskt vinner man inget på det. Men om det finns andra orsaker, om man vill se det som en åtgärd för att höja stämningen i hallen eller tron på att läget blir bättre, så kan jag förstå att man gör så.

Publikrestriktionerna slår hårdare mot SHL – men strävan är att klara sig säsongen ut

Men hur länge kan SHL-klubbarna fortsätta utan publik? Aftonbladets enkät visar att det varierar från klubb till klubb. Luleås vd säger att de klarar sig likviditetsmässigt till årsskiftet, Skellefteås Pea Israelsson beskriver läget så här:

– Vi klarar av ett spel helt utan publik denna säsong men i slutet av april mår inte Skellefteå AIK Hockey bra, vi ligger i respirator och styr inte själv vårt framtida öde.

När säsongen körde igång kände klubbarna till de publikbegränsningar som skulle gälla vid säsongsstart. I budgeten har många ligaklubbar ändå räknat med betydligt fler sålda biljetter än så per match för att i slutändan få det att gå jämnt ut.

Hur stor förlusten sedan kommer att bli i reda pengar klarnar i vår, men redan drygt en månad in i säsongen är skillnaderna rätt stora. Vissa klubbar har lyckats hyfsat och nått mer än 60 procent av sitt budgeterade publikmål, medan andra ligger på ungefär 30 procent.

Ligaklubbarnas budgeterade och förverkligade publiksnitt. Källa: Ligans webbplats och EY Finland
KlubbBudgeterad snittpublikFörverkligad snittpublik
HIFK6 0003 779
HPK3 3001 190
Ilves4 5002 963
Jukurit2 8001 184
JYP3 0002 029
KalPa3 0002 017
KooKoo3 0001 878
Kärpät 5 0002 488
Lukko3 5502 247
Pelicans 2 8001 273
SaiPa3 0001 726
Sport 3 0000*
Tappara5 1003 125
TPS5 3002 664
Ässät3 6001 523

Till exempel Helsingfors IFK har budgeterat 6 000 åskådare per match. Trots att HIFK har det högsta publiksnittet per match, 3 779 åskådare, motsvarar det knappt 63 procent av det de räknat med i budgeten.

HPK har då de gjort upp sin budget räknat med 3 300 åskådare per match. Då publiksnittet ligger på 1 190 motsvarar det 36 procent av de biljettintäkter som de hade räknat med.

Vasa Sport har tillsvidare inte kunnat spela en enda hemmamatch på grund av myndighetsbeslut. De spelar sin första hemmamatch i dag, efter tio bortamatcher.

Om begränsningarna håller i sig säsongen ut, går FM-ligan miste om cirka 10 miljoner euro i biljettintäkter. SHL däremot får räkna med ett bortfall på närmare 30 miljoner euro om regeringen fortsätter på samma stränga linje säsongen ut. Hur lappar man ett sådant hål?

Ägarens djupa fickor, sänkta löner och permitteringar

Den största utgiftsposten både i FM-ligan och SHL är personalkostnader. I SHL står personalkostnaderna för 60 procent av utgifterna, i FM-ligan handlar det om 54 procent. Siffrorna framgår ur den årliga hockeyrapporten i Sverige och rapporten om ligaklubbarnas ekonomi i Finland. Det är revisionsbolaget Ernst & Young som levererar rapporten.

I båda ligorna har flera klubbar minskat spelarbudgeten för i år, men klubbarna behöver skära i utgifterna mer än så. I Sverige har en del klubbar, som till exempel Rögle byggt restaurangplatser på läktaren, då restriktionerna för restaurangverksamhet inte är lika stränga.

Puttonen har svårt att se att klubbarna skulle hitta alternativa inkomstkällor i Finland.

– För många klubbar har de andra inkomstkällorna handlat om restaurangverksamhet eller evenemang och det går minst lika illa för de branscherna just nu.

Vesa Puttonen sitter på trappan.
Vesa Puttonen är professor vid Aalto Universitetet och tidigare styrelseordförande för FM-ligan. Vesa Puttonen sitter på trappan. Bild: Nella Nuora / YLE Aalto-universitetet,finansieringsbranschen,professorer,Vesa Puttonen

Han tror att vi kommer att få se fler samarbetsförhandlingar under säsongens gång. Sedan säsongen körde igång i oktober har två klubbar samarbetsförhandlat; JYP och SaiPa.

– Klubbarna har väldigt olika utgångsläge. Vissa klubbar inledde säsongen med väldigt lite pengar i kassan och de är väldigt sårbara när inkomsterna minskar, konstaterar Puttonen.

JYP samarbetsförhandlade första gången i våras och i oktober var det dags för följande runda. Då tog klubbledningen ett sällan skådat beslut och permitterade tränarna fram till nyår på grund av det svåra ekonomiska läget, dessutom måste spelarna gå ner i lön. Också SaiPa:s tränarstab permitterades efter avslutade samarbetsförhandlingar.

JYP:s situation är dessutom extra knepig, då klubben i våras åkte på en skattesmäll på nästan en halv miljon euro.

SHL:s trumfkort – tv-pengarna

För både FM-ligan och SHL är det viktigt att säsongen 2020-2021 spelas till slut. Inte enbart av sportsliga orsaker, utan också ekonomiska. Så länge matcherna spelas och televiseras, kan klubbarna räkna med att ersättningarna för tv-rättigheterna rullar in.

– Det är en viktig inkomstkälla i båda ligorna, eftersom det är en fast summa, som i Finland fördelas jämnt mellan ligaklubbarna, berättar Puttonen

Hur det går med tv-pengarna om säsongen tar slut på hälft kan Puttonen inte med säkerhet svara på, eftersom FM-ligans avtal gjordes upp efter hans tid som styrelseordförande.

– Men så där i teorin är det svårt att tro att något mediehus vill betala för matcher som inte spelas, konstaterar Puttonen. Därför är det viktigt för alla parter att kunna spela säsongen till slut.

För SHL är tv-rättigheterna de facto den största inkomstkällan. Det nuvarande tv-avtalet med C More är värt cirka 53,1 miljoner euro. SHL och C More kom dessutom i veckan överens om ett förlängt avtal som sträcker sig till 2030.

Värdet på ligans motsvarande avtal är inte offentligt och finns därför inte som en skild inkomstkälla, men enligt tidningsuppgifter handlar det om cirka 23 miljoner euro. Storebror SHL kvitterar för alltså in mer än dubbelt så mycket i tv-pengar.

Enligt Puttonen är det lukrativa tv-avtalet en bidragande orsak till att SHL inte är lika sårbar som den inhemska FM-ligan.

Fördelning av inkomstkällorna i FM-ligan
Fördelning av inkomstkällorna i FM-ligan

Fördelning av inkomstkällorna i SHL
Fördelning av inkomstkällorna i SHL

Hur överlever ligalagen?

Ifall någon klubb tvingas sätta lapp på luckan mitt under säsongen förlorar alla i och med att det blir färre matcher och på så sätt också färre åskådare. Därför är det i allas intresse att säsongen kan spelas till slut.

I Sverige har det diskuterats ifall de rika SHL-klubbarna kunde stöda de ekonomiskt svagare klubbarna genom krisen. I Finland är det i praktiken en omöjlig tanke att klubbarna skulle stöda varandra ekonomiskt, säger Puttonen.

– De är ju aktiebolag och jag kan inte se att ett aktiebolag skulle börja betala in pengar på ett annat aktiebolags konto.

FM-ligan har heller sådana summor att de kunde gå in och stöda klubbar som har det svårt.

Puttonen nämner i stället andra sätt att hjälpa, såsom att godkänna att man flyttar matcher till exempel om spelarna insjuknar, eller att myndigheterna lägger regionala begränsningar.

Domaren ställer målet på plats.
Någon måste finansiera ligalagens säsonger. Domaren ställer målet på plats. Bild: ©Tomi Hänninen ishockey,ishockeyspelare,FM-ligan i ishockey,Ishockeydomare

Puttonen är inte speciellt oroad över att något av ligalagen skulle gå i konkurs på grund av coronapandemin. Ett hockeyligalag betyder ofta mer för sina ägare och sin region och ägarna är ofta villiga att skjuta till med pengar för att verksamheten ska kunna fortsätta.

Och få förväntar sig att de ska få tillbaka pengarna de har investerat.

– Att äga en klubb är ingen business, åtminstone ingen bra business. De som äger klubbarna gör det ofta av andra orsaker än ekonomiska.

– FM-ligan med en omsättning på 100 miljoner euro, borde göra en årlig vinst på 10 miljoner för att det skulle vara ekonomiskt hållbart i längden och ett attraktivt placeringsobjekt, förklarar Puttonen.

Stängd liga de svagare klubbarnas räddning

FM-ligan stängdes 2013 och med jämna mellanrum dyker frågan upp om ligan borde öppnas igen. I Sverige har frågan om man borde stänga ligan dykt upp igen.

Puttonen förespråkar varmt en stängd liga, trots att många som han kallar idrottsromantiker vill se ligan öppen igen.

Enligt Puttonen handlar det om att garantera att det spelas ishockey i alla stora städer i landet och hålla ligan intressant ur mediasynvinkel, men också för ligans samarbetspartners.

En stängd liga gör också att klubbarna kan planera sin verksamhet mer långsiktigt och göra upp längre avtal med sina samarbetspartners.

– Det är inget misstag att också NHL och KHL är stängda ligor, men priset är att man förlorar den idrottsliga spänningen. Det handlar inte om att välja mellan ett bra och ett dåligt alternativ, säger Puttonen.

– I dessa ekonomiskt väldigt osäkra tider, fungerar den stängda ligan också som de svagare klubbarnas livlina. Ett orosmoln mindre för klubbarna i botten av tabellen.

.

Läs också